- ORATATSEAF CE RGARAT SSRRGERPR JRIKIS ISRRIIR SERPAS AR
vip SYDENHAM.
ar SEBASTIAN BORGHOLM.
(I UTDRAG, AF GEORG SCHEUTZ.)
4. Vintertrådgården.
När man från den Geologiska ön går till-
baka upp igenom parken och trädgårdarne
och från mellersta tvärskeppets stora trappa
träder in midt i palatsets medelpunkt, har
man derifrån och till palatsets begge ändar
den exotiska vinterträdgårdens hufvudalle.
som sträcker sig på ömse sidor om den breda,
med antika marmorbilder prydda gången ge-
nom midtskeppets hela längd. Vextrikedo-
men inom och utom kristallpalatset är ostri-
digt en af hela anläggningens förnämsta ut-
märkelser; vore forntidsminnena och konst-
skatterna icke så talrika, så skulle Syden-
hamspalatset ändå, blott såsom vexthus be-
traktadt, utan fråga vara det största i verl-
den. Men det ofantliga utrymmet, det all-
sidigt inströmmande ljuset, den sjelfständiga
arkitektoniken tillåta ingen tanke på drifhus
att här uppkomma. Glastaket sväfvar så högt
öfver trädgårdens grund, att rutornas på kani
liggande infattning försvinner för ögon ai
vanlig synförmåga, som icke märka annat är
himlen deruppe; och de högsta barrträd, dc
resligaste palmer tyckas stå här lika fritt och
naturligt, som på sina hemorters mark. Alls
vextkrukor äro dolda i mullen, så att mar
icke ser dem; emellertid finnas redan öfver
130-tusen krukvexter i palatsets inre, och dag-
ligen tillkomma hundratals nya. Bland prakt-
vexter af detta slag ser man omkring 80,00t
Fuchsier, Verbener, Ageratum mexicanum 0.
s. v. Här prunka öfver 10,000 kamelier.
hvaribland många af ovanlig storlek ; en ibland
de nyaste och skönaste Lady Humes blush
hade redan i somras uppnått 16 fots höjd.
Bland de behagfullaste exotiska träden före-
komma en mängd araukarier från Norfolk
Island, som på sin fäderneö hinna en höjå
af 60 alnar. Då de i England icke kunne
öfvervintra under bar himmel, hade man hit-
tills nödgats toppa dem så snart de nådde
drifhustaken; här ärnar man låta dem ut-
veckla sig ostördt. Detsamma gäller om pal-
merna. Af denna vextfamilj eger kristall-
palatsbolaget numera den största och mesi
högvuxna samling som finnes i Europa, och
som nyligen försålts hit af Loddiges 1 Hack-
ney. Det bekanta kautsjuträdet (Ficus ela-
stica), hvars härdighet emot damm och rök
skaffat det plats i alla Londons fönsterträd-
gårdar, visar sig här långt frodigare och pryd-
ligare, med sina stora och glänsande blad
alltid rensköljda.
Från Nya Holland och från Mexiko har
kristallpalatset de nyaste och sällsyntaste vex-
ter, alla i bästa skick. — Ingenting skulle vare
lättare, än att ur palatsets vextkataloger här
upprepa en mängd vetenskapliga namn, mer
som tyvärr blott åt botanisten kunde skänka
en föreställning om allt det underbara, prakt-
fulla, bländande och doftande i detta nya
Eden.
4. Gårdarne inom palatset.
Träder man ini vextgruppernas mellanrum,
så kommer man till de särskilda gårdarne ji
sidoskeppen, med deras till en del under läk-
tarne belägna pelaregängar och gallerier. Än
är det en egyptisk gård, än en assyrisk, gre-
kisk, morisk, byzantinsk, engelsk-göthisk, er
renaissancegård, en italiensk; än är det kopior
af Alhambra, än en af de vackraste gårdarne
i Pompeji. Påj samma sätt finner man ingån-
gar mellan buskar och träd till. de många ba
zargårdarne, t. ex. Birmingham Court, Shef-
field Court, Furniture Cour, Hardware Court.
Stationery Court, Carpet Court, Musical In-
strument Court, Mixed Fabric Court m. fi..
och — hvad som omöjligen kan saknas, der
någonting är att skåda i England — äfven
en Refreshment Court, bjudande på de läc-
kraste så väl som på de mest solida saker.
til oväntadt billiga priser. Bolaget har dra-
git försorg om att man kan lefva i kristall-
palatset för mindre kostnad än i allmänhet i
gjelfva London.
5. Fornlemningarne från Egypten ech Nubien
Vissa fornlemningar hafva funnits alltför ko-
lossala för att inrymmas i någon särskild gård ;
hit höra isynnnerhet de egyptiska och de med
dem beslägtade nubiska. Oberäknadt den
egyptiska gården, hvars sammansättning är
temligen anakronistisk, ehuru trogen i detal-
jerna, har man således anslagit hela det norre
tvärskeppet åt de hieroglyfprydda kolosserna.
Inträder man under detta höga glashvalf, ome-
delbart ifrån terrassen, så har man framför
sig till höger och venster en af resliga dadel-
palmer ocr smärre tropiska växter inhägnad
alle af tjugo på sina fotställningar liggande
sfinxer, hvardera tio alnar lång och fem alnar
hög, underlagen inräknadt, alla med hufvu-
dena vända åt gången. I denna allås andre
ända ser min en nubisk griftport eller tem-
pelport, och ofvanom den två af de sittande
kolosserna från Ipsambul i Nubien, afbildadc
i deras verkliga storlek, d. v. s. 32 alnar höga.
Om de reste sig, skulle de blifva 47 alnar.
men ändå på långt när icke stöta hufvudet
mot glashvalfvet; dettas egna kolossala dimen-
sioner sammanstämma här förträffligt till ett
helt med bildverken derunder. Sfinxerna vise
sig huggna i sandsten; kolosserna äro färg-
lagda noggrannt efter originalerna och likna
äfven till anletsdragen så nära dem, som hi
Emil Roberg har anbragt i dekorationen till
Trollflöjtens slutscen, att den som har sett
begge kopiorna genast märker dem ega sammi
urbildr. — När man vandrar fram emot dem
i sfinxalln och har gått förbi de tolf förste
sfinxerna, finner man, något oväntadt, väger
afskuren tvärt af en här långskepps belägen
aflång bassin för exotiska vattenvexter, sva-
rande mot en dylik midtför vestra tvärskeppet
vid palatsets andra ända. En bro leder lik-
väl tvärtöfver bassinen, och bron, så väl som
bassinens stränder, omgifves med vass af pa-
pyrus, hvarjemte sjelfva bassinens inre vatten-
yta blifvit anslagen åt de heliga egyptiska
vattenliljorna, Nymphaea Lotus och den py-
4hamnrojicka hönans aletrarinna. Nelium hinm sne-