öfver en eller flera församlingar och hvarmed
han sedan får fortsätta åratal; men han kan
ej få åtnjuta inkomsterna af det kall han fö-
restår, förr än han tagit pastoralexamen. Det
synes således uppenbart att för embetet är
denna alldeles obehöflig. Om ändå densam-
ma hade rört förandet af tiondelängder eller
en kurs i det nya decimalsystemet i penninge-.
räkning eller i mått, mål och vigt, hade dock
deri legat något ändamålsenligt, ty det är en-
dast denna kunskap en! kyrkoherde möjligen
tarfvar mera än: en vikarierande-pastor.
REDet är den- mognade insigten -i de läro-
ämnen som egentligen tillhöra det presterliga
kallet, säger författningen, man. vill pröfva
Men denna mogna insigt blir dock ingentin
annat än några lexor ur några höcker, den
sexaminator, som ofta sjelf :ej tagit pastoral
examen, lärt sig. Hvarföre kunna ia icke
dessa samma -lexor- läsas upp lika väl vid 2:
år då prestexamen får tagas, som vid 28 år
eller hvarför icke ytterligare fordra en ny pa
storalexamen vid 60 år, då detär sannolikare
att man glömt hvad mai läst vid 28 års ål-j
der, än vid denna tid hvad man kunnat
vid 23?
:ZMen ifrågavarande examen med en sådan
tidsbestämmelse är tillika ett störande afbrott
uti den för handen varande verksamheten,
och hvilket vållar att den -alltjemt uppskju-
tess; Kunskapsmåttet finnes väl inne; nien en
examensfeber, en inquietude inställer sig dock.
En Trepetitionskurs i lexorna blir dock nödvän-
dig. Mån skall åter plugga i sig den och
den författarens åsigt om huruvida i den och:
den versen af hans grekiska Novum ett
komma blifvit utbytt emot ett frågetecken;
han skall kunna, säga årtalet: när -den och den
kyrkofadren :dogy,. säga huru den och den mun-
ken för. halftannat. årtusende. .sedan .behand-
lade dogmen om odöpta barns salighet, säga
datum på författningen om stockstraffets upp-
häfvande o. s. v. Han måste det, ty han kan
bli tillfrågad derom. Allt sådantär lexor, som
man kanske väl kunnat, men som lätt fallit
ur minnet, under det blicken klarnat för lif-
vets högre frågor, under det en rik erfaren-
het vunnits af menniskohjertat och samfunds-
lefnaden med alla dess goda sidor, brister och
behof: Dennarepetition blirnu motbjudande,
emedan man inserdess gaghlöshet och flärd;!
ran drager sig tillbaka derför, till:dess man
slutligen af. brödbebofvet tvingas under -ket.
Då. äro. de 28 åren gångna, och 50-talet nal-
kas, och de verkligen mogne männen må-
ste nu in till stiftståden ock uppläså sina lexor,
icke sällan för ynglingar; öch dervid göras
beroende af ;destas lynne för dagen.:27
-Men till:ett, sådant uppskof verkar äfven.en
annan orsak, och: den,är brist på penningar.
Adjunkten, vanligen i: sig-sjelf dbemedlad,
med sin årliga aflöning af- 100 rdr, samlar in-
gen sparstyfver och har ingen . kredit. :Lik-
väl måste han för pastoralexamens skull lemna
det förordnande han innehar, anträda en resa
till stiftsstaden — dit han .t. ex. i Hernösands
stift kan hafva ända till 80 mil — och der
uppehålla sig en längre tid, ty sådant fordra
alltid domkapitlen. Sedan kommer disputa-
tionskalaset — ett oskick som vederbörande
genom att deltaga deri, gilla och vidmakt-
hålla. Detta allt — vatt icke tala om den ut-1
rustning som göres nödvändig för att vistas i
stad — kräfver stora omkostnader; minst åtgå
dertill flera hundrade rdr, såtedes flera årslö-
ner, om dessa kunnat hopläggas. Men hop-
skrapandet. eller upplåningen af en sådan sum-
ma är icke så lätt. Man hoppas på bättre ti-
der och uppskjuter till dess. Så förgår äfven, I
af brist på medel, det ena året efter det an-
dra och insigterna hinna mogna.
Men ännu en sak som talar emot en sådan I
examen midt under embetsutöfningen. Hvilka
tillfällen till maktmissbruk lägger den icke i
domkapitlens händer? Har någon ådragit sig
dess eller någons af dess enskilda ledamöter
ovilja, kan han knäckas i pastoralexamen, äf-
ven om han egde Erasmi Rotterodami kuuska-
per, då man vet att till och med en tok kan
fråga mera än 10 kloka kunna besvara, ännu
mera då en lärd fiende. Hotelser med dy-
likt äro icke sällsporda och ätven verkställda.
Hädanefter skall gå som hittillsyemedan dom-
kapitlen icke hafva någon kontroll på sig för
sitt förfarande i samma examen, särdeles som
denna skall ske i: sittande domkapitely, så-
ledes inför slutna dörrar. I författningen näm-
nas väl ämnena för pröfning, men ej huru
långt den deri mognade ihsigten skall sträcka
sig. Andra vetenskapsgrenar: äro mer: eller
mindre begränsade, ej. så de teologiska. Der
omtalas t. ex. hela sbiblens exegetik. Denna
bafva tusentalg författare på olika sätt bear-
betat, hvarföre då ej bestämma någon viss,
till; hvilken örtodoxien kunnat hafva det stör-
sta förtroende ?- Att känna alla,:öfverstiger
samtliga domkapitels i verlden sammanlagda
förmåga, men kan. dock fordras af kittslighet.
Det synes som vederbörande icke tänkt på
dessa och andra förhållanden, då de stadgade
det 28:de året, såsom det, före hvilket pastö-
ralexamen 6j finge tagas. Eller tro de verk-
ligen att de hädanefter skola få -flera pasto-
randi än hittills, då detta år var det 30:de?
De förra fordringårne i hebreiskan — vanli-
sen en eller annan af de minste profeterna,
Medtagande en månads läsning — och i la-
tinet, hvars i barndomen innötta fraser väl
snårt uppfriskas och hvilket föröfrigt är för-
träffligt att dermed förgylla ytliga kunskäper,
hafva de varit så väsentliga hinderför pa-
störalexamens tägande, ätt deras borttagande