Man önskar. derjemte att den pånyttfödda;
moldau-wallachiska staten måtte liksom Bel-
gien förklaras för neutral, och med alla pe
fri och rättigheter ställas under stormakter-
nas beskydd, samt att furstendömena sjelfva
å. göra. sin. röst. gällande i afseende på den
inre författning staten skall. erhålla.
Man borde kunna förutsätta; attvestmaks
terna, i sitt. eget intresse och för: att på detta
håll uppresa ett verkligt skyddsvärn mot Ryss-
land, skulle befordra dessa planer. Frank-
rikes ombud vid wienerkonferensen förfäktade
äfven med värma nödvändigheten af att för-
ena de båda länderna, som naturen förenat
genom gemensarihet i språk, seder, lagar
oci intressen, och förklarade, att de af be-
folkningen i detta hänseende uttalade önsk-
ningarne stode i öfverensstäromelse med de
allierade regeringarnes afsigter,. Likaledes
förordades då äfven varmt upprättandet af
en ärftlig furstevärdighet.
Man känner ännu icke, hvilka närmare be-
stämmelser i detta ämne fredstraktaten kan
ha fogat till dem, som finnas uti den första
punkten af fredspreliminärerna. Underrättel-
serna med gårdagens post om fortfarande häf-
tiga strider inom kongressen just rörande detta
ämne, ännu efter fredens undertecknande, gif-
va ytterligare anledning till det antagan-
det, att ingenting bestämdt blifvit derom af-
gjordt, och att bestämmelserna äfven i sjelfva
traktaten endast utgöra en allmän ram, hvil-
ken det sedermera kommer an på att fylla.
De allierade synas bland många andra fel och
misstag äfven hafva begått ett mycket stort
derutinnan, att de icke på förhand träffat en
öfverenskommelse om furstendömenas författ-
ning, hvilken kunnat föreläggas Ryssland till
antagande såsom en afgjord sak. Redan vid
wienerkonferensen har det klart nog visat
sig, huru ovilligt Ryssland är att gå in på
någon organisation, som afser att af Moldau
och Wallachiet bilda en stat med nationell
lifskraft. Sedan det shigt antagit allt, hvars
förkastande skulle innebära krigsorsaker, skall
det utan .tvifvel veta att göra sitt. inflytande
och sin fina diplomatiska konst gällande i de-
taljdiskussionerna. Och Ryssland torde be-
klagligen i detta afseende här få ett tacksam-
mare fält för sina intriger än någonstädes el-
jest. Ty hatet inom furstendömena å ena si-
dan emot Turkiet, deras gamla förtryckare,
och å andra sidan emot Österrike, deras nya-
ste, samt vestmakternas skefva ställning att
8 ena sidan hafva uppträdt såsom Turkiets
försvarare och upprätthållare af dess rättig-
heter, men å andra sidan äfven såsom de
kristnes beskyddare emot muselmännens orätt-
visa förtryck, hvilket åter äfven ryssarne just
gifva sig ut för att vara, — och det till och
med företrädesvis, såsom lefolkningen när-
maste trosförvandter, — för att icke talaom de
hemliga förbindelser till Österrike, som vest-
makterna äfven till en viss grad torde hafva
ingått, — allt detta, i förening med.saknaden af
någon värdig och gemensamt äntaglig kandidat
till furstevärdigheten i den stat, som skall
skapas, synes. lemna. ett spelrum. för .en sli-
pad diplomatis konster, sådant som väl en-
dast sällån erbjudit sig.
Såsom ett uttryck ;af.det misstroende, hvar-
med man äfven redan i Tyskland emotser
lösningen af. dessa frågor, meddela vi slutli-
gen en artikel i ämnet ur ett i Berlin utgif-
vet liberalt veckoblad, Berliner Montagspost.
Den korta tid — säger detta blad om fredsslutet
— som varit medgifven för underhandlingarne;
och skyndsamheten med försoningen bevisa tydligt,
att resultatet icke är så fullständigt, som man i
början lät. förstå. Med knapp nöd: skola de när-
maste frågorna kunna afgöras; något ordnande
af de europeiska förhållandena i allmänhet, såsom
man väntade, är icke mera att tänka på.. För att
blott framhålla en sak, en fullständig lösning af frå-
gan om Donaufurstendömena kan ännu ingalunda vän-
tas. Sannolikt fastställas blott.de allmännaste. huf-
vudpunkterna; de särskilta omständigheterna skola se-
dermera ordnas af en egen kommission. Resultater-
na af konferenserna i Konstantinopel om furstendö-
mena. hafva. i -dessa-väckt en storm, som, pariserkön-
ferensen hvarken kan låtså sig icke känna eller med
ett penadrag undertrycka. De hafva tillintetgjört alla
förut hos rumänerna väckta förhoppningar på större
sjelfständighet och en derigenom verkad större kraft
i deras inre angelägenheter, Mamn-hat i Konstanti-
nopel i afseende på furstendömena tvärtom gjort ett
stort steg tillbaka och genom -. turkisk-ryske fördrä-
upphörande ansett: hindret för furstendömenas
identifiering medPortens öfriga territorium vara un-
danröjdt. Man kan derföre ej Hoppas på någon ut-
Bildning af den författning, som förut varit fursten-
dömena garanterad, utan nya reglementen skola un-
der Portens ögon utarbetas af kommissioner, från bå-
da länderna. I stället för de hittillsvarande furstar-
ne — Ghika i Moldau, Stirbey i Walachiet — skola,
så snart deras genom fördraget i Balta Limsian be-
stämda regeringstid tilländalöper, kaimakamer (vika-
rier) af Porten utnämnas med turkiska kommissarier
vid sin sida. De nya furstarne skola derefter väljas
på följande sätt. Sedan i hvardera landet en senat
blifvit stiftad, väljer hvardera af dessa bland landets
fornämsta familjer tre kandidater och föreslår dem
för Porten, som sedan för lifstiden utnämner furstar-
De. Så snart furstarne öfvertagit styrelsen, bestäm-
mes antalet af de trupper, som äro erforderliga för
drdningen. inomlånds och för gränsernäs skydd. —
Af denna korta blick på grunddragen af hvad kön
ferensen i Konstantinopel beslutat är klart, att de
vackraste:förhoppningar hos .fem millioner.rumäner
blifvit med ett slag tillintetgjorda. I stället för.en
drömd: nationiel oafhängighet skall ett- förhållande
inträda, hvilket blott kan betraktas såsomsförsta ste-
et till furstendömenas fullständiga införlifvande med
turkiska riket. Härpå häntyder redan den bestäm
ielsen, att de nä i Turkiet vidtagna reförmbesluten
skola, för framtiden gälla äfven i. furstendömena.
Skola under sådana förhållanden furstendömenas blic-
kar vändas från Ryssland ?; eller tvingar man icke
uppsåtligen. de, missnöjda i.czarrikets armar? —zVi
tro, satt.tidpunkten är illa wald för.en sådan identi-
fiering-af furstendömena med Tarkiet)Oekså vinner