BLANDADE ÄMNEN.
— Förbättringar i garfningskensten. —
1) Afhårning. Den till rening af lysgas begagnade
kalk, hvilket hittills endast ansetts brukbar som
gödsel, innehåller ett par kalkförningar (calcium?
sulfhydrat :och cyan-caleium), hvilkas: löshing man
nyligen-begynt använda utrikes i garfverierna, eme-
dan den upplöser hår utan att på minsta. sätt skada
hud. Sjelfva gaskalken bringar man likväl ieke i
beröring med hudarne; ty den har samma förtä-
rande verkan på den som annan kalk. Man slår
väl vatten äfven på gaskalken deh uppslammar den,
likasom när -man till garfning bereder kalkmjöll? af
annan kalk; men det sker här blott för att utdraga
de ifrågavarande kalkföreningarne; när den uppslam-
made gaskalken åter hunnit sjunka till slamnings-
karets botten, aftappas den öfverst befintliga klara
vätskan; det är den som innehåller lösningen, hVari
hudarne afhåras. t
Till jemnförelse har man i Fyskland afhårat ett
parti ituskurna hudar på det sättet, att hälften be-
andlades med vanlig kalkmjölk och de öfriga half-
vorna med låg på gaskalk; när åfhårningen var full-
ändad vägdes hudarne, hvarvid befanös att då med
kalkmjök afhårade: vägde i medeltal två skålpund
mindre hvar, än ide öfriga. Skilnaden kan ieke,anses
härröra från annat än förlast på råämne, genom:kal-
kens. frätande verkan på huden.
Så snart några få större stöder i ett land förskaf-
fat sig gaslysning, frambringas af deras gasverk så
myeket! gaskalk, att garfverierna i landet vanligen
kunna få gaskalk för billigare pris än annah kalk;
det gifves alltså nu mera intet skäl att kalka hudar
gammalt -sätt, icke ens i ekonomiskt hänseende.
Stockholms gasverk säljes detta slags kalk — un-
der hamn af vaffalskalks — för 16 bko pr tunna.
Att röta bort håren, genom så kallad svettning,
blottställer sjelfva hudarne så lätt för skada genom
förruttnelse, att. detta otäcka åfhårningsmedel hu-
mera kan: anses öfvergifvet i. de större utländska
garfverierna.
2) Gårfning med mineraliska änmmen. Sedan man
länge och fåfängt sökt garfva utan bark, hafva mi-
veralgarfvade hudår numera komrait i verldshandeln
och funnits der redan några år; de visa sig vara
väl garfvadej smidiga och starka, samt af ansenlig
tyngd. Emellertid har sättet förblifvit hemligt, till
dess en engelsman A. E. Bellford tog patent derpå
förlidet år, och nödgådes uppgifva det i patentbe-
ekrifningen. Mån inhemtar af denna att garfningen
sker medelst ijernvitriol; rmhedtillsats af en-metall-
oxid; antingen af -sink- eller jern, eller ock. lörjord:
Jernoxiden är tjenligast och kan beredas omedelbart
i det förhållande hvari den bör blandas med jern-
vitriollösningen; man. blandar för detta ändamål jern-
vitriol med brunkten och Svafvelsyra. För att färga
hudarne blötas de, efter garfningen, i en lösning af
ättiksyradt jern :(som fås af jernskräp löst i tjärös
galla). Bellford har öfver hela;sättet lemnat.alla
de nödiga uppgifterna i sin patentbeskrifning, till
hvilken vi få hänvisa (Reperlory of Patent Inventions,
1855, November, s. 441). : illa
— Blomisterexpositionen 1 Paris förliden
sommar mottög, under de sex månader den varade,
följande antar växter från 664 exponenter:
6373 varmhusväxter; 1424 barrväxter; 53,214 plan-
tor eller blommor af alla slag; 658 fruktträd; 177
buskar för dekorering; 3240 profver på grönsaker;
20,650 frukter; 4260 frukter från Algerien; 460 sä-
desprofver och 155,900 afskurnä blommor, af hvilka
98,000 rosor dch resten liljor, dalier, pensber 0: s.v.
Till dessa siffror komma 66,890 plantor.och inemot
4000 träd och buskar, som -blifvit af bolaget inköpta