STOCEHOLM, den 1 Mars.
Ett uttryck i en Upsalatidning synes an
tyda derp, att. D. K. H. Hertigarnes af Öster
götland och Dalarne nyligen gjorda besök
universitetsstaden skulle stå i sammanhang mec
någon plan att erhålla en ny furstlig univer.
sitetskaxsler. Vi hoppas att Upsalatidningen
i detta hänseende alldeles misstagit sig, och vi
anse det nästan otänkbart, att om, såsom rim-
ligt är, H. K. H. Kronprinsen, till följd af
sitt utnämnande till vicekonung i Norge, af-
går från sin befattning såsom universitetskan-
sler, man skulle, kunna, vare sig på högsta
ort eller från universitetet sida vara betänkt
på att låta honon i nämnde befattning efter-
trädas af en annan prins af det kungliga huset.
Vi anse detta, som sagdt, omöjligt, af flera
vigtiga skäl. Först och främst är det nu-
mera allmänt insedt och erkändt, att det
är en komplett orimlighet att universiteternas
styrelse öfverlemnas åt en ung och oerfaren
person utan tillräckliga insigter för detta kall
och upptagen af en mängd andra bestyr; och
dertill åt en oansvarig prins, så att den s. k.
kanslerssekreterare, som. hufvudsakligen för-
rättar tjensten, kan i alla kritiska fall till
sköld för sina godtyckligheter framskjuta den
furstliga oansvarigheten. Det förvända här-
uti har på sednaste tiden så tydligt framträdt
och missnöjet dermed har specielt vid Upsala
universitet så omisskänligen gifvit sig luft,
att det skulle väcka en hög grad af förun-
dran öfver hela landet om de akademiska
fädren nu i underdånigt fjesk skulle begära
en ny representation af samma bedröfliga skå-
despel. Någonting sådant skulle utan tvifvel
åt de talrika bespottare, som finna sin lust i
att nedsätta vetenskapen och dess idkare, ge
en ganska rättvis anledning att framkomma
med hånfulla anmärkningar derom, huru de
som stå på den vetenskapliga bildningens höj-
der äro de första att. krypa i stoftet för all
slags jordisk höghet och för ett nådigt små-
leende uppoffra allt till öch med sina egna
öfverty- elser. ;
Det torde vidare icke vara synnerligen lämp-
ligt eller troligt att en ny universitetskansler
iutnämnes, ifnan frågan om inrättande af ett
ecklesiastikkollegium blifvit af K. M:t afgjord.
Slutligen och hvad vigtigast- är, man kan
icke mera till universitetskansler utnämna en
prins af kongl. huset, emedan en dylik ut:
nämning skulle stå i den mest uppenbara strid
mot grundlagens föreskrift. Regeringsformens
5 45 stadgar: Hvarken Svea Rikes Kronprins
och Arffurste eller Prinsar af det Kungliga hu-
set skola hafva något Lif-Geding eller Civilt
Fmbeten.. . Om — hittills någon tvetydighet
skulle egtrum derutiniuan, huruvida kanslers-
befattningen för universiteterna verkligen är
att betrakta såsom ett embete eller endast så-
som en honorariebefattning, en hederstitel, lik-
nande hedersordförandeplatserna och första
nedersledamiotskapet i vissa samfund, så är
denna tvetydighet numera fullkomligt undan-
röjd genom de nya akademiska. statuterna,
rifna Stockholms slott d. 2 April 1852, der
let uti g 7 stadgas: Cancelleren skall vid
utöfningen af sitt Embete ställa sig till efter-
rättelse dessa Statuter, allmän lag och hvad
eljest Kongl. Maj:ts förordningar antingen i
ullmänhet eller särskildt i afseende på Uni-
versiteterna föreskrifva och förmå. Häraf
synes det vara alldeles oomtvistligt att kan-
slersbefattningen är ett embete, och icke kan
vädanefter beklädas at en oansvarig prins.
Vi tro icke att, om också den akademi-
ska underdånigheten skulle fjeska åstad, re-
eringen skille kunna våga åtaga sig ansva-
et för en sådan utnämning inför nästsam-
manträdande Rikets Ständer, som väl tor-
de bli böjda att, i stället för att bortrevi-
lera några af våra vigtigaste grundlaghga
riheter, draga försorg derom att icke ett och
nnat af grundlagens gansk välbetänkta bud
ingas i fullständig förgätenhet.