(h. 4: 24). HEINROTH, J. C. H., Uppfostran och Sjelfbildning (h. 1: 28). HEINROTH, J. C. H., Läran om det Sanna Lifvet (h. 2: 28). HEINROTH, J. C. H., Anthropologi (h. 2. 24. 17 Anthropologien har sin rot i Christendomen oeh torde komma att utgöra den hufvudsakliga form, under hvilken denna i framtiden skall genomtränga äfven de vetenskapliga åsigterna. — Den ifrågavarande boken är skrifven i religiös ton, och denna ton är icke affekterad, utan uppriktig och allvarlig — Bland tidens goda tecken intager, såsom uppgifvande de verkliga orsakerna till dess sjukdom och botemedel derför, Heinroths Anthr-po!ogi ell utmärkt rum, hvarföre man önskar och hoppas, alt icke allenast akademiernas, utan ock kyrkans allvarliga styresmän skola sätta denna bok i handen på alla de ynglingar, som bildas till embetsmän, så i kyrkan som staten. — Anthropologien är likasom brännpunkten för mensklighetenshögsta vetenskapliga sträfvanden och står i midten af dem alla. Hennes studium å drrföre ett behaf, icko blott för Låkaren, tan för hvar ech en, sem vill uppnå en sann bild ning. (Sv. Lit. Fören. Tidn. 4838, s. 41.) För öfrigt gäller om Heinroths Skrifter i allmänhet, alt de äro religiösa till andan och populärt philosophiska till formen — De egna sig derföre synnerligen väl för ungdom, som måste börja tänka och handla på egen hand, då hon lemnar fädernehemmet och går ut att söka sin lycka i verlden.