BLANDADE ÄMNEN. — Förbättringar i garfningskensten. — 1) Afhårning. Den till rening af lysgas begagnade kalk, hvilket hittills endast ansetts brukbar som gödsel, innehåller ett par kalkförningar (calcium? sulfhydrat :och cyan-caleium), hvilkas: löshing man nyligen-begynt använda utrikes i garfverierna, emedan den upplöser hår utan att på minsta. sätt skada hud. Sjelfva gaskalken bringar man likväl ieke i beröring med hudarne; ty den har samma förtärande verkan på den som annan kalk. Man slår väl vatten äfven på gaskalken deh uppslammar den, likasom när -man till garfning bereder kalkmjöll? af annan kalk; men det sker här blott för att utdraga de ifrågavarande kalkföreningarne; när den uppslammade gaskalken åter hunnit sjunka till slamningskarets botten, aftappas den öfverst befintliga klara vätskan; det är den som innehåller lösningen, hVari hudarne afhåras. t Till jemnförelse har man i Fyskland afhårat ett parti ituskurna hudar på det sättet, att hälften beandlades med vanlig kalkmjölk och de öfriga halfvorna med låg på gaskalk; när åfhårningen var fulländad vägdes hudarne, hvarvid befanös att då med kalkmjök afhårade: vägde i medeltal två skålpund mindre hvar, än ide öfriga. Skilnaden kan ieke,anses härröra från annat än förlast på råämne, genom:kalkens. frätande verkan på huden. Så snart några få större stöder i ett land förskaffat sig gaslysning, frambringas af deras gasverk så myeket! gaskalk, att garfverierna i landet vanligen kunna få gaskalk för billigare pris än annah kalk; det gifves alltså nu mera intet skäl att kalka hudar gammalt -sätt, icke ens i ekonomiskt hänseende. Stockholms gasverk säljes detta slags kalk — under hamn af vaffalskalks — för 16 bko pr tunna. Att röta bort håren, genom så kallad svettning, blottställer sjelfva hudarne så lätt för skada genom förruttnelse, att. detta otäcka åfhårningsmedel humera kan: anses öfvergifvet i. de större utländska garfverierna. 2) Gårfning med mineraliska änmmen. Sedan man länge och fåfängt sökt garfva utan bark, hafva miveralgarfvade hudår numera komrait i verldshandeln och funnits der redan några år; de visa sig vara väl garfvadej smidiga och starka, samt af ansenlig tyngd. Emellertid har sättet förblifvit hemligt, till dess en engelsman A. E. Bellford tog patent derpå förlidet år, och nödgådes uppgifva det i patentbeekrifningen. Mån inhemtar af denna att garfningen sker medelst ijernvitriol; rmhedtillsats af en-metalloxid; antingen af -sinkeller jern, eller ock. lörjord: Jernoxiden är tjenligast och kan beredas omedelbart i det förhållande hvari den bör blandas med jernvitriollösningen; man. blandar för detta ändamål jernvitriol med brunkten och Svafvelsyra. För att färga hudarne blötas de, efter garfningen, i en lösning af ättiksyradt jern :(som fås af jernskräp löst i tjärös galla). Bellford har öfver hela;sättet lemnat.alla de nödiga uppgifterna i sin patentbeskrifning, till hvilken vi få hänvisa (Reperlory of Patent Inventions, 1855, November, s. 441). : illa — Blomisterexpositionen 1 Paris förliden sommar mottög, under de sex månader den varade, följande antar växter från 664 exponenter: 6373 varmhusväxter; 1424 barrväxter; 53,214 plantor eller blommor af alla slag; 658 fruktträd; 177 buskar för dekorering; 3240 profver på grönsaker; 20,650 frukter; 4260 frukter från Algerien; 460 sädesprofver och 155,900 afskurnä blommor, af hvilka 98,000 rosor dch resten liljor, dalier, pensber 0: s.v. Till dessa siffror komma 66,890 plantor.och inemot 4000 träd och buskar, som -blifvit af bolaget inköpta