MUSTEK.
Operan Kronjuvelerna. — Hr och fru Strandberg. —
Hr Willman. — Fröken Westerstrand — MU
Hilda Thegerström. — Hr DAuberts konsert, —
MI Andree. -— Utländska nyheter.
Kongl. teaterns direktion, som under inne-
varande speltermin ännu icke gifvit något en-
da nytt musikaliskt verk, har sökt bereda nå-
gon ersättning derför medelst återupptagande
af en och annan bland redan gifna operetter,
och på detta sätt har nu äfven senast Kron-
juvelerna, efter en HKvila af snart 1) år, un-
der hvilken tid endast i våra danssalonger åt-
skilliga af dess glada och sprittande melo-
dier hörts ljuda, åter blifvit upptagen på. re-
pertoiren.
Musiken till denna lifliga operett, hvil-
ken, likasom mängden af den fransyska mae-
ströns senare arbeten, ej gör anspråk på att
anses sisom någon djupare dramatisk tonmål-
nidg, vittnar likväl ej sällan om Aubers upp-
finningsrika förmåga och det savoir fairen,
hvarpå man igenkäaner kompösitören af Den
Stumma och Fra Diavolon. - Li tretton är,
likasom musiken, rätt qvick, men på svaga
trådar sammanhängande, och fordrar således
hos artisten ett i hög grad lif gt och under-
hållande spel, med raskhet i dialogen, hvars
repliker oupphörligt böra ingå i hvarandra.
På franska scenen inväntas knappast slut-
ordet af en replik, hvilken måste likasom af-
brytas af svaret; äfven i sången tydliggöres
ej sällan texten, gexom ett slags parlando,
hvärförutan också en stor del at intresset
skulle gå förl radt. Detta allt hafver sig ej
så lätt bos oss, och saknaden af det lif i ut-
förändet, som dylika stycken företrädesvis för-
dra, är också vanligtvis orsaken hvarföre nå-!
gon ging en operett, som 1 Paris gjort fu-
rore, hos oss gör fiasco. Libretton. till Kron-
juvelerna är emellertid en af de mera: lätt-,
speltå, beroende mera på ensemblen än på;
enskilta karakterers återgifvande, och en lyck-
lig tillfällighet är äfven, att i närvarande stund
passande sujetter för pjesen finnas att tillgå.!
Man bör också gifva samteliga de spelande
den rättvisa, att de efter bästa förmåga söka
sammanverka till en lycklig ensemble så i spel
som sång. Hr Strandberg (Don lHenrik San-
doval) den ende af den gamla uppsättningen,
som bibehållit sin rol, och hvilken eljest nog
ofta lemnat åtskilligt att önska i afseende på