i ingick, medförde . danska blad till den 16 men inga andra utländska tidningar, enä famburgerposterna icke lära till Köpenham; ingått. Man finner i dessa tidningar ingenting son antyder på en sådan förändring i situationen hvarpå anspeglas i den Timesartikel, som den på annat ställe i bladet införda telegraf depeschen omförmäles. Emellertid visar de sig såväl af de genom tidningarne erhålln som af de på telegrafväg ingångna underrättel serna, att något sådant faktiskt vapenstille stånd, som man väntade skulle blifva en följ rJaf prelimenärernas antagande, alldeles ick inträdt, utan synes det fastmer, som ville rys I sarne genom fortsatta operationer ådagalägg: tlatt de ingalunda äro urståndsatta att fullfölj I striden. DANMARK. : Valen till riksrådet pågå nu öfverallt i mo. -narkien. Inom Seelands stift hafva blifvi valda: prof. C. E. Tenger, geheimerådet C. JE. G. Andre, geheimerådet C. A. Bluhme, i grosshandlaren C. A. Broberg, kapten Ankjar. grefve Holstein och prof. Madvig. Här hafva I de liberala oeh de reaktionära genomdrifvit I hvardera lika många kandidater, utom Andree. jsom fanns på bådas vallistor. I andra valkretsen (Fyens och Falster-Lollands stift) blefvo valda: stiftsamtmannen Unsgaard, prokurator Aagaard och grosshandlaren Petersen ; i tredje valkretsen (norra Jutland): kammarherJren amtmannen Rosenörn, geheimerådet Tildlisch och fabrikören M. P. Bruun (här återIstå ännu 4 val); i fjerde valkretsen (Hadersllev): gårdsegaren H. Kriger; i femte valkretsen (Aabenraa): amt. Heltzen; i sjette valkretsen: kammarherren amtsförv. Holstein; i sjunde valkretsen (Husum): rådmannen Thomsen. I nionde valkretsen, den holsteinska, hafva följande blifvit utsedda: geheimerådet Scheel, -etatsrådet Preusser, öfverste Kauffman, const. landdrost Wilte, advokaten Bargum, administrator Moltke, amtmannen Kossel och grefve Baudissen-Borstel. Scheel, Bargum och Kauffman hafva befunnits på de dansksinnades vålsedlar. Wilte och Kossel anses höra till de lojales kandidater, och således hafva endast Preusser, Moltke och Baudissen-Borstel blifvit genomdrifna af den ridderliga slesvigholsteinska fraktionen. I riksrättens möte den 13 Febr. slutades dokumentationen, hvarpå åklagaren, efter ett kort uppehåll, gaf den i riksrättslagens 70 omnämda resumån af saken. I mötet dagen derpå afgaf åklagaren sitt slutpåstående, som gick ut på att, då samtliga anklagade vidkänts det dem åliggande ansvar, generallöjtnanten Hansen, kammarherren grefve Sponneck, kammarherren konteramiralen Bille måtte ådömmas sina embetens förlust och statsfängelse enligt rättens närmare bestämmande, samt att -geheimekonferensrådet Örsted, geheimekonferensrådet Tillisch, geheimekonferensrådet Bluhme och kammarherren kod. jur. Scheel till statsfängelse eller annat straff enligt rättens närmare bestämmande. Efter det detta påstående var afgifvet, begynte etatsrådet Salicath försvaret för sina klienter, hrr Örsted, Hansen och Bille. I holsteinska ständerförsamlingens möte d. 8 Febr. valdes Friederici, Nissen och Rötger till ledamöter af komitn öfver patentet, angående rättegångssättet vid ministerprocessen. Sednare inlemnade grefve Reventlow-Jersbeck sitt förebådade nya förslag, hvilket lyder som följer: Församlingen beslutar att taga under öfvervägande det densamma i dess 23:dje möte gifna meddelande af den kongl. kommissarien samt att, med hänsyn till detta, vidtaga de till bevarandet af ständerförsamlingens rättigheter och till uppfyllande af dess pligter mot landet nödiga lagliga mått och steg. Oaktadt från Bargum och Busch, nedsatte dock församlingen öfver detta förslag en komite, bestående af Reventlow-Jersbeck, Blume, Friedrici, Wall och Rötger. FRANKRIKE. Lagstiftande kåren och senaten äro inkallade till den 3 Mars. i General Bosquet har blifvit utnämnd till senator. Med: anledning af uppträdena i Collbge Sorbonne hafva tio studenter blifvit dömda till fängelse på 6 månader och tre på 1 månad. ti en af sina vanliga i form af bref från Wien affattadå artiklar påstår Constitutionnel, att Preussen endast under det vilkor kommer att erhålla tillträde till pariserkonferenserna,. att det förbinder sig att, för den händelse de fueslyckas, aktift deltaga i kriget mot Ryssand; : Journal des Debats uttalar fortfarande en nögst rörande tillit till u ppriktigheten af Ryssands fredsbenägenhet ock anser att Nesselroles den 24 Januari till Wien ingångna depesch ir af den beskaffenhet att ingen menniska nunera bör kunna tvifla på Petersburgerkabinetets goda vilja eller ifrågasätta att det kan rysa några hemliga eller biafsigter. Journal les Debatsp uppgifver för öfrigt att Nesselrode lägger mycken vigt på storheten af de eftergifter hvarpå kejsaren ingått; han står fast! lervid, att kejsaren icke kan gå längre; att nan icke bör försöka att begagna det i femte ounkten uppställda förbehållet till påyrkande vf någon annan områdes-afträdelse å Rysslands ida än den som inbegripes uti rektifikationen f den Moldau-Bessarabiska gränsen; att man cke af Ryssland bör fordra någon ersättning ör krigskostnaderna. Efter tagen kännedom m denna depesch skall grefve Buol ha fråsat Gortschakoff, om densamma vore så att örstå som skulle ryska kejsaren bestämdt ägra att förbinda sig att icke mer befästa Vandsöarne, hyvarpå Gortsohakoff skall ha varat, att då han icke ville utsätta sig för aran att öfverskrida kejsarens intentioner, ille han inrapportera grefve Buols fråga till tefve Nesselrode. 4 De franska fabrikerna sägas för närvarande ara särdeles lifligt sysselsatta för tysk räkol ing. ha ? d PÖRTSTSS SUITE RURTITEEETAN BIS br Må Ö 0 he mr RV kt MR AV