terns 1fragavarande skuld är garanterad at IH.
M. Konungen och således icke drabbar stats-
verket, hvarföre ock den mer eller mindre
goda hushållningen vid kungl. teatern icke
synes: i vidsträcktare mån vara föremål för
den offentliga :ranskningen, än så vidt den
I skulle kunna leda till det bedröfliga resultat,
latt teatern upplöstes, hvilket man dock i det
I längsta vill betvifla.
Serafimerordensgillet.
11852: Inkomster . . 165,731.
Utgifter . . . - 136,832.
1853: Inkomster . . . . 192.225.
Utgifter :. 2 . cc. rs 1142,469.
Behållningen till 1834 utgjorde 681,621,
deraf 316,133 rdr i fastigheter, 57,768 rår
kontant, 60,829 rdr fordringar och 24,577
rdr inventårier.
Antalet dårhushjon vid Upsala, Nyköpings,
Wadstena, Wexiö, Wisby, Malmö, Göteborgs,
och Hernösands hospitaler utgjorde 1852:
1070 och 1853: 1017, utom 179 profkurs-
patienter under det förra året och 133 under
det sednare.
Särskild redovisning är lemnad för Danviks
hospital, som under 1832 inrymt 484 perso-
ner, deraf 201 på dårhuset, och 1833: 457
personer, deraf 178 på dårhuset.
Utgifter för hvarje hjon hade 1852 utgjort
116 rdr 37 sk. 8 rst. och 1852 112: 33 sk.
10 rst. årligen.
K. lasarettsdirektionen.
1852: Inkomster . —. cc. ko — 56,792.
Utgifter . . - - - - - 56514.
1853: Inkomster . . .e 84.076.
deraf 36,698 rår gåfvomedel.
Utgifter . . . -47,236
Lasarettets behållning till 1834 utgjorde
140,000 rdr i fastigheter och 298,046 i kon-
tant, utlånta medel och fordringar.
A lasarettet hade under 1852 blifvit intag-
ne 2354 och utskrifne 2072, döde 290.
a 1853: intagne 2324, utskrifne 2083, döde
239.
Vid förvaltningen ingen anmärkning.
Drottninghuset.
Revisorerna hafva i berättelsen upptagit en
redogörelse för behandlingen af förrymde kam-
reraren J.: Möllers balans, uppgående till
37.354 rdr 36 sk. bko, och för de åtgärder
direktionen vidtagit för att derför erhålla
betäckning af Möllers egendom samt hans
hustrus arf efter sin aflidne fader konsuln E.
D. Jansson.
I sammanhang härmed förmäla revisorerna,
att orsaken, hvarför kammarrättens advokat-
fiskalsembete icke emot direktionen väckt ta-
lan om ersättning för ifrågavarande balans,
varit stadgandet i 13 2 mom. af kammar-
rättens instruktion, hvarigenom förbjudes att
hos kammarrätten anhängiggöra åtal om un-
derlåten tillsyn och kontroll å uppbördsman,
förr än sig visat att uppbördsmannens och
hans löftesmäns tillgångar äro otillräckliga
för balansens betäckande.
Stockholms allmänna barnhus.
De der under ett år vårdade barnens antal
utgjorde 1852: 242 och 1853: 357, samt de
utlemnade barnen 1852: 143 samt 1853: 208.
Antalet döda barn under 1 år utgjorde 1852:
64 eller 26 4 procent, men 1833 endast 61
eller 17 procent.
Underhållsdagarne för barn under 1 år
uppgingo 1832 till 12,822 och 1853 till 18,621.
Barn öfver 1 års ålder wårdade på barnhu
set 1852: 302 och 1853: 386.
Döde 1852: 20 och 1853: 23.
Underhållsdagarne 1852: 36,737 och 1853:
37.500.
Utomhus hafva dels i hufvudstaden, dels i
ag underhållits 1852: 3179 och 1853:
3099.
År 1852: Inkomst . . . . . 90593.
; Utgift . . - - -94,004.
Ar 1853: Inkomst . . . . . :106,769.
Utgift nn rs rgrer sn MIST.
Barnhusets fond utgjorde vid 1853 års slut
704,101 rdr, deraf likväl 221,423 i fastigheter
och inventarier.
Vid den sednast i sistl. November anställda
inventering utgjorde barnhusets behållning i
inteckningar och räntebärande obligationer
481.000 rdr bko:
Revisorerna framställa en ganska allvarlig
anmärkning emot justitiekanslerens underlå-
tenhet att vidtaga några åtgärder emot den
år, 1850 upplösta direktionen öfver barnhuset
på grund af de emot bemälde direktion gjor-
da anmärkningar att, i strid med föreskrif-
terna i 23 af kongl. instruktionen den 13
Maj 1825, fortfarande hafva låtit barnhusets
räntebärande kapital förminskas, samt att un-
der 8 å 9 efter hvarandra följande år utgif-
terna betydligt öfverstigit inkomsterna. Ju-
stitiekansleren har nemligen ansett direktio-
nens: förfarande i denna del endast hafva på-
kallat rättelse i administrativ väg, hvilken ock
åstadkommits, samt funnit ordalydelsen af för-
berörde S icke hafva varit så klar och be-
stämd, att för densammas tolkning eller till-
lämpning, på sätt som skett, laga åtal, med
hopp om bifall till ansvars eller ersättnings-
påstående, kunde anställas, helst icke ringa-
ste anledning förekommit till misstanke om
medlens användande till egennyttiga eller
andra ändamål än sådana som för inrättnin-
gen varit såsom gagneliga ansedda.
Revisorerna hafva med föranledande hät-
af icke kunnat underlåta att framställa eh
eftertrycklig anmärkning emot den grundsatd,
som för framtiden i likartade. fall tilläven-
:tyrs komme att göra sig gällande, nemligeh
att direktionen för en så beskaffad inrättning,
som den ifrågavarande, uppfyllt sitt åliggande
dermed att densamma icke handlat af eger
nytta eller någon dess ledamot enskildt be
redt sig fördel af den förvaltning den skullb
leda och kontrollera ;
Revisorerna hafva ansett det:vara dire
tionens pligt att i sina förvaltningsbestyr sök
befrämja inrättningens förkofran och tillvän
samt undvika sådana felaktiga och illa b
räknade åtgärder, hvilka ej kunnat annat ä
hafva inrättningens försvagande och unde
gräfvande till följd. Denna åsigt af-sake
NL OR på NO är Tr a I 1