24 å 86 sk. pr , framdeles finge draga en tullafgift af I rdr 24 sk., hvilket väl icke varit vid uppgörande af nu gällande tulltaxa af Rikets Ständer afsedt. Till detta välgrundade utlåtande skulle vi endast vilja tillägga, att om fabriks-. societeten vunne sin afsigt, det under sistl. år började och ännu fortfarande grälet angående hvilka ylleväfnader böra anses valkade cller ovalkade skulle komma att fortfara och uppstå snart sagdt vid hvarenda förtullning, då nemligen den vällofliga fabrikssocieteten, likasom före utfärdandet af förklaringen den 20 Juni, torde försöka att få alla slags ylleväfnader, likt och olikt, förklarade såsom valkade och således belaggda med den högre tullsatsen af 17 rdr 24 sk. pr E. Detta vore desto mera betänkligt som på sednare tider generaltullstyrelsens pluralitet lärer gifvit företräde ät fabriksföreningens eget fullkomligt omoI tiverade vitsord angående väfnadernas beI skaffenhet framför de på vetenskapliga grun-I der stadda intyg härom som blifvit afgifne Ifrån professorn i väfverikonsten vid teknoloI giska institutet, hvilken väl ändå skäligen borde anses ega både mer sakkännedom och lisynnerhet opartiskhet än den prohibitiva föreningen sjelf, hvilken så att säga dömer i dsin egen sak, utan någon vare sig juridisk Teller vetenskaplig ansvarighet för sitt yttranIde. Det var eljest just för att förekomma Å dessa tvister och denna tvetydighet, först hos tullkamrarne, sedan hos tullstyrelsen och dslutligen hos Kongl. Maj:t som förklaringen den 20 Juni utfärdades och hvarigenom vederbörande tulltjenstemän erhöllo bestämda förhållningsorder. Att fabriksföreningen är missnöjd med en sådan tydlighet skulle förefalla oss förvånande, om man icke på förhand kände det envisa motståndet hos prohibitionens kämpar och deras begär att, der de icke kunna lyckas bibehålla absoluta förbud, åtminstone vinna en tullagstiftning, som lemnar fältet öppet för svårigheter och chikaner. Ehuruväl denna fråga blifvit af tullstyrelsen särdeles väl utredd lärer likväl hr finansministern funnit nödigt att ytterligare öfver den oformliga petitionen inhemta kommerskollegii utlåtande. — I sammanhang med ofvanstående, anse vi oss äfven böra omnämna en annan af generaltullstyrelsen hos Kongl. Maj:t gjord välgrundad hemställan. Förhållandet bar nemligen varit att under höstmånaderna ej mindre i Stockholms och Göteborgs packhus än vid flera af landsortens gjötullkamrar tvistefrågor uppstått rörande tullbarheten af till förtullning angifne varor, hvilka frågor blifvit af generaltullstyrelsen sålunda afgjorde, att väfnaderna ansetts vara af förbjuden egenskap; i följd hvaraf de enligt förr gällande stadganden borde återuppföras. Då emellertid vid detta års ingång den förändring inträdt, att enligt tulltaxan samma varor, derestde efter d. 1 Jan. blifvit införda obehindradt kunnat införtullas, har detta föranledt flerfaldiga framställningar hos genealtullstyrelsen från så väl tullmyndigheter som enskilda godsegare, huruvida icke vid sådant förhållande exportskyldigheten må eftergifvas och varorna i behörig ordning förtullas. Detta förhållande har tullstyrelsen anmält hos K. M:t med tillstyrkan, att då en dylik export och reimport icke för K. M:t och skronan är af någon fördel, utan endast för godsegaren medför onödiga kostnader och väfventyr, desto mer känbara som varuqvantiteterna på hvarje ställe äro jemförelsevis oaf ringa betydenhet, men deremot spridda äfven till sådana stapelstäder, derifrån sjölägenhet särdeles denna årstid är svår om icke omöjlig att erhålla, förtullningen må få verkställas utan omgången af åter utoch vinförsel, likväl med skyldighet för godsegaren att utom stadgade tullafgifter för varorna ,vidkännas inoch utgående nederlags rekognition med tillsammans Y, procent. Och har tullstyrelsen tillika hemställt att denna förmån må utsträckas äfven till så beskaffade varupartier, som förlidet år inkommit men först i år blifvit till tullbehandling anmälda. Om denna tullstyrelsens på all möjlig billighet stödda hemställan varder, som man bör förmoda, af K. M:t bifallen, helst den står i oskiljaktig harmoni med K. M:ts sednaste förklaring angående rättigheten till transitoupplag af vissa under förlidet år inkomne, då till införsel förbudna men nu tillåtna varor, så undviker regeringen jemväl besväret att pröfva de många enskilda ansökningar som i detta hänseende redan lära blifvit till finansdepartementet ingifne. Att hr finansministern likväl för sin del måtte hysa vissa betänkligheter, kan slutas deraf, att han från tullstyrelsen infordrat specifik uppgift på de varuqvantiteter, som sålunda skulle komma att direkte förtullas utan förutgången återutförsel. En sådan uppgift har tullstyrelsen jemväl meddelat, så vidt neml. anmälan härom till tullstyrelsen ingått. Denna skrupel är likväl af den utomordentliga litenhet och småaktighet, att man icke gerna kan föreställa sig att, sedan K. M:t numera tyckes hafva bestämt sig för en statsekonomiskt rigtig, liberal handelspolitik, hr friherre Palmstjernas individuella antipatier i detta hänseende skulle kunna i någon mån rubba den antagna principen. Yecko-uppeifter rörande Riksbanken, afgifna dem 25 Janmari. Fonden till diskontering och utlåning för handel och näringar samt till kassakreditiv åt enskilde personer. p) Vexeldiskontering den 18 till den 25 Januari. Utestående, enligt sista rapporten, 1,390,760: 22. 10. Inbetalning . . so so . — 34,781: 36. 3.