ler utländska partimedlemmar, som venstern
förmodade vara delaktige i spridandet af flyg-
skriften, förmådde hr Molinari att blott säga,
det han, för att icke hindra en undersökning
emot sig sjelf, hvilken han önskade, icke ville
väcka någon motion. Det var allt! Och se-
dan beklaga sig våra okränkbara hrr depute-
rade öfver pressens medgörlighet, åt hvilken
de dock gifva tonen genom detta alltför mo-
derata, alltför försigtiga sätt att gå till väga.
I samma plenum var en annan ledamot af
kammarens venster, br Harkort, något mera
öppenhjertig. Då det var fråga om beviljan-
det af 80,000 thaler till hemliga polisfonden,
föreslog han att afslå denna post. Han sade:
År 1850, då derna fond först blef uppförd
på budgeten, begärde man 40,000 thaler. Nu
har summan blifvit fördubblad. Och hvartill
användas penningarne? Oberoende tidningar
påträngas formligen redaktörer, som aflönas
af denna fond. Dermed leder man den all-
männa opinionen på villospår. Öfver hela
landet är ett system af spioneri utbredt. Jag
erinrar om depeschstölden i Potsdam, jag er-
inrår om Hinckeldeyaffären. I provinserna,
hvarifrån vi just nu kommit tillbaka, säger
man derföre också allmänt, att det är något
ruttet i vår stat. Och för att öka sådan rut-
tenhet böra vi ej bevilja några penningar,. —
De 80,000 thalerna blefvo visserligen bevil-
jade, men ingen hvarken af högern eller på
ministerbänken vågade svara något derpå.
Kreuzzeitungs svaga försök, att flytta sjelf-
va skulden till depeschstölden från hr v. Man-
teuffel för att vid samma tillfälle äfven för-
neka hr v. Gerlachs genom den straffade för-
brytaren Lindenberg utöfvade spionering på
prinsen af Preussen, har äfvenledes fullkom-
ligt misslyckats. Preussisches Wochenblatt,
i dess sista nummer, som jag erhöll först i dag,
innehåller derom en artikel, hvilken det är en
verklig vederqvickelse att finna midt ibland
vår korrumperade och uppskrämda press. Den
säger helt öppet, att emot hr Seiffarts på em-
betsed afgifna utsago betyder den anonyma
artikeln i Neue Preussische Zeitung allde-
les ingenting. Venstra centerns organ kallar
ganska lämpligt hr v. Manteuffels rättfärdi-
gande från Kreuzzeitungs sida för ett opåkal-
ladt bevis på sjelftillit och tillägger: Då ett
enskilt omdöme i och för sig är betydelselöst
vid frågor af sådan vigt, så borde Neue Preus-
sische Zeitung, då hon opåkalladt gick ibor-
gen för friherre v. Manteuffels ära samt hans
goda namn och rykte, hafva erinrat sig, att
just hennes vittnesbörd inom pressen, ja i
hela landet icke har ett sådant rykte, som kan
höja dylika privatomdömens auktoritet.
Genom spridningen af upplysningarne an-
gående depeschstölden i Potsdam har man,
om än hr v. Manteuffel icke derigenom stör-
tas och om än Kreuzzeitungspartiet får fort-
sätta sitt ofog, dock lyckats-att afrycka den
skenheliga konservatismen måsken, och hvar
och en i landet vet, hvad som är doldt bakom
denna skrymteriets skärm. Sådden för fram-
tiden är verkställd, och hvem vet om icke
för en snar framtid!
Till slut måste jag omnämna ett i Tysk-
land, åtminstone i eljest väl underrättade kret-
sar, ganska spridt rykte, som skulle kunna
förklara undersökningens nedläggande och det
skenbara lugnet hos hr v. Manteuffel (på
hvilken likväl under hans resa till Paris kan
användas Horatii: post equitem sedet atra cura).
Man vill nemligen veta, att en högt uppsatt
person haft kännedom om depeschstölden, åt-
minstone så till vida, att hrr v. Gerlachs och
Niebuhrs bevakande genom hr v. Manteuffels
spioner var af densamme kändt. Denne högt
uppsatte person skulle ha roat sig dermed och
ätt saken passera. Det är klart, att han ej
fick se allt, och att hr v. Manteuffel dervid
icke förlorade ur sigte sin privatfördel. Han
ville blott genom meddelandet af vissa delar
skaffa sig beskydd i händelse af upptäckt...
Men nog derom. Det är med motvilja man
ånyo upprör dessa saker. Undanhålla er dem
anser jag mig ej böra göra. Jag veticke om
det äfven i Sverge finnes en privilegiehungrig
och efter embeten lysten junkerkast. Edra
läsare må af de dystra taflor, som edra kor-
respondenter från Tyskland sedan någon tid
upprulla, se de handgripliga följderna af ett
system, som öfverlåter åt denna kast ett ute-
slutande eller blott öfvervägande inflytande
på statens angelägenheter.
dr ———