ning att påpeka, att det nästan är utan exem-
pel, att en person blifvit till erkebiskop ut-
nämd, som icke stått på erkestiftets förslag
0. 8. V., måste hos Svenska Tidningens läsare
framkalla ett intryck, som står i någorlunda
öfverensstämmelse med vårt citerade yttrande.
— Tidningsstatistik. Vi meddela här nedan-
för, efter oss från Stockholms postkontor be-
näget meddelad uppgift, en öfversigt af de
flesta Stockholmstidningarnes prenumerantan-
tal på posten den 31 Jan. under de sednaste
fem åren. Vi fästa särskilt läsarens uppmärk-
samhet derpå, att dessa siffror endast uttrycka
storleken af de särskilta tidningarnes lands-
ortsupplaga, hvarjemte det ej torde böra för-
bises, att de här meddelade siffrorna ej ut-
trycka det högsta belopp hvartill prenume-
rant-antalet i landsorten under årets lopp upp-
går, ty prenumerationen kan ingalunda med
den 31 Januari anses slutad. Denna dag har
emellertid af gammalt blifvit vald för uppgö-
randet af en öfversigt, och de meddelade siff-
rorna angifva i alla fall den proportion som
eger rum mellan de olika tidningarnes sprid-
ning i landsorten.
1852. 1853. 1854. 1855. 1856.
Aftonbladet . . 3,818. 3,869. 4,028. 4,117. 4,123.
Folkets Röst . 539. 812. 1,448. 2,051. 2,559.
Friskytten . . 365. 299. 324. 711. 965.
Fäderneslandet —— —— 16. —— 74.
Illustrerad Tid-
ning. .... — —— —— 865. 902.
Post- och Inri-
kes Tidningar 746. 705. 718. 674. ——
Stockholms Dag-
blad. .... 13. 14. 14. 14. 13.
Svenska Tid-
ningen ... 1,052. 1;112. 1,055. 1,258. 1,355.
Söndagsbladet 31. 38. 30. 25. 18.
Wäktaren .. —— —— 297. 1,240. 2,011.
Little ssra notiser.
Handledning vid beseendet af zoologiska sam-
lingarne uti riksmuseum. Med planritning.
Stockholm, tryckt hos J. Beckman 1856.
Ehuruväl detta lilla, endast 32 sidor om-
fattande arbete icke gör anspråk på några
framstående litterära egenskaper, önska vi
dock att fästa våra läsares uppmärksamhet på
detsamma. Det är allmänt bekant, huru gerna
hvar och en, som besöker de ställen i främ-
mande länder, hvarest något märkvärdigt ur
konstens eller naturens rike finnes att beskå-
da, skyndar dit, för att såsom sina bästa och
längst varande reseminnen taga med sig håg-
komsterna från de stunder man tillbragt i be-
traktandet och besinnandet af det sköna, stor-
artade eller underbara. Hvar och en känner
derjemte, huru det blifvit snart sagdt till ett
ordspråk, att man i allmänhet och vi sven-
skar isynnerhet föga fråga efter det värdefulla
som eges hemma, och huruledes mingen ha-
stat utom fosterlandets gränser för att lära
känna det som han förbisett inom desamma.
Det är derföre en glädjande, en särdeles gläd-
jande företeelse, att riksmusei zoologiska sam-
lingar höra till dem, hvilka inom hufvudsta-
den mest besökas och begagnas.
Och visst är att de förtjena detta. Ty om
äfven mäktigare länders naturaliesamlingar i
åtskilliga grenar äro rikare försedda, om de
hafva en större omvexling af naturalster från
jordens skilda länder att uppvisa, så torde fa
öfverträffa det i Stockholm befintliga i före-
målens vackra urval och lämpligt smakfulla
anordning. BSärdeles är den inhemska Fau-
nan utmärkt representerad såväl genom de
fullständiga formserier, som den innehåller.
som genom de uppställda exemplarens skön-
het. Dessa samlingar, så prydliga och så in-
struktiva, äro en stor heder för det lärda sam-
fund under hvars auspicier de tillkommit och
för de utmärkte vetenskapsmän som grund-
lagt, ökat och vidmakthålla dem,
Det har, till samtidens heder och fromma,
numera blifvit ett axiom, att naturvetenska-
perna hafva en hög bildningskraft. Att op-
ponera sig mot denna sanning vore förmiätet.
att vidare utveckla eller försvara den allde-
!es öfverflödigt. — Naturalhistorien, eller kän-
nedomen om de organiska varelserna (om ve-
tenskapen fattas i denna mening), väcker och
skärper det lekamliga och andliga synsinnet,
den meddelar reella kunskaper, och den rik-
tar sinnet till det högsta af alla mål, att kän-
na skapelsen och skaparen. Men för att na-
iuralhistoriens studium och inflytande skola
blifva gagnande och till och med möjliga äro
samlingar af nöden. Och dessa samlingar må-
ste göras ändamålsenliga, d. v. s. lätt fattliga.
Ett utmärkt bidrag till detta ändamål, att
nemligen göra de dyrbara zoologiska samlin-
garne i museum för de tusenden, som år-
ligen besöka dem, ännu mera begripliga, ro
ande och gagnande, är det ifrågavarande häf-
tet. Med det till ledning kan den besökande
skrida fram genom salarne, fästa sin upp-
märksamhet vid det mest utmärkta som i
denna, vägledning är i korthet påpekadt, un-
der beseendet af föremålet och läsning af
denna lilla bok inhemta mycken kunskap, och
alltid vara viss om att hafva genom densam-
ma blifvit förd till det intressantaste.
Man kunde ifrågasätta. om det ej borde
finnas tillgång till en utförligare, resonneran-
de katalog öfver de ifrågavarande djursam-
tingarne, som på en gång kunde blifva en
angenäm och bildande läsning och en ännu
mera nöjsam ledsagare vid desas samlingars
besceende. Men ett sådant arbete (redan till
en del påbörjadt af framlidne prof. B. Fries)
skulle blitva alltför vidlyftgt att vid dessa
besök i museum medföras och just genom sin
utförlighet kanske mindre derstädes användas.
Hvar och en som om djuren önskar fullstän-
digare kännedom kan inhemta den i de van-
livare Zoolaociska lirohöckerna.