terns 1fragavarande skuld är garanterad at IH. M. Konungen och således icke drabbar statsverket, hvarföre ock den mer eller mindre goda hushållningen vid kungl. teatern icke synes: i vidsträcktare mån vara föremål för den offentliga :ranskningen, än så vidt den I skulle kunna leda till det bedröfliga resultat, latt teatern upplöstes, hvilket man dock i det I längsta vill betvifla. Serafimerordensgillet. 11852: Inkomster . . 165,731. Utgifter . . . 136,832. 1853: Inkomster . . . . 192.225. Utgifter :. 2 . cc. rs 1142,469. Behållningen till 1834 utgjorde 681,621, deraf 316,133 rdr i fastigheter, 57,768 rår kontant, 60,829 rdr fordringar och 24,577 rdr inventårier. Antalet dårhushjon vid Upsala, Nyköpings, Wadstena, Wexiö, Wisby, Malmö, Göteborgs, och Hernösands hospitaler utgjorde 1852: 1070 och 1853: 1017, utom 179 profkurspatienter under det förra året och 133 under det sednare. Särskild redovisning är lemnad för Danviks hospital, som under 1832 inrymt 484 personer, deraf 201 på dårhuset, och 1833: 457 personer, deraf 178 på dårhuset. Utgifter för hvarje hjon hade 1852 utgjort 116 rdr 37 sk. 8 rst. och 1852 112: 33 sk. 10 rst. årligen. K. lasarettsdirektionen. 1852: Inkomster . —. cc. ko — 56,792. Utgifter . . 56514. 1853: Inkomster . . .e 84.076. deraf 36,698 rår gåfvomedel. Utgifter . . . -47,236 Lasarettets behållning till 1834 utgjorde 140,000 rdr i fastigheter och 298,046 i kontant, utlånta medel och fordringar. A lasarettet hade under 1852 blifvit intagne 2354 och utskrifne 2072, döde 290. a 1853: intagne 2324, utskrifne 2083, döde 239. Vid förvaltningen ingen anmärkning. Drottninghuset. Revisorerna hafva i berättelsen upptagit en redogörelse för behandlingen af förrymde kamreraren J.: Möllers balans, uppgående till 37.354 rdr 36 sk. bko, och för de åtgärder direktionen vidtagit för att derför erhålla betäckning af Möllers egendom samt hans hustrus arf efter sin aflidne fader konsuln E. D. Jansson. I sammanhang härmed förmäla revisorerna, att orsaken, hvarför kammarrättens advokatfiskalsembete icke emot direktionen väckt talan om ersättning för ifrågavarande balans, varit stadgandet i 13 2 mom. af kammarrättens instruktion, hvarigenom förbjudes att hos kammarrätten anhängiggöra åtal om underlåten tillsyn och kontroll å uppbördsman, förr än sig visat att uppbördsmannens och hans löftesmäns tillgångar äro otillräckliga för balansens betäckande. Stockholms allmänna barnhus. De der under ett år vårdade barnens antal utgjorde 1852: 242 och 1853: 357, samt de utlemnade barnen 1852: 143 samt 1853: 208. Antalet döda barn under 1 år utgjorde 1852: 64 eller 26 4 procent, men 1833 endast 61 eller 17 procent. Underhållsdagarne för barn under 1 år uppgingo 1832 till 12,822 och 1853 till 18,621. Barn öfver 1 års ålder wårdade på barnhu set 1852: 302 och 1853: 386. Döde 1852: 20 och 1853: 23. Underhållsdagarne 1852: 36,737 och 1853: 37.500. Utomhus hafva dels i hufvudstaden, dels i ag underhållits 1852: 3179 och 1853: 3099. År 1852: Inkomst . . . . . 90593. ; Utgift . . -94,004. Ar 1853: Inkomst . . . . . :106,769. Utgift nn rs rgrer sn MIST. Barnhusets fond utgjorde vid 1853 års slut 704,101 rdr, deraf likväl 221,423 i fastigheter och inventarier. Vid den sednast i sistl. November anställda inventering utgjorde barnhusets behållning i inteckningar och räntebärande obligationer 481.000 rdr bko: Revisorerna framställa en ganska allvarlig anmärkning emot justitiekanslerens underlåtenhet att vidtaga några åtgärder emot den år, 1850 upplösta direktionen öfver barnhuset på grund af de emot bemälde direktion gjorda anmärkningar att, i strid med föreskrifterna i 23 af kongl. instruktionen den 13 Maj 1825, fortfarande hafva låtit barnhusets räntebärande kapital förminskas, samt att under 8 å 9 efter hvarandra följande år utgifterna betydligt öfverstigit inkomsterna. Justitiekansleren har nemligen ansett direktionens: förfarande i denna del endast hafva påkallat rättelse i administrativ väg, hvilken ock åstadkommits, samt funnit ordalydelsen af förberörde S icke hafva varit så klar och bestämd, att för densammas tolkning eller tilllämpning, på sätt som skett, laga åtal, med hopp om bifall till ansvars eller ersättningspåstående, kunde anställas, helst icke ringaste anledning förekommit till misstanke om medlens användande till egennyttiga eller andra ändamål än sådana som för inrättningen varit såsom gagneliga ansedda. Revisorerna hafva med föranledande hätaf icke kunnat underlåta att framställa eh eftertrycklig anmärkning emot den grundsatd, som för framtiden i likartade. fall tilläven:tyrs komme att göra sig gällande, nemligeh att direktionen för en så beskaffad inrättning, som den ifrågavarande, uppfyllt sitt åliggande dermed att densamma icke handlat af eger nytta eller någon dess ledamot enskildt be redt sig fördel af den förvaltning den skullb leda och kontrollera ; Revisorerna hafva ansett det:vara dire tionens pligt att i sina förvaltningsbestyr sök befrämja inrättningens förkofran och tillvän samt undvika sådana felaktiga och illa b räknade åtgärder, hvilka ej kunnat annat ä hafva inrättningens försvagande och unde gräfvande till följd. Denna åsigt af-sake NL OR på NO är Tr a I 1