RÄTTEGANGS- oca POLISSAKER.
— I förgår förevar åter polisransakning med sjö-
männen Hansson och Andersson, angifne att hafva
varit anförare för de sjömän som sammanskockat sig
och påyrkat att deras dagspenning icke måtte bli
nedsatt, utan fortfarande utgå till samma belopp som
under vintern. Mot de tilltalade förekom icke någon
vidare bevisning, hvarföre målet remitterades till råd-
sturätten.
— Ransakningen angående den förut omnämda
stölden af ett större parti magasinerad sprit ur käl-
laren under huset n:o 5 vid Clara Södra Kyrkogata
förevar åter i förgår inför rådsturättens 3:dje afdel-
ning. De trenne personer, som varit häktade derföre
att de köpt bränvin äf tjufvarne, äro nu ställda å
fri fot, och qvarhållas för närvarande i häkte endast
de för sjelfva tillgreppet anklagade drängarne Hög-
berg och Ytterberg samt tornväktaren Lindbom. För
vidare bevisnings förebringande uppsköts målet.
-— I förgår inställdes uti poliskammaren spetshand-
laren Johan Magnus Anderson från Östergöthland,
hvilken uti S:t Petersburg blifvit häktad för lösdrif-
veri och med fångskjuts hitsänd. Andersson hvil-
ten äfven för några år sedan företog en var dring
till Ryssland, men derifrån återförpassades, inn e hade
nu pass, utfärdadt i Wadstena för 3:ne månaders van-
dring inom länet för afyttrande af spetsar. I stället
hade han till fots öfver Torneå begifvit sig till Ryss-
land och lyckats framkomma till S:t Petersburg.
Vid ett f. d. lustslott Jelaguin, som begagnas till
kasern, blef han antastad då han vid framställande
af sin begäran om nattlogis icke kunde göra sig för-
stådd. På dagen derefter af tillkallad tolk framställd
fråga, uppgaf han sin afsigt vara att vilja bli kej-
serlig rysk undersåte, men med det vilkor att han
genast ställdes å-fri fot,. Sedan han blifvit ställd å
fri fot, förklarade han sig dock ha beslutit afstå
från sin föresats att bli ryss, hvarföre han inställ-
des hos svenska ministern friherre Nordin, hvilken
fogade anstalt att Andersson med fångskjuts öfver
Eckerön forslades hit. Hr ministern hade utverkat
att i passet blef infördt orakad och utan bojor, på
det Andersson ej skulle underkastas den behandling
som i vanliga fall vederfares fångar i Ryssland. Då
Andersson nu härstädes inställdes till polisförhör och
tillfrågades om anledningen -hvarföre han företagit
den lika långa som äfventyrliga färden, svarade han:
Jag hade föresatt mig att komma till Ryssland för
att omvända de ogudaktige ryssarne. Andersson,
som icke synes vara vid sina sinnens rätta bruk, har
blifvit med fångskjuts afförd till sin hemort, och
kommer laändshöfdingeembetet i Östergötlands län
vidare att om honom : förordna.
— En vid Ladugårdslandet boende mamsell Ö. hade
anförtrott förre trumslagaren Carl Johan Nilsson att
af källarmästaren Lindros vid Hötorget uppbära henne
tillkommande 80 rdr rgs. Nilsson hade med en bil-
jett infunnit sig å Lindros, källare, och i Nilssons
närvaro hade Lindros uti ett bref inneslutit 80 rår
rgs, utgörande 2:ne sedlar å 25 rdr och 2:ne å 15
rdr valör. Nilsson hade icke kunnat omotstå fre-
stelsen att åtkomma penningarne, utan brutit bref-
vet och, såsom han vid polisförhöret i förgår uppgaf
— supit upp -penningarne. För inskaffande af vi-
dare upplysningar anstår målet tills om lördag, och
blef Nilsson insatt i cell.
— I förgår fortsattes inför rådsturättens 5:te af-
delning ranpsakningen med mamsell Lanner, tilltalad
att hafva på bedrägligt sätt lyckats åtkomma en
mängd fortepianos. En längre skrift inlemnades och
upplästes, deruti å kärande sidan yrkades att Lanners
syster Eva Lundström, gift med en konsul i Finland,
måtte efterspanas och ställas till ansvar för medve-
tande af och således delaktighet i bedrägerierna,
emedan hon flere gånger biträdt Lanner då denna
lyckats hyra fortepianos, och flere sådana hade hyrts
uti Lundströms namn. Lanner påstod att systern
icke vore delaktig i bedrägerierna. För vidare upp-