Article Image
tyska förbundsdagen synas äonu mer välkommen betraktande af det värde för hela Tysklands politi ska och kommersiella intressen, som de vilkor, dt der äro bestämda att hufvudsakligen bilda fredsför draget, i sig innebära. Dessa vilkor äro i sjelfva verket väsentligen de samma som tyska förbundet genom sina redan far tade beslut i det hela gillat, och af hvilka det u: de tyska intressenas synpunkt förklarat sig vilja tillegna sig och fasthålla de begge första. Om nu er fullständigare utveckling blifvit gifven åt de grunddrag, för hvilkas genomförande tyska förbundet så lunda uttalat sig, så hafva kabinetterna i Wien, Paris och London, ur hvilkas rådplägningar endast et: moderat fredsprogram kunde framgå, härvid haft det dubbla syfte för ögonen, att på möjligast verksamma sätt förekomma förnyandet af de förderfliga tvistigheter, efter hvilkas biläggande verlden i detta ögonbliek längtar, och genom tilräckligt bestämdt affattade preliminärer vinna större säkerhet för åvägabringandet af en slutlig öfverenskommelse. Att de garantier, som skola betrygga den blifvande freden, blifvit isynnerhet för Tyskland ännu värdefullare genom den utveckling, som numera blifvit dessa punkter gifven, skola tyska förbundets höga regeringar veta att uppskatta. Men de skola äfven å andra sidan säkerligen icke förbise. att nämnde makter, trogna de grundsatser hvilkas gemensamma erkännande bildat föreningsbandet dem emellan, hafva samvetsgrannt afhållit sig från hvarje förslag, som icke skulle finna sitt fulla rättfärdigande uti ett obestridligt europeiskt intresse och just derför kunna vara egnadt att med ära antagas af en hvar bland de stora makter, som i första rummet DR sig dela ansvaret för Europas fred och välärd. Kejserliga hofvet hyser den fasta tillförsigt, att denna anda af hofsamhet och omsorg för folkens allmänna bästa äfven skall herrska uti de underhandlingar, som nu komma att öppnas, och att i följd deraf den i programmets femte punkt för de krigförande makterna uttryckta reservation af rätfigheten att i europeiskt intresse uppställa ännu ytterligare vilkor utöfver de fyra garantipunkterna, icke skall komma att användas på sådant sätt, att det så lyckligt inledda fredsverket ånyo löper fara att omintetgöras. Men såsom medlem af tyska förbundet hoppas den kejserliga regeringen, att denna höga församling måtte af förevarande meddeande taga sig anledning tillkännagifva, att hela Tyskland i förening med Österrike antager och är beredt att upprätthälla de grundvalar, på hvilka den allmänna freden genom de förestående underhandlingarne skulle blifva fast och varaktigt upprättad. Preussen. Fortgående i sina sträfvanden att åter göra Preussen till en fullkomlig feodalstat i medeltidsstil, har preussiska regeringen, i sammanhang med upphäfvandet af grundlagens 42, framlagt ett lagförslag om återinförande i rikets sex östliga provinser af godsherrarnes polisoch öfverhetsrätt öfver sina underhafvande, ett steg, som skall de facto upphäfva den statsborgerliga jemnlikheten medborgarne emellan och göra allmogen, icke till konungens och statsöfverhetens undersåter, utan till undersåters undersåter, d. v. s. upphäfva deras medborgerliga frihet. Förslaget har mött ett lifligt motstånd inom den svaga minoriteten i reprezentanternas hus, och debatten derom har fortgått flera dagar, men flera af lagens hufvudbestämmelser ha redan blifvit antagna. Mycket uppseende väcker för närvarande en ny arrestering i den bekanta Potsdamerdepesch-stöld-saken. En tillförene för skulder från tjensten aflägsnad kammarrättssekreterare, Heufelder, känd såsom en af Berlins mest slipade och förslagne bränvinsadvokater, har blifvit häktad såsom medbrottsling i denna sak, sedan på förhand hans papper blifvit tagna i beslag och man dervid funnit bevis, att han i saken spelat rolen af underhandlare och mellanhand. Sachsen. Tyska blad ha sedan någon tid talat om den s. k. Svarta Boken, hvilken utkommit i Dresden. Arbetet utgör ett, 6000 namn upptagande, register öfver personer i Tyskland, som blifvit för polisen angifne såsom polit:skt misstänkt:. Sachsiska regeringen söker genom en dess haifofficiella organ afskudda sig all andeli detta temligen svarta företag, som säges vara en enskild polistjenstemans enskilda aft På samma gång tages likväl arbetet i försvar, i det den halfofficiella organen antyder, att det ingalunda är, eller är ämnadt till, någon angifvelse eller efterlysning, och att frågan ej är om utöfvandet at någon politisk hämnd. ÖSTERRIKE. I en skrifvelse från Wien berättas att vestmakterna hafva för afsigt att, efter fredens undertecknande, bringa å bane underhandlingar om en handelstraktat med Ryssland, åsyftande att i allmänhet öppna Rysslands gränger för handeln, genom undanrödjande af alla hittills gällande tryckande föreskrifter, hvilka isynnerhet förhindrat upprättandet af utländska handelshus i Ryssland. Österrikiska statsskulden lärer från 1846 ha förökats från 1037 millioner till 2417 millioner floriner. Borgaregardet i Wien lärer komma att återupprättar dock utan upptagandet i kåren af något artilleri. Koncession har blifvit meddelad på jernvägsanläggningar från Wien till Linz och derifrån å ena sidan till bayerska gränsen i i närheten af Salzburg, å andra sidan till bayerska gränsen invid Passau. Jernvägen utgör den betydliga sträckan af 55 mil, och man anser dermed det österrikiska jernbansmötet fullbordadt. SPANIEN. Om den nye finansministern, Santa Cruz, skrifves från Madrid under den 7 Febr. att han hittills i allmänhet mer varit känd som statsman än som finansman; dock hade han på sednare tider, såsom ledamot af budgetkommissionen och president i den kommission som hade att pröfva lagarne för kreditsällskapen, varit i tillfälle att utveckla speciella insigter äfven i finansväsendet, hvilka synas berättiga honom till den nya post han nu innehar. Man har äfven talat om Escosuras tillbakaträdande, ehuru med orätt; kabinettet skall icke för närvarande undergå någon vidare förändring. Oaktadt åtskilliga tidningars angrepp mot ODonnell tyckas med hvarje dag blifva allt häftigare, så tänker han dock sjeli alls icke på att nedlägga sin krigsministerportfölj, och hans förbindelse med Espartero är fastare och innerligare än någonsin. T år var ministerrådet förgamladt och han

22 februari 1856, sida 3

Thumbnail