STOCKHOLM, den 17 Jan. År ännu ett högre landtbruksläreverk för vårt land behöfligt? Denna för vår. modernäring vigtiga fråga, som vid de båda sista allmänna landtbruksmötena. förevarit, har, sedan bestyrelsen för Upsala-mötet, till fullgörande af: ett vid detsamma fattadt beslut, ingått till Kongl. Maj:t med underd. framställning om inrättandet af ännu ett högre landtbruksläroverk, tagit ett stort steg framåt och torde vara förtjent af en närmare granskning, enär frågan gäller användande af statsmedel antingen till sett allmänt nyttigt. företag eller ock till en öfverflödig inrättning — allt beroende på giltigheten af de skäl som blifvit anförda för eller emot ifrågavarande läroverks organisation. I första rummet framstår den frågan, huruvida någon högre undervisning i landthushållning är behöflig eller ej. Visserligen finna vi att allt sedan Degebergs landtbruksinstitut bildades och intill närvarande stund, eller öfver tjugoårs tid, denna fråga blifvit på så sätt besvarad, att allmänna medel anslagits till en dylik undervisning. Att hos oss, likasom i alla de länder der dylika läroverk blifvit inrättade, de medfört det största gagn och sålunda rikligen återgäldat de kostnader staten i och för dem måst vidkännas, kan väl svårligen nekas. Så hafva de flesta af de män som nu förestå våra landtbruksskolor, likasom fertalet af de agronomer hvilka äro af staten anställde, och hvilka så väl inom eget land som inom brödrariket sprida kunskapen om ett högre åkerbruk och sålunda både bidraga till erhållande af större skördar af de gamla åkerfälten, samt genom odlingars verkställande med tusentals tunnland årligen öka de under plog lagda fältens areal, utgått från vårt först inrättade högre landtbruksläroverk. Ifrån detsamma hafva ock: utgått en stor mängd enskilda personer, som i olika delar af landet infört en bättre afdikningsmetod, en omsorgsfullare brukning af fälten samt en rationelt ordnad växtföljd och hushålluing, hvarjemte den allmänna impulsen till landtbrukets förkofran hufvudsakligen utgått från de läroverk som för detta yrke blifvit organiserade. Bevisen på ett nyare åkerbruks framsteg äro lika vackra som mångfaldiga. Det-hörer ej till det ovanliga att man på en egendom numera utsår lika mycket som man fordom skördade på densamma, och på otaliga gårdar hafva skördarne inom de sista tjugo åren fördubblats. Att förtjensten häraf tillkommer ett nyare åkerbruk lärer väl svårligen kunna bestridas, ty tvåoch treskiftesbruken, grundade; på en viss, naturlig fodertillgång, kunna ej utvidgas. Dessutom huru skulle man kunna odla väl innan man kunde dika väl? Lika: litet kunde man på tjenligt sätt använda odlingarne förr än en ändamålsenlig växtföljd blifvit införd. Vi sakna tyvärr en landtbruksstatistik som 1 bestämda siffror kan lemna oss de upplysningar som vi skulle önska att i detta hänseende hafva att tillgå; men Öfver jordbrukets qvantitativa utveckling inom ett af Mälaredalens bäst skötta, af ålder: odlade och bebodda län kunna vi anföra: att den areal som vunnits under loppet af tio år öfverstigit tiotusen tunnland. Vi äro dock fullt öfyertygade att denna åreal af odlingar öfverträffats af flera ändra län, och deraf kan man bilda: sig ett begrepp om landtbriukets utveckling inom landet under ett enda tiotal af år. Och dock framställer detta faktum blott en del af landtbrukets utveckling. Det talar ej om den större afkastning som vunnits genom de gamla åkerfältens omsorgsfullare kultur, och ej heller återfinnes densamma helt och hållet uti den ökade sädesexporten, ty ju rikligare produktionen är af de första lefnadsbehofven, hvilka åkerbruket lemmar, desto i se blifver ock den inhemska konsumtionen Få nka YI 035 att de framsteg åkerbruket unhit till större. delen framkallats genom sådana före ringar som fordra mycket handarbete, såsom lingsoch dikningsföretag, on större rotfruktskult ar m: m., så skola vi ock inse huru riklig frbetsförtjenst de föranledt. Huru många arbetarefamiljer lefva ej numer a på denna förtjenst och njuta af den välm åga. som ett högre kxerbruk inom vårt land . medfört! C sranskar an åter exporttabellerna, så skall Mm an finna att utförseln af säd årligen snabbt Ö gat sig och att den haft till följd en numera ej sällsynt införsel af silfver, som hädancfter endast med säkerhet tyckes kunna grunda sig på export af säd och tackjern, så wida talet om vära skogars ruin eger någon grund. Ty skulle. så vara, måste;snart all export af trävaror upphöra och smidesbrukens ibästa dagar vara gångna sedan träkolen blifva :både mera dyra och sällsynta, h ij Derför är hvarje bemödande, som göres för att utvidga arealen af den odlade jorden och .att uppbringa afkastningen af densamma, onekligen det bästa sättet att försäkra vårt land omen i pekuniärt hänseende oberoende ställming; att förekomma nöd och att åt den minst lyckligt lottade klassen i samhället — dag: lönaren — bereda en säker och vinstgifvande arbetsförtjenst;Frots-allt detta -har-man-dock ifrågasatt nyttan af en högre undervisning i landthushållning , emedan den bättre lottade är tio år äldre jag och har varit krasslig så långt jag kan minnas tillbaka. ad Just. deri ligger möjligheten för, ett längre lif;kära Sara... Vanan att vara sjuk härdar kroppen mot döden, medan den, som aldrig