J iren heller icke konungadömets pärskammare. HÖJ ären hvad j ären, nemligen 1852 års senat. Sedan j gjort detta klart för er, slån upp konstitutionen. J skole der finna, att det för er alls icke är: fråga om att diskutera lagarne, undan tagandes i det fall, att j skullen; anse dem vara inkonstitutionella. Detta fall undantaget, tillhör det er att tiga. Men J egen initativ i den mening, att j egenrätt att för mig. föreslå, att tillhandahålla mig allt som kan bidraga till landets förkofran och storhet och till. min regerings ära. Resen derföre, genomfaren städerna i Frankrike; upplysen. rig om dess tillstånd, om dess behof, om de reformer som det skulle vara möjligt att bibringa dess organisation, om de verkliga förbättringar som dess angelägenheter kunna tåla vid. Jag är då färdig att höra er. : BDAtt vid hvarje tillfälle upplysa regeringen, att moderera henne om hon går för långt, att väcka på henne, om hon slumrar, detta är eder rol. Jag går icke för långt, jag slumrar icke, men jag har icke förmätenheten att vilja vara allvetande; mina ministrar ej heller. Jag räknar alltså på edra studier, edra resor och jag väntar mig mycket af edra, insigter. SjAllt detta tyckes mig mycket klart. Den poljtiska afsigten med artikeln. är lika litet tvifvel underkastad, Om Napoleon II vet hvad han gifvit Frankrike, vet han också ganska väl hvad han fråntagit det. Han döljer icke för sig, att en regering, för att vara omtyckt af massorna, måste visa sig; och att då landet icke hör någonting af henne tror det att hon ingenting gör. För att göra sin regering bemärkt och lysande i nationens ögon, har kejsaren, under den författning han gifvit Frankrike, knappt något annat; sätt än att låta senaten resa omkring i landet och på det sättet visa sin omtanka. för de allmänna intressena, Senaten synes. föga hafva tänkt på denna del af sin uppgift, det bör man medge. Kejsaren har nu fästat dess uppmärksamhet derå. . Kanhända har denna ide uppstigit hos honom till. följd af en mängd omständigheter, , som yisserligen äro föga anmärkningsvärda, men som emellertid äro betecknande ; genom det. politiska ogillande som .de. innebära. Polytekniska skolans tystnad vid de från Sebastopo bemkömng treppernas in-. tåg, studenternas små insurrektioner mot professor Nisard, den fortfarande oppositionsandan inom . akademien, sdesalilken några dylika symptomer i provinserna, hafva kunnat erinra kejsaren, ,om att han borde taga dessa tidens tecken i akt. Jag anför detta såsom blotta gissningar. I onåL AH.