a) att utur tulltaxan må borttagas rubriken alngods, andra slag, valkade två eller flerskäftade, -hvarigenom utan någon förändring i tullafgiften intet hinder skulle läggas för det fria varubytet med utlandet, då hvarje valkadt tyg kunde införas under någon af de öfriga rubrikerna, eller b) att genom en närmare förklaring af den nådiga kungörelsen den 20 sistl. Juni — hvarigenom närmare bestämmes hvilka slags ylleväfnader skulle draga den högre tullen af 1 rdr 24 sk. pr skålp., nemligen endast kläde, drapp, halfkläde, vadmal, korderoj och kasimir — borttaga hvarje anledning till de förmenta missbruken eller misstagen i verkaställigheten och således återföra tulltaxan still sin ursprungliga lydelse som, utan andra undantag än för doffel, fris, frisad och kalmuck, skiljer emellan valkade och ovalkade, de förra med en tull af 1 rdr 24 sk. pr skålp., de sednare med 36 sk.n Aftonbladet framställde redan i n:o 295 för sistl. år sina anmärkningar vid dessa förslag, hvaraf det första dels vore uppenbart stridande mot Rikets Ständers beslut i detta ämne, dels, om det bifölles, skulle ur taxan utesluta all bestämmelse om tull för de hittills förbjudna ylleväfnader, hvarföre det tillika utmärkte en oursäktlig blunder af fabrikssocieteten, och det andra dels åsyftade ett återtagande utaf en af K. M:t för några få månader sedan utfärdad särdeles tydlig och bestämd förklaring, dels skulle lagstridigt höja tullsatserna på en mängd mindre dyra ylleväfnader, som, med den äskade högre tullen, icke skulle kunna utan genom smuggling införas. Med desto större tillfredställelse erfara vi således nu, att generaltullstyrelsen i dessa dagar afgifvit sitt underdåniga utlåtande öfver den ifrågavarande petitionen, dervid tullstyrelsen i det allra hufvudsakligaste godkänt enahanda åsigter och uppfattning af Rikets Ständers beslut rörande de förevarande tullbestämmelserna. Efter att, i anledning af fabriksföreningens tillvitelser att tullstyrelsen vid förtullningarne förfarit med väld, hafva upplyst att tullstyrelsen i de flesta fall grundat sitt yttrande om väfnadernas beskaffenhet af valkade eller ovalkade på teknologiska institutets omdöme, hvilket skäligen torde böra anses mera oväldigt än fabrikssocietetens, enär den förra vetenskapliga auktoriteten icke egt ringaste nytta eller skada af frågans utgång, har tullstyrelsen i afseende å det af fabriksföreningen under litt. a) framställda förslag yttrat, att det grundar sig på en onktig uppfattning af tulltaxan, hvilket tullstyrelsen på följande sätt bevisat: Enligt det af Rikets sednast församlade Ständer uppgjorda förslag till ny tulltaxa, skulle de dittills varande införselselsförbuden emot åtskilliga slag ylleväfnadsvaror försvinna och endast följande rubriker i taxan qvarstå, nemligen: Ylleväfnader, af ull allena eller blandade till större eller mindre del med bomull, lin eller andra ämnen, utom silke: Doffel, fris, frisad och kalmuck . . . 32 sk. pr. . Filtar och mattor . . . 16 Pressduk . . so ss cv cv 3 Siktduk se er 24 Andra slag: Ovalkade . . . . 36 Valkade, tvåeller flerskaftade. . . . 1: 24 n Schalar, Shealetter och andra dukar, äfvensom genom fasonering till förkläden utmärkta tyger . 1:— I öfverensstämmelse med berörde förslag utfärdade Kongl. M:t d. 4 Mars 1854 nu gällande tulltaxa, likväl med det tillägg att dittills varande förbud mot införsel af boj, vissa slag flanell, kläde, drapp, halfkläde, vadmal, sattin och korderoj, äfvensom kasimir af andra än vissa färger eller af större bredd än 6 qvarter samt schalar, schaletter och andra dukar under 6 rdr 32 sk:s värde stycket skulle fortfara till 1855 års slut, efter hvilken tid nyssnämnde ylleoch halfylleväfnader finge införas och tullbehandlas i öfverensstämmelse med här ofvan för väfnader af enahanda art bestämda rubriker och emot för dessa utförda tullafgifter. Enär alltså benämningarne å merberörde under loppet af år 1855 till införsel fortfarande förbjudne ylleväfnader med samma års slut kunde anses vara ur taxan försvunne, qvarstode, i händelse af borttagandet ur taxan af rubriken: andra slag) valkade, två och flerskaftade under hufvu rubriken ylleväfnader icke några andra rubriker, än kasimir, doffel, fris, frisad, kalmuck, filtar och mattor, pressduk, siktduk, alngods, ovalkadt, samt schalar, schaletter och förkläden, och alltså ingen tareebestämmelse, hvartill valkade väfnader, såsom kläde, drapp, m. fl. kunde lämpligen hänföras om icke till doffel som är en valkad väfnad men endast drager 32 sk. pr i tull. Vidkommande det sednare alternativet af föreningens förslag eller att Kongl. M:t måtte genom en närmare förklaring af ofvanomförmälde kungörelse den 20 Juni sistl. år återföra tulltaxan till dess ursprungliga betydelse m. m., har tullstyrelsen likaledes afstyrkt nådigt afseende på denna framställning, under åberopande af dess underdåniga skrifvelse d. 21 Febr. sistl. år på grund hvaraf Kongl. M:t utfärdat berörde förordning, hvarigenom blifvit förklaradt, att den tullafgift 1 rdr 24 sk. bko skålpundet, som uti tariffen för införselstullen i gällande taxa är bestämd för två och flerskaftade valkade väfnader under rubriken andra slag, skulle ega tillämpning endast på de från detta års början till denna rubrik hänförliga valkade väfnader, för hvilka dittills varande införselsförbud då upphörde, nemligen kläde, halfkläde, drapp, vadmal, korderoj och kasimir, hvaremot alla öfriga icke särskilt upptagria valkade alngodsväfnader finge införtullas emot en tullafgift af 36 sk. bko pr g. Ett återtagande af denna förklaring och meddelandet (enligt fabriksföreningens begäran) af det stadgande att med undantag för doffel. frig. frigad och kalmuelk fran at