katt sktk den timma jag tälbragto hes konom, för-
flöt såsom en minut, . ÅA har jag funalt: ets
pers ighöt så pogtlkk. Bördnger krkr IR er,
och hans husliga lif gör samma idtryck som en te
tandö dikt. Han är eh äfundsvärd skåld; han Ief-
ver på sitt folks läppar, i desk hjörtan, hans nation
älskär i honom icke blött den sjalfulle, behaglige;
snillrike sångaren, utan äfven den hedervärde, red-
hge, sitt fosterland framför allt älskande medborga-
ren. Folket kallar honöm blött le påre Beranger,
oeh så länge ett franskt folk existerar, skallnamnet
Beranger uttalas blott med kärlek och vördnad:
— 0