VUUSLAUCIR MUSIK. Påskveckan bar detta år varit ovanligt rik på omvexlande musikaliska tillställningar. Bland dessa var den konsert, hr M. Leenders hade arrangerat å kongl teatern, i hög grad intressant. Den gjorde oss bekant med en fint bildad wiolinspelarce, utgången ur den namnkunniga belgiska skolan, från hvilken Vieuxtemps. Prume, Leonard, Artot m. fl. utgått. alla dessa artis synes Leenders komr Vieuxtemps ITans s samt fritt från allt charlataneri, tonen uttrycksfull, hans stråke utomordentli hans teknik — dubbelgrepp, staccato, arppeg flagcolett m. m. — fulländad. Skulle vi bafva got att anmärka, vore det emot den violin, ken han spelar, och hvars egens j tids violinspelare, att man ej dervid bör fästa sig, minst då öfrige förtjenster äro så öfvervägande. Hr L. uppträdde i en konsert i G-dur af Beriot, en särdeles frisk och effekrik komposition, en Tarantella af Vieuxtemps, en salongspjes: Berceuse, af Reber, samt Ronde des lutins, af Bazini, äfvensom i tvenne af honom sjelf skrifna nummer, af hvilka den scnare, ;Grande Fantaisie Scandinave, vittnade om en rätt värderik talang i förmågan att komponera. Utförandet af alla dessa numror lemnade intet öfrigt att önska, och att publiken delade vår åsigt, derom vittnade de mest lifliga handklappningar och framropningar. Trio och qvartett ur operan Fidelio sjöngos, ej alldeles rent, af mllna Fundin och Malmström samt hrr Walin och Sandström. Fröken Westerstrand var deremot särdeles lycklig denna afton i Isabellas aria ur Robert, efter hvilket rent och artistiskt sjungna nummer hon äfven blef framropad. Uvertyren till Abencerragerna af Cherubini började konserten, en uvertyr, som, skrifven i den för orkestern redan så klanglösa tonarten f-moll, är beräknad för ett större antal stränginstrumenter, utan hvilka den ej kan göra påräknad effekt. Publiken var fåtalig, men desto mera lifvad; och vi äro öfvertygade att de fleste af dem, som nu voro närvarande vid hr L:s konsert, med nöje skola begagna tillfället att åter få höra denne utmärkte virtuos. — Långfredagen uppfördes efter vanligheten, till förmån för frimurarebarnhuset, Haydrs Skapelsen. Solopartierna utfördes, med undantag af mill Andree, af vanligen biträdande sångare och sångerskor; körerna voro lika fåtaliga som förr. Utförandet lemnade således mycket öfrigt att önska. Likväl hade denna poetiska instrumentalmålning, denna utgjutelse af den mest lefvande naturreligion, fyllt hr De la Croix salong för tvenne aftnar. Tiden synes emellertid vara inne, att bereda den musikälskande publiken någon omvexling genom utförandet äfven af några andra oratorier, t. ex. af något bland Händels. Messias har nyligen af en utmärkt musikälskare i Norrköping blifvit på ett förtjenstfullt sätt öfversatt och är således lätt tillgänglig. Vi rekommendera detta på det varmaste till vederbörandes åtanka, men påminna samtidigt om angeläigenheten att vid dylika. musikfester hafva körerna bättre besatta, hvartill utvägar inom hufvudstaden också ingalunda saknas, om de blott anlitas. — Påskdagen gaf hr Nagel sin konsert å kongl. teatern. Programmet, bestående af 12 numror, upptogs mest af vokalmusik. Sjelf spelade hr N. första satsen ur en konsert af Låonard, sitt kända Rondo Giocoso samt de likaledes ej mera trämmande variationerna å la Paganini. Hr N. är således, kan man säga, mer än tillbörligt stationär, men hr N. är en intressant stationär, som med den rena och sköna tonen i sin violin, sitt originella pi to och sina flageolett-toner med rätta bibebållit sig i publikens ynnest. Härtill kommer också, att hr N. så sällan uppträder, hvilket gör honom ännu mera. efterlängted, när det sker, Fröken Westerstrand biträdde med en talangfullt sjungen arian ur Bellinis Sömngäpgerskan, samt en Mazurka i f-moll af Chopin. killiga af denne kompositörs mazurkor för piano ha blifvit arrangerade för röst af ViardotGarcia, och äfven Jenny Lind har gjort furore genom att utföra d d extravaganta svårigheter. De kunna anses som ett slags kuriosum, men dervid stannar det. Den affröken W. valda, synes oss för ingen del vara någon ibland Chopins mest lyckade. I stället för mll Andre, som anmältes opasslig, sjöng mll Malmström arian ur Slottet Montencro, och hr Walin, som denna afton var särdeles väl disponerad, föredrog Alma aria ur Figaro. En kromatisk qvartett, ett slags ode till natten, af Costa, sjöngs af mll Malmströ fru Salmson samt hrr Dahlgren och Willman, o r Ryno n des ar fru S nast i Eagland i Thalbergs viket a I ande, tillvannu sig me mer han, likasom öfrig kostigt bifall.