HALTA UMUGULJVAL LAUBVINLIUG GLIUINSLVUG CLb VILCI.
BLANDADE ÄMNEN.
— Dåligt mynt och dåliga mörsare Gref-
ven af Derby frågade lord Panmure om ej vissa un-
derslef blifvit begångna af åtskilliga leverantörer i
afseende på mörsare. Lord Panmure besvarade frå-
zan jakande. Dessa mörsare,, sade han, leverera-
des af hrr Grissel. Uti en, hvilken sprang sönder
under profvet, hade ett stycke jern blifvit inpassadi
med sådan skicklighet, att bedrägeriet var svårt att
upptäcka. Vid undersökningen af fyra andra mör-
sare befunnos alla ha samma fel. Lord Panmure
visste ej huruvida det funnes någon Jag, som gaf re-
geringen rätt att åtala hrr Grissel. Sålunda är lagen
dar emot falskt mynt, men icke emot förfalskade
mörsare. Om man söker sätta en underhaltig skilling
i omlopp, är lagen tydlig i afseende på sådana för-
brytelser; men om man vill utprångla en falsk mör-
sare, så vet ej lagen huru den skall behandla en
dylik seccadillo. Och allt detta är fullkomligt i sin
ordning. En falsk skilling i omlopp angriper egen-
lom, hvaremot en dålig mörsare, som springer sön-
der, endast kan förstöra menniskolif. Och hvem kan
let väl falla in — så framt man ej sitter på Bed-
lam eller är utom England — att sätta menniskolif
framför egendom ? (Punch.)
Pyrometrisk stegring af bränsles verkan.
Af v. Heintz Oberappellationsgerichtspräsident, K. A.
Steinheil Miniserialrath och K. Exler sOberpostrath).
I tyska tidskrifter cirkulerade förlidet år en med
nfvanstående namn och titlar undertecknad patent-
uppgift, om ett sätt att icke blott tillgodogöra hela
det värmebelopp, som bränsle af hvad slag som helst
utvecklar, utan äfven att kunna stegra hettan efter godt-
Jinnande, och att, på samma gång, vinna en ny drif-
kraft och ett nytt lysningsmedel: det ena och andra
med utomordentlig ekonomisk fördel. — Så många och
stora löften om en enda uppfinning antyda den så-
som en ibland de vigtigaste som någonsin blifvit
gjorda. Men när löften med dylika auspråk härröra
från någon i vetenskapen eller samhället förut obe-
kant personlighet, händer vanligen, och ofta med
skäl, att de lemnas derhän, och stundom äfven att
de härledas ifrån charlataneriet eller ifrån den hos
uppfinnare icke sällsynta illusionen, att hvad inbill-
aiogen förespeglar dem måste motsvaras af verklig-
heten. De här uppträdande författarne påkalla lik-
väl ett annat förfarande. Isynnerhet eger den an-
dre bland dem ett namn inom den vetenskapliga
och industriella verlden, som icke tillåter att utan
pröfning åsidosätta hvad han meddelar allmänheten.
Det var Steinheil, som aldraförst införde den elek-
sriska telegrafien i det praktiska lifvet: hans te-
!egraf-anläggning vid Minchen, med dertill hö-
rande anstalter, utgöra mönstren för hvad Wheatstone,
Morse, Siemens 0. s. v. utfört, förändrat eller förbättrat.
Några år efteråt uttänkte ban det äfven snart spridda
sättet att mellan telegrafstationerna blott använda
en enda ledningstråd och, med insparande af den an-
dra, begagna jordhvarfyens ledningsförmåga i stället-
och genom flera andra, icke mindre praktiska upp -
finningar, har han intagit en ståndpunkt på veten-
skapens höjder, som han icke kan antagas vilja äf-
ventyra genom charlataneri eller sjelfbedrägeri. Hans
bolagsmän om patentet tyckas af sin samhällsställ-
ning uppmanade att icke heller å sin sida blottställa
sig för allmänhetens förtrytelse eller åtlöje. Man
nödgas alltså förutsätta att hvad dessa tre män till-
ammans uppgifva måste hvila på tillförlitlig grund;
men med denna förutsättning blir slutföljden: att upp-
gifterna förtjena den största uppmärksamhet, både
inom vetenskaperna och industrien.
Uppfinningen består i förbränningars verkställande
under mångdubbladt lufttryck. Den värmemängd, som
utvecklas under en gifven mängd bränsles förening
med syre, kan väl, enligt hvad författarne öppet med-
gifva, icke förökas; men deremot förklara de den kunna
stegras genom flera förbränningars samtidighet inom
samma förbränningsrum. Enligt äldre rön utvecklar
t. ex. kol, förbrändt i vanlig luft, icke mer än högst
2458? C. och i syrgas högst 98739 C.; men dessa
rön äro anställda vid vanligt lufttryck, och deras re-
sultater gälla blott under förutsättning af detta tryck;
stegras åter lufttrycket, så stegras förbränningens
verkan i samma förhållande. Författarne härleda den
hittills gällande åsigten ifrån iakttagelserna öfver
bläster, hvilken, huru sammanpressad luften dervid än
må från blåsmaschiner eller belgar anlända till bräns-
let, icke förmår stegra värmegraden högre än till
något gradtal emellan de två nyss anförda, som visa
sig vid bränsles förbränning i vanlig luft och i ren
syrgas. Orsaken till detta resultat är att åt de förut
sammanpressade gaserna lemnas fritt utlopp till yttre
luften, genom ugnarnes skorstenar; i följd hvaraf de
få tillfälle att åter utvidga sig till vanligt atmosfer-
tryck och att vid utvidgningen binda värme, istället
för att frigöra det.
För att deremot förbränna hvad slags bränsle som
helst meå en efter godtfinnande stegrad hetta, for-
dras i sjelfva förbränningsrummet ett lufttryck, som
öfverstiger atmosferens. I flammugnar vinnes detta,
när blandningen af den der brinnande gasen och den
förbränningen underhållande atmosferluften befinnes
mer sammantryckt, än den efter förbränningen åter-
stående gasblandningen vid utströmmandet i atmos-
feren. Antaget t. ex., att en gifven mängd bland-
ning af atmosferluft och brinnande gas under 4 tums
tryck på qvicksilfvermanometern utvecklar 10109 C.
värma: så inträffar, när nyssnämnde tryck tiodubblas,
eller stegras till 40 tum, att värmutvecklingen äfven
tiodubblas under samma tidpunkt, d. v. s. stiger till
10 0009 C. Man kan betrakta den på detta sätt un-
derhållna förbränningen som en oupphörligt men utan
stötar fortgående explosion af i ugnen förbrinnande
knallgas.
Men vid 10000? C. intaga gaser af hvad bränsle
som helst 37 gånger mera rum, än vid 0? C.; följaktli-
gen medförer det vid förbränningar stegrade lufttryc-
ket icke blott en större hetta, än man hittills kun-
nat åstadkomma genom förbränning i syrgas, utan
äfven en så häftig utströmning ur ugnen af de under
upphettningen: utvidgade gasformiga förbrännings-
alstren, att denna gasström kan begagnas, likt en
ström ånga af samma tryck och tvärgenomskärning,
till drifvande af motorer (kraftmachiner), under för-
utsättning allenast att motorn befinnes i strömmens
väg innan strömmens spänning försvinner vid utlop-
pet i yttre luften. Författarne förklara luftturbi-
ner vara härtill lämpliga kraftuppfångare; men
i förbigående sagdt tycks motorns härvid förutsatta
appställningslokal påkalla ett byggnadsämne för tur-
binen, hvilket hvarken smälter eller mjuknar i den star-
ka hettan; och med undantag af eldfast lera torde,
svårligen något härtill tjenligt stå att upptäcka. Det:
kommer således an på hvad slags motorer machin-
yyggarne kunna sammansätta af ett sådant bygg-