örslag står ett 84-kamons skepp till 855,686: 42.
Vi hafva upptagit ett ångskepp till nära 150,000 rdr
dyrare.
Men, säger författaren, alla priser äro inom fäder-
neslandet i stigande och arbetskostnaderna, i anled-
ning af de ökade kommunikationerna, äro eller skola
snart blifva lika med dem som gälla i andra länder.
Hampa och allt gröfre virke måtte Sverge upphandla
i utlandet.
Vi erinra att allt gröfre ekvirke ej behöfver upp-
handlas i utlandet, ty mycket virke och allt jern
kan få iSverge.
Just derföre att kommunikationerna äro lättade
sträfva de i allmänhet att nedsätta prisen på varor,
som upphandlas i utlandet.
Orsaken till arbetslönernas stigande i Sverge är
hufvudsakligast sädesprisens, och orsaken till deras
stigande är krig, missväxt i en stor del af Europa
och hämmad kommunikation med, isynnerhet södra
Ryssland.
Då vi föreslagit 20 skepp hafva vi endast före-
slagit 5 fregatter, 5 korvetter och 5 avisofartyg af
den orsak att det är, såsom oförenligt med Norges
heder och intressen, otänkbart att denna stat ej skall
framgå på samma bana som Sverge och åtminstone
bygga fregatter, korvetter och avisofartyg.
Dessutom finnes härtill ett annat skäl och det är,
att hvarje kanon på de större skeppen kostar min-
dre och deras skottsäkerhet i sjögång är ojemförligt
större. Sjömän torde i en framtid afgöra om ej i
sjökrig i allmänhet skepp oeh avisofartyg blifva de
lämpligaste serterna.
Författaren har, till följd deraf att Sverge borde
ega ett mot skeppens antal motsvarande antal fre-
gatter och mindre fartyg, och till följd af den nu
egande skärgårdsflottans fullständiga förseende med
befäl, kommit till det resultat att flottans befäl be-
höfde fördubblas. Anslaget till det närvarande be-
fälet uppgifver författaren gå till 223,460 rdr. Men,
fortfar författaren, befälets löner äro otillräckliga och
behöfva äfven fördubblas, och kom således tillöknin-
gen i och för befälets aflönande att uppgå till när-
mare 700,009 rår.
Att flottans befal ej behöfver fördubblas kommer
deraf att, som ofvan sagdt är, Sverge ej skall hålla
hela antalet af de mot linieskeppen vanligtvis mot-
svarande fregatter och mindre fartyg.
Det kommer sig ytterligare deraf att, om skär-
gårdskriget ej får försummas, man dock ej kan gilla
Sverges kanonslupar och jollar.
De erfordra mycket befäl och behöfva framdrifvas
af närmare 30 man per kanon. De hafva i hårdare
väder ingen skottsäkerhet och kunna då af ångbåtar
öfverseglas. Deras besättningar med otillräckligt
skydd äro utsatta för väderlekens hårdhet under slu-
tet af September, under hela Oktober och November
månader. Dessa besättningar måste då på det för-
färligaste decimeras.
Man behöfver ej hafva mycket ljus blick för att
inse att slupar och jollar efter svensk modell ifram-
tiden blott skola blifva nödfallsvapen. De komma
att undanträngas af simmande batterier och grund-
gående ångbåtar. Dessa behöfva ej så mycket befäl
och folk samt kunna användas först i öppna sjön och
så i skärgården.
Vi antaga dock gerna att till och med 250,000 rdr
erfordrades till ökande af flottans befäl och 50,000
till konstruktions- och maschiniststaten, vi antaga
vidare att 100,000 tarfrades till årligt stenkolsupp-
köp; att 200,000 till etablissementernas underhållandc
och reservförråds bildande. Då hafva vi de 600,000,
flottans underhålls- och öfningskostnad med öfversti-
gande riksdalerna, använda.
Tullinkomsten, jorden och industrien hafva, i följd
af sundare ekonomiska åsigter och för Sverge inträf-
fande gynnsamma konjunkturer, stigit till ojemförligt
högre värden än de egde då dessa vid sistförfluten
riksdag beräknades. Inkomstöfverskottet torde såle-
des vid nästa riksdag ej blott uppgå till 1,800,000
rdr utan till minst dubbelt, helst om bevillningspro-
centen, utan att höjas, kommer att rättvist utgå ef-
ter egendoms och inkomsts ökade värden.
Det är härutaf som ej allenast tillökningen till
sjöbefälets utan ock till andra tjenstemäns löner bör
tagas.
Flottans budget kan således blifva större än den
af oss uppgifna, men så blifva äfven de andra huf-
vudtitlarne, äfvensom statsinkomsten.
Vi hafva aldrig förnekat Rysslands förmåga att
bygga en större örlogsflotta än dess nu egande; vi
hafva endast betviflat dess förmåga att bemanna den
med så dugligt sjöfolk att den verkligen får något
värde.
Ryska bonden kan danas till i vissa hänseenden
god soldat. Liknöjdhet för döden och orubblighet
eger han. Häftighet i anfallet gifva bränvin och
fruktan för egna kanoner. Ryska bonden kan ej så
lätt göras till sjöman, ty dertill fordras kroppsstyrka
och smidighet och framför allt tankens sjelfverksam-
het och den derigenom vunna förmågan att snabbt
uppfatta och skickligt begagna de hastigt öfvergående
ögonblicken för handling.
Vi hafva hört erfarna sjömän yttra att 4 god
stamtrupp !; sjövana matroser äro fullt tillräckliga
att väl sköta fartyg, hvilkas besättningar till ?, be-
stå af sjöbeväring ). Säkert är att knapptnågon ut-
ländsk marin, vid hastigt krigsutbrott, hafver i pro-
portion till det öfvade felket stort mindre oöfvadt.
Författaren antager slutligen att kostnaden för en
svensk marin bör efter utländska mariner mätas ; han
kommer derigenom till den slutföljden att en svensk
flotta af 20 skepp, 5 fregatter, 5 korvetter och 5
avisofartyg skule kosta omkring 9 millioner rdr, en
summa, säger han, som med det dubbla öfverstiger
det nuvarande anslaget för landtförsvaret.
Vi erinra att här icke fråga är om hvad en en-
gelsk, fransysk eller rysk marin kostar utan om hvad
en svensk ; att kostnadsförslagen för fartygens byg-
gande år 1850 äro bestyrkta, att kostnaden för de-
ras underhållande och besättningarnes öfvande äro
hemtade ur grefve von Platens bok.
Ett medgifva vi; kostnaden för möjligtvis behöfligt
fullständigande af förådshus, sjukhus och verkstäder
i Carlskrona är ej i den i Sverges central- och sjö-
försvar uppgjorda beräkningen upptagen.
Men dylika, ej städse återkommande statsutgifter
anordnas vanligtvis på den extra statsregleringen.
I sista extra statsregleringen, som vi antagit fort-
farande utgående till sitt fulla belopp, anslogs till
landtförsvaret bland annat en summa af mellan
800,000 och 900,000 rdr; denna summa, som anslogs
till anskaffande af beklädnad och utredning åt be-
väringen, till anspannspersedlar åt artilleriet och till
reservfältbatterier, kan omöjligen på långliga tider
komma att af landtförsvaret tagas i anspråk.
För denna summa kunna etablissementerna i Carls-
krona fullständigas.
Författaren har begagnat Ljungbergs statistik för
att efter utländska flottors kostnad uträkna kostnaden
för den af oss föreslagna svenska flotta. Vi vilja följa
författarens föredöme oeh enligt Ljungbergs statistik
uträkna hvad 30,000 man engelska landttrupper kosta
och derefter döma att 30,000 man svenska trupper
måste kosta ungefär lika mycket.
År 1850 var engelska armen, artilleriet inberäk-
nadt, 178,769 man stark; krigs- och artilleribudge-
ten uppgiek till 8,563,664 . Kostnaden för 30,000
man, tillhörande artilleri inberäknadt, blir således
öfver 1,880,000 eller öfver 22,560,000 rdr svenskt
bko, en summa som med det femdubbla öfverstiger
författarens förmenta kostnad för landtförsvaret.
Genom Konungens omtanka och Ständernas friko-
stighet har svenska armåns materiel blifvit fullstän-
digad.
Må kommande regenters sorglöshet och kommande
Ständers njugghet aldrig beröfva armåen den kraft,
som tjenlig utredning, dugliga vapen och tillräcklig
materiel gifva den!
Återstår då endast, tyckes författaren antyda, att
Laura föärnrtrninrav ARAh Xfövn ha,