brak, liknande en åskknall, rymden från: sydv 1: åt nordostlig riktning. Jag kan icke beskrifva dei s ljud bättre än em jag jemför det med det buller med stora jernstänger lastad vagn frambringar når den köres öfver stengator. Detta buller varade nå-1. gra minuter och efterföljdes omedelbart af en tem-. ligen svag blåst, som dock hastigt tillväxte. Efter eh half timmas förlopp hade denna blåst öfvergått till orkan, Simuns förelöpare. Solen öfverdrogs af ett rödaktigt töcken och vi kunde utan någon olägenhet se rakt på den. Derefter uppstego hvirflar af sand, sedermera af temligen groft grus rätt upp möt himlen och afsleto allt som kom i deras väg. Flera kameler afsadlades. Men det mest sällsamma skådespelet erbjödo -gazellerna, -strutsarne, antilopernå, hyenorna oeh till och med tigrarne som med förskrädkelse och blandade om hvarandra flydde undan för stormen. En struts och några små antiloper ar de sig midt ibland våra kameler; våra egna djur ö verlemnade sig åt en vild flykt och tyektes alls ieke känna den börda de baro. ! Det var blott med största svårighet jag kunde an: das; vi voro midt i en atmosfer af sand och små musslor, som piskade oss i ansigtet och sönderslogb våra lemmar. Vi kunde ej se på tre stegs afstånld framför oss. Jag lät mina dragare föra mig dit de sjelfva ville. Midt under denna förskräckliga villetvalla genljudade luften ständigt af buller och braå; ur stånd att längre göra motstånd stannade djureh plötsligt, nedlutade sig till jorden med hufvudet skyddadt mot vinden, och tyektes vilja gräfva en fristad åt sig i marken och der begrafva sig. Det var ett högtidligt ögonbliek, detta rastande, då ingen tänkte på någon annan än sig sjelf. Ej ett skri, ej en klagan hördes. Minkamel hade nedborrat hufvudet !i sanden. Jag sjelf hade hukat ned mig under mina saker, så att jag ännu ehuru med svårighet kunde inandas en luft som brände som eld i mun och ludgor. Lyckligtvis hittade jag, då jag lyftade på vatduksöfverdraget, fem eller sex granatäpplen och ir många citroner, som jag med gluppskhet utsög. EIFter en timmas qval och outsäglig vånda upphörde ändtligen orkanen, himlen klarnade småningom, och laften uppfriskades. å Jag uppväcktes af ropet Allah Kerim! Allah Kerim! flera gånger upprepadt af en gammal arab, som, eåligt hvad han sjelf sade, hunnit hemma i sitt land bli förtrolig med denna landsplåga och som ieke tycktes taga mera vid sig hvad som nyss händt, än om han förlorat sin callioram. Men hur förskräckt blef jag ej då jag kröp fram ur mitt gömställe! Af ett hunåra sjuttiofyra kameler återstodo blott tjugoåtta vid lif. Hästarne voro döda af qväfning, och af eft hundra två styeken återstodo oss blott nitton. Scheik Hadschi var försvunnen. De flesta af de ännu letvande lastdjuren lågo öfverhöljda med sand långt upp på sidorna. De andra voro i bokstaflig mening dränkta. Karavanen, som två timmar förut upptagit en sträcka af mer än tre mil, var kringströdd hit och dit, och endast af sandkullarno som betäckte hvarje särskilt djur kunde man sluta till hvar de i FÖL PRE a br få frå Fn bör äg Nr —-— O sin plats. Det var en hemsk och smärtande anblick; jag hörde hustrur ropa på sina männer, efter hvill ej ett sjår fanns qvar; barn som ropade på sin mot, hvilken låg qväfd vid sidan af dem oeh funnit dö den då hoa ville skydda dem för orkanen. i Det var ieke att tänka på att begrafva de dödk eller att rädda varorna och trossen; dertill fattades armar och tid, och för öfrigt var det nödvändigt att så fort som möjligt upphinna Yvezd, för att undgå marodörer oeh stråtröfvare som lägga sig i förså: för de resande för att plundra dem. Slutligen upphunno vi Yesd och kommo derifrån utan vidare äfventyr till Ispahan. — Engelsk egenhet. En dag — berättar Alexander Dumas — hade Vietor Hugo och jag spisat hos hertigen af Deeazes. Bland de förnäma gåster, hvilka deltogo i dinern, befunno sig lord och lady Palmerston. Scenen egde rum före Februarirevolationen. Kloekan half 11 drack man tå i sålongen. Hugo oeh jag samspråkade afsöndrade från det öfriga sällskapet. Lord och lady Palmerston hade kommit sent, så att man före dinern ej håde halt tid att presentera oss för dem oeh efter dinern hade man glömt det. Enligt engelsk konvenans kunde hvarken vi eller de inlåta oss i något samtal. Dåcazes kommer fram till mig. — Bästa hr Dumas, säger han, lord Palmerston ber er att lemna en stol ledig mellan er och Hugo. — Jag skyndade att efterkomma den ädle lordens önskan; stolen lemnades tom. Derpå uppsteg lord Palmerston, tog sin fru vid handen, förde henne till oss och lät henne taga plats emellan oss. Utan att yttra ett ord till oss, sade han till mylady:.Se efter hvad er klocka är. Hur sent är det? frågade lorden. — Kloekan är 10 och 35 minuter, svarade mylady. — Vålan, mylady, fortfor lord Palmerston, kom ihåg att ni i dag kl. 10 oeh 35 minuter på aftonen setat emellan Victor Huge och Alexander Dumas, och att detta är en ära, som ni måhända aldrig mer kommer att åtnjuta. Kom nu mylady! — Symaskinep, som för ett par år sedan väckte så stort uppseende och sedan tycktes hafva råkat i förgätenhet, börjar först nu att komma i allmännare bruk, till följd hvaraf priset på densamma säkerligen kommer att undergå en märkbar modifikation. I Frankrike hafva mer än femtio patenter uttagits på symaskiner af olika slags konstruktion; men denna uppfinning betraktades egentligen blobt som en kuriositet och fick ieke insteg i industrien, edan deremot i alla Nordamerikas förenade stater sedan längre tid två tredjedelar af allt sömarbete förrättats med nämde maskin. För omkring två å sedan medförde en österrikisk emigrant, för detta hattmakare och turkisk officer samt försedd med rekommendationer af Kessuth, från Newyork till Haniburg en af honom förbättrad symaskin. I kompani med en urgersk flykting, som tillsläppte kapitalet in ättade han vid Quai Walmy en fabrik för förfärdigandet af symaskiner, hvilken för närvarande eges at i ister. Denna fabrik tillvann sig det se hos industriidkarne i Paris, och det Y äran tillkommer att derstädes hafva gifvit första impulsen till införandet af symaskiner. På upprättandet af nämnde fabrik följde redan efter ett års tid öppnandet af ett stort nederlag af manskläder på Boulevarderna, dervid skrädderiarbetarne endast hafva att fastsy knapparne och betjena maskinen. Hr Feber, en ung ingeniör från Ungern, sem mellan den ungerska oeh franska vinedlingen tillvägabragt ett å ömse sidor nyttigt utbyte af olika drufslag, metoder oeh erfarenhetsrön, förbättrade ytterligare symaskinen derhän, att den, under namn af Ungerska symaskinen, oafbrutet arbetar med ett urs regelbundna gång och kan begagnas till förfärdigande af de finaste sömarbeten. Maskinerna ihrr Feher, Reiman et komp:.s fabrik lemna i stor skala arbeten åt de förnämsta lärftskrambodar och modebutiker för damer (Maisons de eonfeetion). Pariserexpositionen har mycket bidragit till att åt denna maskin, som redan användes till alla möjliga slag af sömnad, skänka ett allmänt förtroende. Äfven hos sömmerskor finner man redan den ungerska symaskinen i bruk, då hr Feher af filantropiska och demokratiska grunder lemnat dem tillgång till sin uppfinning för det billiga priset af 350 franes, och det derjemte på högst förmånliga betalningsvilkor. Denna maskin producerar, vid finaste färdiggjorda linnevaror, på två minuter lika mycket som md handarbete vinnes på V, timma. De, som betjena sig af densamma, skörda deraf stor vinst, aldenstund allmänheten ännu alltjemt betaler arbetet efter gamla priset, eller som om det vore gjordt för hand. hvilket dock svårligen kan fortfara särdeles s f ! L 1 3 3 x 1 k 3 a 1 a : :j K a Xx u 3 Pr a lifligaste är den Mö Bo rn CR 2 AN RR