Article Image
som har makt att göra godt eller ondt har tillvitelsen för kallsinnighet mer att betyda. Den näres ytterst af den förutsättningen att den bristande viljan för det goda utväxer från samma stam som den ohöljda viljan till det onda, och leder till antagandet af en solidaritet, som icke existerar i verkligheten, men på hvars tillvaro man tror. Den öfvertygelsen utvecklar sig, att neutraliteten är omtyckt derföre, att denna stat icke för sin del fruktar något ondt af det ryska anfallssystemet; och på den grund kunna de mest vidtgående anklagelser uppväxa, allt som lust och anledning finnas att söka konseqvenserna af det goda förståndet emellan angriparen och den neutrale. Utlandet behöfver för att göra denna slutsats blott det enda antagandet, som det väl ock helt käckt torde göra, att Preussen icke tål det ryska systemet för att icke falla offer för den ärelystnad som dikterat detsamma. På det sättet kastar neutraliteten på den som vidblifver densamma cen dager, som visserligen är falsk, men likväl farlig. Ehuru förhållandena visserligen icke gifva anledning att Preussen kan ingå något fördelaktigt förbund med Ryssland, så utbreder sig likväl den meningen att det sätter stort värde på Rysslands trefnad och på dess vänskap. Med en makt, som går ut på att undertrycka sina grannar, kan man likväl ej förbinda sig, utan måste snarare vakta sig för densamma. I det ögonblick dessutom, då den blifvit föremål för ett allmänt anfall, förmår den icke ens lemna något bistånd, utan skall snarare indraga andra i sitt nederlag. Vår diplomåti må deremot söka bevara sig så mycket den vill, utlandet skall icke låta tala vid sig utan tro att neutraliteten är till fördel för det ryska systemet. FOODS IAS KSS

21 januari 1856, sida 4

Thumbnail