OM JD
dels ock, för att visa att, om den första upp
igke varit felfri, hvilket jag sjelf var den förste son.
anmärkte, utan att då, såsom här nedan skall visas,
kunna afhjelpa felet, detta rimligtvis icke kan lägga
poststyrelsen till last — ahhåller jag om plats i Af-
tonbladet för nedanstående upplysningar, hvilka, til
en del visserligen gående på: sidan af sjelfva saken
dock torde vara nödvändiga för att visa på hv
grad af utveckling våra skrala, frimärken stå,
dömdt uti fransk och engelsk synpunkt.
Då jag under året 1854 gjorde en utrikes resa til
, England, Frankrike m. fl. stater, var ett af hufvud
ändamålen dermed, att taga noga kännedom om all.
hvad till frimärkens och sedlars tillverkning kund:
höra, i hopp att, då fråga derom till följd af stän
dernas beslut, kom till sin realisering i Sverge.
kunna vara kompetent att söka få öfvertaga tillverk-
ningen deraf.
Vid inin återkorist till Sverge i December månac
samma år, inlemnade jag ånbud på tillverkningen a!
frimärken, jemte ritning, kostnadsförslag och prof pi
papper, sådant jag önskade det. Oaktadt någo: kon
trakt icke då uppgjordes, beställdes dock papperet
för att icke förlora tiden, vid bånkens pappersbruk
.Fumba i enlighet med detaf mig inlemnade profvet
Redan då anmärkte jag för poststyrelsen att sådan.
Kila be profvet utvisade icke kunde tillverkas Vic
umba af 2:ne orsaker: 1:o emedan allt papper de:
Töres för hand, och kan följaktligen ej blifva så jemn-
tjockt, som behofvet härvidlag erfordrar, och 2:0 eme-
dan der ieke då fanns vid Tumba någon inrättning
för papperets glättning, som var ett af profvets huf-
vudsakligaste och skriftligen begärda egenskaper
Under loppet af den derpå följande vintern förevisa
des mig ett profärk af beställningen, hvarpå jag ha
turligtvis icke kunde svara någonting, dels emedar
jäg såg att detta var det bästa bruket med dess re-
surser kuride åstadkomma, och dels emedan jag visste
att det var poststyrelsens fasta, och på giltiga orsa-
ker grundade, beslut, att derstädes låta tillverka åt-
minstone hela första pappersupplagan; och då kön-
träktet med mig på vären 1855 undertecknades, var
Påpperet redan färdigt och levereradt till poststy-
relsen.
Vid första arkets tryckning fann jag att det lef-
vererade papperet var — ehuru såsom papper föll
komligt klanderfritt — till det ifrågavarande ända-
målet alldeles odugligt, hvarföre jag inställde tryck-
ningen, och förevisade för poststyrelsen det nys:
tryekta ärket, medtagande, för jemförelses skull, ent
hälften af det påppersark, hvars andra del förut blif
vit lemnad såsom prof. Häraf syntes att skilnader
var högst betydlig, så att då det ena arket hade ce
mycket otydlig och matt stämpel, hade det andrac:
ren, klar och fri vignett. På det att redaktioner
sjelf må kunna, vid dess jemförande med ett i rö-
relsen befintligt frimärke, bedömma denna skilnad,
bifogar jag härhos ett dylikt utktippt ur ofvannämde
profark; hvilket jag anhåller om att återfå vid min
återkomst till Stockholm.
Hvad var nu att göra? - Icke kunde poststyrelser
kassera hela den färdiga pappersupplagan, ty om der
det gjort, hvar skulle då en ny kunna hinna att gö-
ras och tryckas, då det nu färdiga papperet behöfi
beställas tre månader före levereringen. Ej heller
kunde poststyrelsen på obestämd tid inställa frimär-
kenas utdelning, då det fanns en möjlighet att åstad-
komma dem sådana de då kunde blifva. Jag måste
således fortsätta tryckningen, så ogerna jag än gjorde
det, emedan det alltid skulle blifva en svår stötesten
för mig att hafva utlemnat ett dylikt arbete, och det
ännu mer, såsom varande det första från det af mig
nyss uppsatta etablissementet.
Hvad redaktionens supposition beträffar, att det
förefallit otroligt att Norge, Danmark, Finland,
samt till och med Frankrike funnit de svenska I
märkenas beskaffenhet så tillfredsställande att 8
skild förfrågan blifvit gjord i afseende på tillverk-
ningssättet, får jag nämna, att hvad de förstnämnde
länderna beträffar, jag icke sjelf såsom varande ut-
rikes, blifvit derom tillfrågad, men genom bref från
Stockholm underrättad att så verkligen skett, och
hvad det sistnämde landet angår, så hafva icke alle-
nast de personer som tillverka frimärkena uti Frank-
rike, utan äfven de i England, hos mig personligen
gjort förfrågningar om vissa detaljer af tillverkni Z5-
gättet.
Då jag förleden sommar i Paris och London före-
visade för vederbörande de af mig tillverkade fri-
märken, tryckta både på det ofvannämde profarket,
och på det vid Tumba tillverkade papperet, var den
första anmärkningen som på båda ställen gjordes:
huru jag kunnat åtaga mig att trycka på ett så be-
skaffadt papper, hvilket de för sin del aldrig sktlle
hafva gått in på, emedan de derigenom skulle hafva
f-rstört hela sin reputation. Ty publiken, som blott
såg resultatet, utan att veta orsakerna, skulle ovil-
korligen göra den slutsats: att det var det bästa i
tryckväg som det etablissementet kunde åstadkomma.
I afseende på profarket förklarade de sin fullkom-
liga tillfredsställelse öfver såväl detaljerna, somar-
rangementoet af det hela, de n att jag på et
för ögat icke tröttande eller uttligt sätt, på en
så inskränkt yta sammanställt så olika sorters gra-
vyr. 1 England der de af erfarenhet visste huru
stora svårigheter för efteraparen hälklippningen med-
för för att åstadkomma hela hålklippta (obs. icke
stungna ) ark, beställde de genast nya maschiner
efter min konstruktion, sedan de blifvit öfvertygade
em, att då man med deras maschin behöfde klippa
tjogu gånger i hvarje ark (emedan deras maschin
endast kan. pressa en rad i sender) erfordras blott
en enda pressning med den af mig konstruerade.
Allt detta oaktadt engelska postverket betalt åtta
tusen sterling (ungefär 140,000 rdr rgs) för den
engelska uppfinningen, utom hvad de årligen betala
för sjelfya hålklippningen. Med Frankrike äro mina
egociationer ännu ej slutade.
Hvad åter limmet på baksidan beträffar, så med-
gifver jag gerna att det var ett fel af mig att icke
uttryckligen begära papperet. så genomdränkt af lim
vid Tillverkningen att det icke, såsom händelsen blef,
var nästan som läskpapper, hvilket gjorde, att då
jag anströk med för mycket lim det vätte igenom
papperet, och efter tryckn de det transpa
reut som kalkpupper. derföre, med stor
svårighet hålla mig på c gr. n precist, ellan för
mycket och et. Och om en eller an gång
man. kommit ir det sednar gebit, torde det
blifva ursäktadt och få afskrifvas på oerfarenhetens
eonto.
I Frankrike är allt: handslaget papper för det
ändamål afskaffadt, i Eagland bibehålles det end
till sådana frimärken och s.k. Bill Stamps, som tryc-
kas med ,plåtgravyr i koppartry
perets ojemnheter ingentiug betyda vid
men i sam må ån, som de und
medelst hä
bar
ta
indra de t
temet, till b
hafva de samti-
- örelsen ut-
släppia trimärken för utländsk ondens, och
Bill Stamps. Och till hvilket sednare system, hål-
klippning, de satt ett sådant förtroende att de hafva
Bill Stamps. på valörer af ända till 2 5 sh. ster-
Jing (ung ofär rdr rgs) ehuru de icke äro större
än ett svenskt frimärkes bredd och dess dubbla höjd.
Oaktadt något dåefinitift pris icke står utsatt i de
efvannämde artiklarne, vill likväl upply:
anföra den regel jag följ bestämmandet af tta
pris, då det torde visa sig att detsamma ej varit så
särdeles orundligt tilltaget. Jag bestämde det nem-
ligen på så sätt, att jag begärde ett par skillingar
mera per 1000:det för tryckning och häålklippning
tillsammans, än tryckningen ensam kostat i Frank-
rike, och vida under priset på tryckning och hål-
klippning i England. Dessutomar då man i båda län-