nef. Med en öppenhet och flärdfrihet, som verkligen förtjenar beundran, utbrast då hr R.: Det är för vedervärdigt att få uppäta sina egna ordn. De farhågor A. B. hyst för hr R:s verksamhet såsom Svea rikes pri torde således vara alldeles opåkallade. För en man, som redan visat sådan karaktersstyrka och för sanningen offrat så mycket af hvad eljest plägar vara menniskan dyrbart — för den behöfver ingen religionens och fäderneslandets verkliga vän hysa någon fruktan. Äfven Kierkegaard, om han lefde bland oss, skulle tvingas erkänna att en sådan man just är ämnad att blifva ett verkligt sanningsvittne. Att Aftonbladets redaktion icke vägrar införa dessa ord i sin tidning hoppas En beundrare af sanningens martyrer.