Article Image
Österrikes steg att numera konstatera äfven det
officiella biträdande kabinetterna i Paris och Lon-
don gifvit de af Ryssland antagna preliminärerna,
beledsaga vi med de uppriktigaste önskningar för
ett lyckligt och snart resultat. Besagde kabinetter
kunna, såväl efter allt hvad jag sagt deras härva-
rande representanter som ock till följd af det af de
kungliga gesandterna i Paris och London förda språk,
icke häröfver hysa några tvifvelsmål. Redan genom
det enkla faktum, att vi genom baron Werther vä-
sentligen medverkat till fredspreliminä-ernas anta-
gande från ryska kabinettets sida, har det likasom
följt af sig sjelft, att vi, i händelse de öfriga mak-
terna inbjuda oss till fasthållandet af den vunna ge-
mensamma fredsgrundvalen, icke skulle dra i betän-
kande att förklara oss beredda att deltaga i preli-
minärernas undertecknande. Härigenom skulle vi
bäst ådagalägga, att ehuru vi icke medverkat till
uppkomsten af detta dokument i dess detaljer, vi
likväl beslutat för framtiden taga detsamma till ut-
gångspunkt för vårt politiska handlingssätt, och att
vi visserligen med alla krafter skulle verka derhän
att förlikningens vunna grundval icke på nytt måtte
uppskjutas eller rubbas. Att häröfver lemna kabi-
netterma i Paris och London ytterligare ett särskildt.
meddelande, då de ju sjelfva ännu icke officielt till-
kännagifvit sitt bifall till de af Ryssland antagna
preliminärerna, skulle ej blott icke emotsvara vår
hittills intagna ställning, hvilken förstått undvika äf- !
ven skenet af hvarje inträngande i de förhandlin-
gar, som hittills undanhållits vår kännedom, utan
ock lägga i dagen ett oroligt misstroende till det
riktiga uppskattandet af vår betydelse som tysk och
europeisk makt, ett misstroende, som för H. M. Ko-
nAungen oeh för dess regering är fullkomligt främ-
mande.
Det meddelande man lofvat oss angående den från
Osterrikes sida tilltänkta förklaring till tyska för-
bundet emotse vi med lifligt intresse, och hoppas, i
likhet med österrikiske ministern, att den endast
skall kunna vara egnad att ådagalägga hela tyska
förbundets enighet i bedömandet af den närvarande
tidens stora politiska fråga och af de deraf för för-
bundet uppkommande pligter.
Kort efter det hr v. Manteuffel afgifvit detta
svar, synes preussiska kabinettet ha fått del
af den framställning till förbundsdagen som
Österrike då hade för afsigt att göra, och se-
dermera verkligen gjort, och hvilken vi redan
för några dagar sedan meddelat våra läsare.
Denna nya kommunikation har preussiska rege-
ringen besvarat genom en not af d. 3 Febr. till
reussiska sändebudet i Wien. I denna not
örklaras till en: början, att om preussiska re-
geringen erhållit del af den österrikiska fram-
ställningen innan den definitift fastställdes,
skulle hon visserligen ha önskat deri föreslå
några förändringar samt måhända tillstyrkt
något uppskof med dess afgifvande.
Men dette, yttras vidare, har emellertid ieke
kunnat afhålla oss att äfven vår sida nårma oss
det en gång faststående österrikiska beslutet med den
så ofta ådagalagda uppriktiga önskan, att se vid det-
samma knyta sig ett förbundsdagsbeslut som förkun-
nade Tysklands och dess båda stormakters endrägt,
för så vidt detta synes förenligt med tyska förbun-
dets värdighet och sanna intressen.
Vi äro öfvertygade att alla våra tyska förbunds-
bröder med lika stor tillfredsställelse som vi sjelfva
i de af de krigförande makterna antagna preliminä-
rerna erkänna en nyvunnen grundval för en snar
fred. Att Preussen i sin egenskap:af europeisk makt
är beredt att, medelst deltagande i preliminärernas
underteeknande oeh de derpå följande fredsunder-
handlingarne, om det dertill af de krigförande inbju-
des, tillegna sig denna grundval, till hvars vinnande
det vet sig hafva i den europeiska fredens intresse
på vederbörlig ort för sin del bidragit, och på ett
sådant sätt tillegna sig den, att det ej tillåtes att den
ånyo rubbas eller kränkes, har jag redan i min skrif-
velse af den 26 i denna månad förklarat.
I det Preussen såsom europeisk makt intager denna
ställning, har det samvetsgrannt fullgjort sina plig-
ter såsom tysk makt såväl emot hela förbundet som
emot hvarje enskilt af sina tyska bundsförvandter.
Det tror sig derföre kunna vänta af de sednare, att
äfven de skola erkänna den af alla de krigförande
makterna enhälligt antagna grundvalen såsom ga-
ranti för en snar och Tysklands intressen närmande
fred, och vara beredda att densamma företräda i den
mån det erbjudes dem, i deras egenskap af medlem-
mar af det tyska förbundet, möjlighet att bilda sig
ett fullkomligt grundadt omdöme öfver de punkter,
som kunna blifva föremål för sädana olika åsigter
och anspråk, som kunna fördröja förhandlingarnes
afslutande eller till och med ställa detsamma på spel.
Att sjelfva förbundets representerande på lämpligt
sätt vid förhandlingarne skulle vara ett särdeles
lämpligt och derföre i allas intresse önskvärdt medel,
lärer kejserliga österrikiska kabinettet med oss er-
känna.
Den k. förbundsdagsgesandten skall anbefallas att
i öfverensstämmelse med förestående anmärkningar,
attala sig i det utskott till hvilket grefve Rechberg
kommer att påyrka den öster förklaringens re-
mitterande, och vi hoppas med tillförsigt, att han deri-
genom skall blifva .satt i tillfälle att på ett särdeles
verksamt sätt bidraga till ett snart åvägabringande
af ett enhälligt förbundsbeslut.
Preussiska regeringen har derjemte aflåtit
ett cirkulär till alla sina agenter i utlandet,
genom hvilket de erhålla del af ifrågavaran-
de not och uppmanas att om dess innehåll un-
derrätta de respektive regeringarne.
Underrättelser från Frankfurt gifva vid han-
len, att förbundsdagen, i öfverensstämmelse
ned utskottets redan förut omförmälda till-
tyrkan, visserligen beslutat erkänna det an-
agna fredspreliminärutkastet såsom grundval
ör en säker och varaktig fred, och att göra
less upprätthållande till sin uppgift, men
lock förbehållit sig vidare beslut i afseende
vå den femte punktens ännu icke närmare
vestämda . specialvilkor. Om förbundets sär-
kilda representerande vid pariserkonferenser-
ia förmäles i beslutet ingenting, utan upp-
nanas fastmer de båda tyska stormakterna,
tt äfven framdeles vaka öfver de gemensamma
ntressena.
Representanternas hus har fortsatt diskus-
ionen om lagen beträffande godsherrarnes
volis- och öfverhetsrätt samt antagit dess flesta
tadganden.
Ett antal katolska medlemmar af repre-
entanternas hus ha der väckt förslag, att
muset måtte uppmana regeringen, att upphöja
kademien i Mäiänster till ett fullständigt ka-
Fb mA ÖA ONA NA Wm AA UU mm EA vs AM AA mh Vv mm mr
-
rs
Thumbnail