ORATATSEAF CE RGARAT SSRRGERPR JRIKIS ISRRIIR SERPAS AR vip SYDENHAM. ar SEBASTIAN BORGHOLM. (I UTDRAG, AF GEORG SCHEUTZ.) 4. Vintertrådgården. När man från den Geologiska ön går tillbaka upp igenom parken och trädgårdarne och från mellersta tvärskeppets stora trappa träder in midt i palatsets medelpunkt, har man derifrån och till palatsets begge ändar den exotiska vinterträdgårdens hufvudalle. som sträcker sig på ömse sidor om den breda, med antika marmorbilder prydda gången genom midtskeppets hela längd. Vextrikedomen inom och utom kristallpalatset är ostridigt en af hela anläggningens förnämsta utmärkelser; vore forntidsminnena och konstskatterna icke så talrika, så skulle Sydenhamspalatset ändå, blott såsom vexthus betraktadt, utan fråga vara det största i verlden. Men det ofantliga utrymmet, det allsidigt inströmmande ljuset, den sjelfständiga arkitektoniken tillåta ingen tanke på drifhus att här uppkomma. Glastaket sväfvar så högt öfver trädgårdens grund, att rutornas på kani liggande infattning försvinner för ögon ai vanlig synförmåga, som icke märka annat är himlen deruppe; och de högsta barrträd, dc resligaste palmer tyckas stå här lika fritt och naturligt, som på sina hemorters mark. Alls vextkrukor äro dolda i mullen, så att mar icke ser dem; emellertid finnas redan öfver 130-tusen krukvexter i palatsets inre, och dagligen tillkomma hundratals nya. Bland praktvexter af detta slag ser man omkring 80,00t Fuchsier, Verbener, Ageratum mexicanum 0. s. v. Här prunka öfver 10,000 kamelier. hvaribland många af ovanlig storlek ; en ibland de nyaste och skönaste Lady Humes blush hade redan i somras uppnått 16 fots höjd. Bland de behagfullaste exotiska träden förekomma en mängd araukarier från Norfolk Island, som på sin fäderneö hinna en höjå af 60 alnar. Då de i England icke kunne öfvervintra under bar himmel, hade man hittills nödgats toppa dem så snart de nådde drifhustaken; här ärnar man låta dem utveckla sig ostördt. Detsamma gäller om palmerna. Af denna vextfamilj eger kristallpalatsbolaget numera den största och mesi högvuxna samling som finnes i Europa, och som nyligen försålts hit af Loddiges 1 Hackney. Det bekanta kautsjuträdet (Ficus elastica), hvars härdighet emot damm och rök skaffat det plats i alla Londons fönsterträdgårdar, visar sig här långt frodigare och prydligare, med sina stora och glänsande blad alltid rensköljda. Från Nya Holland och från Mexiko har kristallpalatset de nyaste och sällsyntaste vexter, alla i bästa skick. — Ingenting skulle vare lättare, än att ur palatsets vextkataloger här upprepa en mängd vetenskapliga namn, mer som tyvärr blott åt botanisten kunde skänka en föreställning om allt det underbara, praktfulla, bländande och doftande i detta nya Eden. 4. Gårdarne inom palatset. Träder man ini vextgruppernas mellanrum, så kommer man till de särskilda gårdarne ji sidoskeppen, med deras till en del under läktarne belägna pelaregängar och gallerier. Än är det en egyptisk gård, än en assyrisk, grekisk, morisk, byzantinsk, engelsk-göthisk, er renaissancegård, en italiensk; än är det kopior af Alhambra, än en af de vackraste gårdarne i Pompeji. Påj samma sätt finner man ingångar mellan buskar och träd till. de många ba zargårdarne, t. ex. Birmingham Court, Sheffield Court, Furniture Cour, Hardware Court. Stationery Court, Carpet Court, Musical Instrument Court, Mixed Fabric Court m. fi.. och — hvad som omöjligen kan saknas, der någonting är att skåda i England — äfven en Refreshment Court, bjudande på de läckraste så väl som på de mest solida saker. til oväntadt billiga priser. Bolaget har dragit försorg om att man kan lefva i kristallpalatset för mindre kostnad än i allmänhet i gjelfva London. 5. Fornlemningarne från Egypten ech Nubien Vissa fornlemningar hafva funnits alltför kolossala för att inrymmas i någon särskild gård ; hit höra isynnnerhet de egyptiska och de med dem beslägtade nubiska. Oberäknadt den egyptiska gården, hvars sammansättning är temligen anakronistisk, ehuru trogen i detaljerna, har man således anslagit hela det norre tvärskeppet åt de hieroglyfprydda kolosserna. Inträder man under detta höga glashvalf, omedelbart ifrån terrassen, så har man framför sig till höger och venster en af resliga dadelpalmer ocr smärre tropiska växter inhägnad alle af tjugo på sina fotställningar liggande sfinxer, hvardera tio alnar lång och fem alnar hög, underlagen inräknadt, alla med hufvudena vända åt gången. I denna allås andre ända ser min en nubisk griftport eller tempelport, och ofvanom den två af de sittande kolosserna från Ipsambul i Nubien, afbildadc i deras verkliga storlek, d. v. s. 32 alnar höga. Om de reste sig, skulle de blifva 47 alnar. men ändå på långt när icke stöta hufvudet mot glashvalfvet; dettas egna kolossala dimensioner sammanstämma här förträffligt till ett helt med bildverken derunder. Sfinxerna vise sig huggna i sandsten; kolosserna äro färglagda noggrannt efter originalerna och likna äfven till anletsdragen så nära dem, som hi Emil Roberg har anbragt i dekorationen till Trollflöjtens slutscen, att den som har sett begge kopiorna genast märker dem ega sammi urbildr. — När man vandrar fram emot dem i sfinxalln och har gått förbi de tolf förste sfinxerna, finner man, något oväntadt, väger afskuren tvärt af en här långskepps belägen aflång bassin för exotiska vattenvexter, svarande mot en dylik midtför vestra tvärskeppet vid palatsets andra ända. En bro leder likväl tvärtöfver bassinen, och bron, så väl som bassinens stränder, omgifves med vass af papyrus, hvarjemte sjelfva bassinens inre vattenyta blifvit anslagen åt de heliga egyptiska vattenliljorna, Nymphaea Lotus och den py4hamnrojicka hönans aletrarinna. Nelium hinm sne