2 DEN SKÖNA GABRIELLA ).
AUGUSTE MAQUET.
FÖRSTA DELEN.
VILL
Ett obehagligt möte.
Det var jag som fann honom der han låg.
genomborrad af trenne kulor... och jag led
vid denna anblick soma om han varit min son,
min slägting.
Likväl... försökte Espårance invända.
Men ni finner allt detta förträffligt, fort-
for chevalieren, hvilken ej längre brydde sig
om att återhålla sin vrede, det är lojalt. ädelt,
storsinnadt och vackert, emedan en d Entragues
uttänkt planen och väpnat handen.
Förlåt, herr chevalier, afbröt ändtligen
Esperance, jag, liksom ni, fördömmer detta
afskyvärda mord; men hvarföre tillskrifva fa-
miljen dEntragues en så svart handling?
Henriette har sjelf inför mig af hela sin själ
förbannat mördaren.
Hvilken englalik godhet!... jag deremot
har svurit på att låta hänga, nej rådbråka
den kanaljen om jag någonsin träffar på ho-
nom.
Då har ni redan svikit eri ed, chevalier, ty
han stod nyss inför er, och han lefver dock !
Huru! denne stråtröfvare.
vÄr herr la Ramben, svarade Espårance,
skrattande åt Crillons vrede:
Harnibieu! Jag hade just som en aning.
Så fort han namngaf sig för herr de Rosny.
visste jag genast hvar jag var hemma, och jag
bekänner det jag med nöje skulle ha sett ho-
) Se A. B. no 54, 56, 57, 59, 60, 62—68.