mycket trötta — den sednare vid att bråka
med sina föräldrar — de förra vid att låta
bråka med sig — afslöts slutligen ett stille-
stånd, genom mr Butts mellankomst, hvilken
S elade rolen af fredsstiftare och gaf kloka
råd åt båda partierna:
En gästfrihet, höfligt begärd, gifves som jag
tror utan undantag bland oss, med en friko-
stighet, värdig Arcadien sjelft. Det är blott
då gästerna tydligt visa den förmodan, atten
fattig mans husovilkorligen måste mot några
skillings betalning stå hvar och en till buds,
som vårt kära obervende kallas till verksam-
bet. Det är under sådana omständigheter som
rika menniskor kunna komma i tillfälle att
se det folk, som ej frukta fattigdomen, kunna
hafva råd att visa sitt oberoende; och lära
inse att objudna gäster måste med egen höf-
lighet köpa swig gästfrihet, om de ej i trots
af sin rikedom vilja se sig ovälkomna. .
jä Enligt e lång erfarenhet, kan jag försäkra
att jag aldrig sett eller hört talas om ett enda
exerhpel att de, som sökt sin tillflygt hos ny-
byggare af hvad klass som helst, icke - alltid
blifvit emottagna med ett hjertligt välkom-
men !, hvilket förefallit mig så mycket mera
förtjenstfullt som det mången gång föranle-
der det största besvär. Aldrig har jag heller
hört att ersättning någonsin fordrats, hur stort
besväret ock må hafva varit; -och har man
någon gångsefter mycket trugande låtit öf-
vertala sig att taga emot betalning, så har
det ej varit mer än nätt och jemt för att gälda
hvad som kunnat åtgå, och ej en skilling
mera.
Detta är väl det minsta jag kunnat säga om
vesterns rättvisligen beprisade gästfrihet; och
jag tror knappast någon af mina läsare skall
finna att vår vän Gastons skenbara afvikande
från landets sed tarfvade ens denna lilla för-
klaring. Men den bröt sig ovilkorligen fram