tyska förbundsdagen synas äonu mer välkommen
betraktande af det värde för hela Tysklands politi
ska och kommersiella intressen, som de vilkor, dt
der äro bestämda att hufvudsakligen bilda fredsför
draget, i sig innebära.
Dessa vilkor äro i sjelfva verket väsentligen de
samma som tyska förbundet genom sina redan far
tade beslut i det hela gillat, och af hvilka det u:
de tyska intressenas synpunkt förklarat sig vilja till-
egna sig och fasthålla de begge första. Om nu er
fullständigare utveckling blifvit gifven åt de grund-
drag, för hvilkas genomförande tyska förbundet så
lunda uttalat sig, så hafva kabinetterna i Wien, Pa-
ris och London, ur hvilkas rådplägningar endast et:
moderat fredsprogram kunde framgå, härvid haft det
dubbla syfte för ögonen, att på möjligast verksamma
sätt förekomma förnyandet af de förderfliga tvistig-
heter, efter hvilkas biläggande verlden i detta ögon-
bliek längtar, och genom tilräckligt bestämdt affat-
tade preliminärer vinna större säkerhet för åvä-
gabringandet af en slutlig öfverenskommelse. Att
de garantier, som skola betrygga den blifvande
freden, blifvit isynnerhet för Tyskland ännu vär-
defullare genom den utveckling, som numera blif-
vit dessa punkter gifven, skola tyska förbundets
höga regeringar veta att uppskatta. Men de
skola äfven å andra sidan säkerligen icke förbise.
att nämnde makter, trogna de grundsatser hvilkas
gemensamma erkännande bildat föreningsbandet dem
emellan, hafva samvetsgrannt afhållit sig från hvarje
förslag, som icke skulle finna sitt fulla rättfärdigande
uti ett obestridligt europeiskt intresse och just der-
för kunna vara egnadt att med ära antagas af en
hvar bland de stora makter, som i första rummet
DR sig dela ansvaret för Europas fred och väl-
ärd.
Kejserliga hofvet hyser den fasta tillförsigt, att
denna anda af hofsamhet och omsorg för folkens all-
männa bästa äfven skall herrska uti de underhand-
lingar, som nu komma att öppnas, och att i följd
deraf den i programmets femte punkt för de krig-
förande makterna uttryckta reservation af rätfighe-
ten att i europeiskt intresse uppställa ännu ytterli-
gare vilkor utöfver de fyra garantipunkterna, icke
skall komma att användas på sådant sätt, att det så
lyckligt inledda fredsverket ånyo löper fara att om-
intetgöras.
Men såsom medlem af tyska förbundet hoppas den
kejserliga regeringen, att denna höga församling
måtte af förevarande meddeande taga sig anledning
tillkännagifva, att hela Tyskland i förening med
Österrike antager och är beredt att upprätthälla de
grundvalar, på hvilka den allmänna freden genom
de förestående underhandlingarne skulle blifva fast
och varaktigt upprättad.
Preussen. Fortgående i sina sträfvanden att
åter göra Preussen till en fullkomlig feodal-
stat i medeltidsstil, har preussiska regeringen,
i sammanhang med upphäfvandet af grund-
lagens 42, framlagt ett lagförslag om åter-
införande i rikets sex östliga provinser af
godsherrarnes polis- och öfverhetsrätt öfver
sina underhafvande, ett steg, som skall de
facto upphäfva den statsborgerliga jemnlik-
heten medborgarne emellan och göra allmo-
gen, icke till konungens och statsöfverhetens
undersåter, utan till undersåters undersåter,
d. v. s. upphäfva deras medborgerliga frihet.
Förslaget har mött ett lifligt motstånd inom
den svaga minoriteten i reprezentanternas hus,
och debatten derom har fortgått flera dagar,
men flera af lagens hufvudbestämmelser ha
redan blifvit antagna.
Mycket uppseende väcker för närvarande
en ny arrestering i den bekanta Potsdamer-
depesch-stöld-saken. En tillförene för skulder
från tjensten aflägsnad kammarrättssekreterare,
Heufelder, känd såsom en af Berlins mest
slipade och förslagne bränvinsadvokater, har
blifvit häktad såsom medbrottsling i denna
sak, sedan på förhand hans papper blifvit
tagna i beslag och man dervid funnit bevis,
att han i saken spelat rolen af underhandlare
och mellanhand.
Sachsen. Tyska blad ha sedan någon tid
talat om den s. k. Svarta Boken, hvilken
utkommit i Dresden. Arbetet utgör ett, 6000
namn upptagande, register öfver personer i
Tyskland, som blifvit för polisen angifne så-
som polit:skt misstänkt:. Sachsiska regerin-
gen söker genom en dess haifofficiella organ
afskudda sig all andeli detta temligen svarta
företag, som säges vara en enskild polistjen-
stemans enskilda aft På samma gång ta-
ges likväl arbetet i försvar, i det den halfof-
ficiella organen antyder, att det ingalunda är,
eller är ämnadt till, någon angifvelse eller ef-
terlysning, och att frågan ej är om utöfvan-
det at någon politisk hämnd.
ÖSTERRIKE.
I en skrifvelse från Wien berättas att vest-
makterna hafva för afsigt att, efter fredens
undertecknande, bringa å bane underhandlin-
gar om en handelstraktat med Ryssland, åsyf-
tande att i allmänhet öppna Rysslands grän-
ger för handeln, genom undanrödjande af alla
hittills gällande tryckande föreskrifter, hvilka
isynnerhet förhindrat upprättandet af utländ-
ska handelshus i Ryssland.
Österrikiska statsskulden lärer från 1846 ha
förökats från 1037 millioner till 2417 millio-
ner floriner.
Borgaregardet i Wien lärer komma att åter-
upprättar dock utan upptagandet i kåren af
något artilleri.
Koncession har blifvit meddelad på jern-
vägsanläggningar från Wien till Linz och
derifrån å ena sidan till bayerska gränsen i
i närheten af Salzburg, å andra sidan till
bayerska gränsen invid Passau. Jernvägen
utgör den betydliga sträckan af 55 mil, och
man anser dermed det österrikiska jernbans-
mötet fullbordadt.
SPANIEN.
Om den nye finansministern, Santa Cruz,
skrifves från Madrid under den 7 Febr. att
han hittills i allmänhet mer varit känd som
statsman än som finansman; dock hade han
på sednare tider, såsom ledamot af budget-
kommissionen och president i den kommission
som hade att pröfva lagarne för kreditsällska-
pen, varit i tillfälle att utveckla speciella in-
sigter äfven i finansväsendet, hvilka synas be-
rättiga honom till den nya post han nu in-
nehar. Man har äfven talat om Escosuras
tillbakaträdande, ehuru med orätt; kabinettet
skall icke för närvarande undergå någon vi-
dare förändring. Oaktadt åtskilliga tidningars
angrepp mot ODonnell tyckas med hvarje dag
blifva allt häftigare, så tänker han dock sjeli
alls icke på att nedlägga sin krigsministerport-
följ, och hans förbindelse med Espartero är fa-
stare och innerligare än någonsin.
T år var ministerrådet förgamladt och han