som har makt att göra godt eller ondt har
tillvitelsen för kallsinnighet mer att betyda.
Den näres ytterst af den förutsättningen att
den bristande viljan för det goda utväxer från
samma stam som den ohöljda viljan till det
onda, och leder till antagandet af en solidari-
tet, som icke existerar i verkligheten, men
på hvars tillvaro man tror. Den öfvertygel-
sen utvecklar sig, att neutraliteten är omtyckt
derföre, att denna stat icke för sin del fruktar
något ondt af det ryska anfallssystemet; och
på den grund kunna de mest vidtgående an-
klagelser uppväxa, allt som lust och anled-
ning finnas att söka konseqvenserna af det
goda förståndet emellan angriparen och den
neutrale. Utlandet behöfver för att göra
denna slutsats blott det enda antagandet,
som det väl ock helt käckt torde göra, att
Preussen icke tål det ryska systemet för att
icke falla offer för den ärelystnad som dikte-
rat detsamma.
På det sättet kastar neutraliteten på den
som vidblifver densamma cen dager, som vis-
serligen är falsk, men likväl farlig. Ehuru
förhållandena visserligen icke gifva anledning
att Preussen kan ingå något fördelaktigt för-
bund med Ryssland, så utbreder sig likväl
den meningen att det sätter stort värde på
Rysslands trefnad och på dess vänskap. Med
en makt, som går ut på att undertrycka sina
grannar, kan man likväl ej förbinda sig, utan
måste snarare vakta sig för densamma. I det
ögonblick dessutom, då den blifvit föremål
för ett allmänt anfall, förmår den icke ens
lemna något bistånd, utan skall snarare in-
draga andra i sitt nederlag. Vår diplomåti
må deremot söka bevara sig så mycket den
vill, utlandet skall icke låta tala vid sig
utan tro att neutraliteten är till fördel för det
ryska systemet.
FOODS IAS KSS