BLANDADE AMNEN.
Er ny björnhisteria från Lappmarken.
Sistlidne hört hade en-lappman i Åsele lappmark,
benämd Nils Andersson å Fjellfjell, vid en utvandring
irskogen genom? den ;-medföljande: hunden upptäckt
ett björnide, hvilket, med antagande att hundens sig-
nal var tillförlitlig, utan vidare undersökning oeh
rxtan störande-af hemfriden för de varelser, som der
vore -boende, för den gången lemnades, i ro. Några
veckor derefter, eller i Noy. månad, sedan snö fallit,
begaf sig lappmannen åter till det. utmärkta stället,
åtföljd, icke såsom merändels vanligt är vid sådana
tillfällen, af kraftfulle, modige och beväpnade karlar,
utan endast af sin hustru eeh en till vextenliten soå
vid namn Paul, af omkring 13 års ålder, samt den
trogne handen. Det förstås att alla dessa voro be-
väpnade, fastän ieke så grundligt såsom då man går
mot ryssen. -Lappmannen sjelf bar sin vanliga lod-
bössa, skarpladdad med dubbla skott; gossen giek vid
hans sida, äfven beväpnad och prydd med ett dylikt
vapen; hustrun - prestaverade -med en lång spjutstaf,
hvars nedra del glänste af ett bredt, massift mes-
singsbeslag — och hunden, som leddes i ett band,
hade i god ordning sina tänder; hvilka han började
visa då idet nalkades. Under den föreställningen att
der inne fanns blott en björn och ieke anande att
en hel familj der lägrat sig, anfölls med frimodighet
skogsfurstinnans boning, för hvilkens dörr lappqvin-
nan höll vakt ech motstånd med en s. k. hendspik
(trästör), mot hvilken kändes starka påtryekningar i
oeh med detsamma hen i gluggen såg ett förfärligt
lurfvigt och svårt hufvud med ett par gnistrande ögod
och 2:ne radet bistra tänder; som uti! handspikenh
inpräglade djupa spår; hvarjemite vid denna vakt-.
hållning, der mod och armarnes styrka togos.
i anspråk, qvinnans örhinnor kände en lika stark!
pätryskning åf det råmande ljud, som från öpphin-
gin utträngde. Lappmannen sjelf jem te gössen hade:
emellertid bestormat idetstak och genomenderanbragt
öppning riktat skotten nedåt, men detta utan annah
verkan änvatt det hördes blifva ett hiskeligtväsende
under jorden; ty den förfärligtskärahdö basstärnman,
som af andra gäållare röster i Högre tonart aekom-
pagnerådes, dånade med ett oupphörligt fortissimå,
:öch hvarigenom de frimediga jägarnd: komme under-
fund med att der funnos rhånga brumrmmande bort
Vidaffyrandet af det första starka! skottet: bort-
sprängdes låset å dem bössa lappmanned sjelf höll,
oeh dettä vapen blef då straxt obrukbart — Nu mn
trädde ett betänkligt ögonbliek; den grund, nemlige
idets hvalf kyatpå, gubben och senen stode, darra
under deras fötter oeh de befarade i hvarje moma
att det skulle instörta och fri ut:ång beredas för de
Yredgade vek bullrande djuren, hvilka i sådan hän-
delse hade-utan skonsamhet anfallit och nedergjor
sina motståndåre. Lif eller död; tänkte lappmanneh;
modetstegrades, gevären växlades i största hast, gå
att gabben! tog sonens-af denhe nyss laddade bössh,
öeh lemhade henom i stället spjutet, hvilket han T
ter förmåga ifrigt begagnadegenom flitigt nedstiö-
kände genom hvalfvets alltmer utvidgade öppning;
fen slutligen fastnade spjutet i något, så att dåt
icke kunde dragas tillbaka, och man vissteieke strait
hvaruti det satt — men det var uti björnens väldiga
käft, Hvilken liksom ett slagjern med taggar omslå-
Bit detsamma och hölls så stadigt som om det varit
fastväxt i klippan; men det deraf uppkomna bryderiet
häfdes snart genom den hos gubben uppkomna iden att
riktä skottet efter den i björnens gap sittande spjutstaf-
ven; skottet träffade då hufvudet med den effekt att må-
tronan för den underjordiska familjen dignade: ned odh
andades ieke. mera. Den dånande basrösten tystnade
väl för alltid; men stillheten herrskade ännu ickeji
den upproriska grottan; der hördes ännu brummande
ljud, och ingen vågade stiga dit ned förrän alla ljud-
organer tystnat; och: efter en stunds vapenhvilafort-
sattes det blodiga verket af anföraren. — lappmah-
nen, som affyrade den ena salfvan efter den andrå;
och med tillhjelp, ieke allenast af den 13-årige bjelten,
hvilken under det svettdropparne.såsom perlor rullk-
de nedför hans kinder, med tapperhet svängde sitt
Spjut, Hvilket,blödrargadt och Yisande djupa märken
efter de väldiga bötarnie, förvåras såsom tröfö, utan
ok bilrädd af gumman som under helafbardaleken oup
hörligt stod såsom vakt vid idets öppning — en punkt,
hvärifrån visst icke den bästa anblicken erbjöd sig,
S hade denne husfader inom några timmar avänee-
rat med striden till dön segrande fulländning då allt
allarm tystnade, att han ändtligen vågadö att genom
öppningen nedstiga i den dänkläå och HKalfupplysta
boningen, för att der räkna antalet af sina afsom-
nåde och utsträektå motståndare. Den hetaste stri-
den var nu öfverstånden — lemnande efter sig en
blandad känsla af matthet oeh tillfredsställelse, och
de till ett mördande uppror uppbragta sinmmena hade
stillat sig — icke förberedda att uthärda ett nytt
uppträde af samma art; och derföre var det för den
neduti grottån till.de döda kropparne nedstigna ja-
garen en både oväntad och förvånande anblick att
se det en ännu oblesserad och lifslefvande kamrat
den 4:de i räkniögen; gjorde en cirkelvandrang om-
kring derdödarathöriga Oh då det är natärligt
ratt2:ne-så-oliksindade vasenden icke blange kunde
trifvas tillsammans — med betraktande af hvaran-
dras fysiomemier; så tog lappmennen — gående bak-