öfver en eller flera församlingar och hvarmed han sedan får fortsätta åratal; men han kan ej få åtnjuta inkomsterna af det kall han förestår, förr än han tagit pastoralexamen. Det synes således uppenbart att för embetet är denna alldeles obehöflig. Om ändå densamma hade rört förandet af tiondelängder eller en kurs i det nya decimalsystemet i penninge-. räkning eller i mått, mål och vigt, hade dock deri legat något ändamålsenligt, ty det är endast denna kunskap en! kyrkoherde möjligen tarfvar mera än: en vikarierande-pastor. REDet är denmognade insigten -i de läroämnen som egentligen tillhöra det presterliga kallet, säger författningen, man. vill pröfva Men denna mogna insigt blir dock ingentin annat än några lexor ur några höcker, den sexaminator, som ofta sjelf :ej tagit pastoral examen, lärt sig. Hvarföre kunna ia icke dessa samma -lexorläsas upp lika väl vid 2: år då prestexamen får tagas, som vid 28 år eller hvarför icke ytterligare fordra en ny pa storalexamen vid 60 år, då detär sannolikare att man glömt hvad mai läst vid 28 års ål-j der, än vid denna tid hvad man kunnat vid 23? :ZMen ifrågavarande examen med en sådan tidsbestämmelse är tillika ett störande afbrott uti den för handen varande verksamheten, och hvilket vållar att den -alltjemt uppskjutess; Kunskapsmåttet finnes väl inne; nien en examensfeber, en inquietude inställer sig dock. En Trepetitionskurs i lexorna blir dock nödvändig. Mån skall åter plugga i sig den och den författarens åsigt om huruvida i den och: den versen af hans grekiska Novum ett komma blifvit utbytt emot ett frågetecken; han skall kunna, säga årtalet: när -den och den kyrkofadren :dogy,. säga huru den och den munken för. halftannat. årtusende. .sedan .behandlade dogmen om odöpta barns salighet, säga datum på författningen om stockstraffets upphäfvande o. s. v. Han måste det, ty han kan bli tillfrågad derom. Allt sådantär lexor, som man kanske väl kunnat, men som lätt fallit ur minnet, under det blicken klarnat för lifvets högre frågor, under det en rik erfarenhet vunnits af menniskohjertat och samfundslefnaden med alla dess goda sidor, brister och behof: Dennarepetition blirnu motbjudande, emedan man inserdess gaghlöshet och flärd;! ran drager sig tillbaka derför, till:dess man slutligen af. brödbebofvet tvingas under -ket. Då. äro. de 28 åren gångna, och 50-talet nalkas, och de verkligen mogne männen måste nu in till stiftståden ock uppläså sina lexor, icke sällan för ynglingar; öch dervid göras beroende af ;destas lynne för dagen.:27 -Men till:ett, sådant uppskof verkar äfven.en annan orsak, och: den,är brist på penningar. Adjunkten, vanligen i: sig-sjelf dbemedlad, med sin årliga aflöning af100 rdr, samlar ingen sparstyfver och har ingen . kredit. :Likväl måste han för pastoralexamens skull lemna det förordnande han innehar, anträda en resa till stiftsstaden — dit han .t. ex. i Hernösands stift kan hafva ända till 80 mil — och der uppehålla sig en längre tid, ty sådant fordra alltid domkapitlen. Sedan kommer disputationskalaset — ett oskick som vederbörande genom att deltaga deri, gilla och vidmakthålla. Detta allt — vatt icke tala om den ut-1 rustning som göres nödvändig för att vistas i stad — kräfver stora omkostnader; minst åtgå dertill flera hundrade rdr, såtedes flera årslöner, om dessa kunnat hopläggas. Men hopskrapandet. eller upplåningen af en sådan summa är icke så lätt. Man hoppas på bättre tider och uppskjuter till dess. Så förgår äfven, I af brist på medel, det ena året efter det andra och insigterna hinna mogna. Men ännu en sak som talar emot en sådan I examen midt under embetsutöfningen. Hvilka tillfällen till maktmissbruk lägger den icke i domkapitlens händer? Har någon ådragit sig dess eller någons af dess enskilda ledamöter ovilja, kan han knäckas i pastoralexamen, äfven om han egde Erasmi Rotterodami kuuskaper, då man vet att till och med en tok kan fråga mera än 10 kloka kunna besvara, ännu mera då en lärd fiende. Hotelser med dylikt äro icke sällsporda och ätven verkställda. Hädanefter skall gå som hittillsyemedan domkapitlen icke hafva någon kontroll på sig för sitt förfarande i samma examen, särdeles som denna skall ske i: sittande domkapitely, således inför slutna dörrar. I författningen nämnas väl ämnena för pröfning, men ej huru långt den deri mognade ihsigten skall sträcka sig. Andra vetenskapsgrenar: äro mer: eller mindre begränsade, ej. så de teologiska. Der omtalas t. ex. hela sbiblens exegetik. Denna bafva tusentalg författare på olika sätt bearbetat, hvarföre då ej bestämma någon viss, till; hvilken örtodoxien kunnat hafva det största förtroende ?Att känna alla,:öfverstiger samtliga domkapitels i verlden sammanlagda förmåga, men kan. dock fordras af kittslighet. Det synes som vederbörande icke tänkt på dessa och andra förhållanden, då de stadgade det 28:de året, såsom det, före hvilket pastöralexamen 6j finge tagas. Eller tro de verkligen att de hädanefter skola få -flera pastorandi än hittills, då detta år var det 30:de? De förra fordringårne i hebreiskan — vanlisen en eller annan af de minste profeterna, Medtagande en månads läsning — och i latinet, hvars i barndomen innötta fraser väl snårt uppfriskas och hvilket föröfrigt är förträffligt att dermed förgylla ytliga kunskäper, hafva de varit så väsentliga hinderför pastöralexamens tägande, ätt deras borttagande