TILL SALU,
js Zz trycket har nyss utkommit i Bokhandeln, priset Uf
anko:
ye
Var 1812 års politik en
ha . di
mödvändighet?
Försök att närmare ån hittills belysa denna
fråga, med tillgångliga historiska handlingar.
Innehåll.
Förra Afdelntngen: Om tänkesätten hos 4812
års samtid. Konung Gustaf IV Adolf. Hatet till Napo-
Jeon och Franska revolutionen - orsaken till Finlands förlu
och Konungens fall. Allmänna meningen med Carl Johan
val till Svensk Kronpri Carl Johans egen mening. Huf-
vudinnehållet af 4849 års poliuk. Olika synpunkter ho:
försvararne af denna politik. Den sednast framhållna, a
dessnödvändighel Föregående polemik härom: Der
märklig skriften, tre insinda artiklar i Posttidningen
hittills ovederlagd. Utdrag ur den första artikeln. Svar pi
en del arcumenter deri, angående Frankrike, Tyskland.
Polen, Finland. Den strategiska positionen till fördel för
försvararno af 1812 års poiitik — Historiska han lingar. De
Bergman-Schinkelska minnena. MHFånga bevis genom uldrag
ur bref m. m., på tänkesätten bland allmänheten om Ryss-
Jand och Napoleon åren 4840, 4844, 1249. Carl Johans egen
tanka om möjligheten af Finlands återtagande. Utländska
regenters och statsmäns tanka. Nationens långvariga okun-
nighet om farl Johans plan att sluta sig till Ryssland och
ovisshet ännu i sista stunden, Samtalen med Adlercreutz,
Sköldebra Engeström. Olycksspådomar af Armfelt. Möte
ij Åbo. Om; gens bestörtning derstädes. Hofvets ovisshet
vid bemkomsten. Negativa bevis cmot
nödvänd n af 4842 års poliik. Tiden efter 14842. Carl
Johans yttranden 4845 om att ännu kunna taga Finland
Mått och stog för att kunna vara beredd dertitl. Bekymmer
för framgången af planen på Norge. Svåra spådomar efter
Fransmännens segtar vid Lätzen och Bautsen. Om det
historiska bevisningsvärdet af hypotheser och auktoriteter.
Sednare Arfdelninzen: Närmare belysning
af det faktiska Utdrag ur den andra artikeln i Pöst-
tidningens Om möjligheten för Carl Johan att åstadkomma
ett förbund med Frankrike, i fall han velat det. Om natureh
af de anbud som erhöllos. Hindren mot förbundet. Konti--
nenialsystemet. närmare skärskådadt. Omdömen ur Thiers
historia om Konsulatet och Kejsarväldet. Bevis ur Thiers.
att Napaleon åren 4840—44 vilie allmän fred. Hans åtgärder
för att logna Tyskland. Öfverdrifterna i begreppen om möj-
ligheten att hålla kontinentalsystemet. Danmarks exempel.
från Napoleon till förbund med Sverge redan 4844
jligheten ålt begagna Signeuls beskickning såsom inledning
till vidare underhandlingar. Den förnyade beskickningen.
ett bevis på Napoleons alivar. Carl Johans egen, General
Sevarts och Lord Castlereaghs mening att Carl Johan kunde
taza Finland ännu år 4815. Vådan och svårigheterna kl
Norges erhållande från Danmark betraktade såsom ett nödigt
moment vid uppskattningen af 4849 års politik. Talrika
historiska bevis att dotta syftemål flera gånger höll på at
förfelas. Carl Johans tillkännagifvande att i nödfall vilja
hombardera och förstöra Köpenhamn för att vinna sitt mål.
anen på Norge motarbetad af Österrike; likaså af Ryska
Naneleons sednare anbud. Hertigens af Cam-
med planen på Norge. Meternichs åsigter
ercachs order nära att göra allt om intet.
sem
derom. Lord (
det mellan Carl Johan och Napoleon. Karakters-
skalken Bernadotte. Napoleons uppö-
rande mot honom och bemödanden att bibehålla hans vän-
skap. Ki onerna i anledning af kontinentalsystemet,
Franska kabinettets förklaring om dess nödvändighet och!