förklarar i denna skrift, att vestmakterna skulle
göra väl uti att inom Italien bereda ett så stort
mått af nationelt oberoende och politisk fri-
het, att derigenom de särskilta staterna skulle
kunna till en viss grad förena sig, och ställa
sig på samma sida, der Sardinien tagit sin
plats i den senaste kampen. De allierade in-
bjudas först och främst att taga under öfver-
läggning romerska styrelsens reorganisation.
Päståendet om nödvändigheten af påfvens
verldsliga makt. för utöfningen af hans and-
liga åligganden, förkastas till alla delar. Vill
man nödvändigt anse hans rättigheter i egen-
skap af verldslig suverän såsom oförytterliga,
så borde åtminstone allt, som rörer hans un-
dersåter, anförtros åt ansvariga ministrar, valda
ur lekmannaståndet, samt ställas under skydd
af nya och välgörande lagar. Hvad de s. k.
legationerna angår, böra de helt och hållet
skiljas ifrån kyrkostaten och ställas under
ledningen antingen af ett ärftligt furstehus,
eller under en vicekonung, endast till namnet
beroende af påfven, men utnämd under vil-
kor, bekräftade af de allierade. Dessa ätgär-
der anser Sardinien af den yttersta vigt och
oundgängliga för Italiens lugn.
I afseende på konungariket Neapel uttala
sig de sardinska plenipotentiärerna ännu mera
oförtäckt. De betrakta ställningen i detta rike
såsom en vanära för italienska namnet, och ;
föreslå en intervention från de allierades sida,
samt tillvägabringandet af garantier för en :;
rättvis förvaltning. Om de österrikiska be-
sittningarne yttra de sig med en viss varsamhet. :
Omständigheterna tillåta dem -ej att bringa
under diskussion Lombardiets och Venedigs:
afskiljande från Österrike. En förändring i;
gådan riktning måste utgå ifrån händelser,!
som tillhöra framtiden. Emellertid omnäm-!
nes det allmänt rådande missnöjet inom dessa ;
stater och förklaras vara verkan af en för-!
tryckande regering. En hela Italien omfat-!
tande tullförening föreslås såsom ett förbe-;
redande medel för den nationella enheten. :
Italiens hela ställning anbefalles ifrigt åt de;
nu i Paris församlade fullmäktiges omsorg, !
och man påminner om, att kongressen i Wien
ingalunda drog i betänkande att inblanda sig!
i alla nationers angelägenheter, och att afgöra !
frågor, som egde ganska ringa sammanhang
med det krig, som då nyss var slutadt.
Times förklarar sig slutligen sjelf vara på
en gång förvånad och glad öfver det mod,
hvarmed en liten stat vågat öppet vädja till
Europas rättvisa. En inom diplomatien nä-
stan ny anda och språk, yttrar bladet, tyc-
kes bebåda förändringar, som skola komma
att förvåna gamla verldens statsmäno.
Det ifrågavarande memorialet synes hafva
väckt en liflig uppmärksamhet i Paris.
Union kallar det en häftig, opassande, skym-
fande diatrib. Det upptages ej heller synner-
ligt väl af Journal des Debats, som, oaktadt
sina då och då påkommande yttranden till
förmån för friheten, dock framför allt vil
undvika äfven det ringaste sken af agitation.
Sieele deremot prisar förslaget och anser de
deruti förordade åtgärder såsom ett medel att
försäkra europeiska jemvigten genom - före-
kommandet af en explosion, mer eller mindre
aflägsen måhända, men som i annat fall ofel-
bart är att vänta. Korrespondenter från Lon-
don till tyska tidningar synas för öfrigt icke
just tro på uppriktigheten af Times förord
för Italien i närvarande stund, hvilket de fast-
mera tyckas tillskrifva för saken främmande
bevekelsegrunder.
En korrespondent från Paris till Palmer-
stonska bladet Morning Post berättar emeller-
tid, att med anledning af denna fråga tele-
oraferna äro i en liflig rörelse från Paris till
Wien, Rom och Neapel, samt att så snart
svaren hunnit ankomma, Frankrike och Eng-
and sannolikt skola fatta vigtiga beslut.
Erfarenheten kommer snart att visa, huru-
vida något allvar verkligen ligger till grund
ör det deltagande, de vestra makterna så ofta
uttalat för Italien och hvarpå dess sorgliga
yelägenhet under förtrycket af de uslaste re-
seringar 1 Europa — när vi här naturligtvis
indantaga Sardinien — har så giltiga anspråk.
— Kongl. Maj:t har, enligt Posttidningen,
inder den 3 innevarande månad, till andre major
id norra skånska infanteriregementet utnämt och
örordnat kaptenen och kompanichefen vid samma re-
semente C. W. Horn.
— Samma dag har Kongl. Maj:t utnämt
ch förordnat: vid Svea lifgarde: till underlöjtnant,
utexaminerade kadettkorporalen vid krigsakademien,
rib. N. A. von Knorring; vid Göta artillerirege-
nente: till kapten, löjtnanten frih. K. E. Leijonhuf- 1
ud; vid första lifgrenadierregementet : till löjtnant,
inderlöjtnanten E. V. Segerstten: vid skånska dra-