den som kallar sig massan eller millionerna,
som tillryggalägger hundra gånger längre vä
än förfäderna, ned hundra Sängar ä nindee tr
nolikhet till fara, och som helt hastigt hän-
föres af en återuppvaknad . passion för förfä-
dernas kuskar. Sedan någon tid hör man en, och
annan säga: Må man bringa oss tillbaka till
rapphönahv; och för att kröna denna återgång
har en celeber man uttalät dennä djupa åsigt:
nom femtio år skall någon göra sin lycka
med att uppfinnacddiligenser. Denna ritourneHe
af-en ryktbar: kompositör -har gjort lycka;
den har blifvit uppstämd på alla tonarter.
Med anledning af reform-agitationen i Eng-
land liknade Sidney Smith öfverhuset. vid en
arfvinge till jorden, som ville med en qvast
hindra hafvet, som plötsligen steg upp på
land ; och han tillade helt-allvarsamt att det
var hafvet som segrade i striden. Vi tro ock-
så, att i denna strid med diligensen det är
ångan som skall få öfverhanden, icke blott
derföre att den är den starkaste, utan äfven
derföre att det är den som erbjuder mesta
säkerheten. Liksom många andra ordspråk
är äfven dettä: Det som går långsamt går
säkert, just motsatsen af sanningen, och sta-
tistiken bevisar att fiakerns häst förorsakat
flera offer än ånglokomotivet. Men: han har
gon det i tysthet, ett och. ett i sender; han
har icke låtit mer än en hvarje. gång ropa,
och, detta rop har icke hörts långt. Angan
deremot har olägenheten af. sin storhet och
sin oförbehållsamhet. Man har sagt att stora
makter icke kunna göra små krig; det är på
samma sätt med ångan,som ej kan förorsaka
små olyckor; men dessa olyckor. äro- mycket
sällsynta, liksom de stora krigen... Det är In-
billningskraften och publiciteten som göra dem
fruktansvärda. Diligenser, fiakrar,, omnibusar
och postyagnar döda eller stympa en menniska
på chaussåen, på den makadamiserade vägen
eller på den vanliga landsvägen; och tidnin-
garne, om icke. de i orten, fästa ingen upp-
märksamhet dervid; sådant händer hvarje dag:
Men då två jernbanståg stöta ihop: ller då
ett jernbanståg kommer ur sin bana, så är
tilldragelsen en katastrof; i:stället för en in-
dividuel olycka är, det en gemensam, i stället
för ett nödrop, är-det ett: sorl af: olyckliga,
och publiciteten och historien taga saken om
hand. På samma sätt är det med kriget. På
Krim hafva flere menniskor omkommit genom
köld, sjukdom: och ansträngningar än genom
eld och ;svärd. -Men de förra. ha- fallit. dag
efter dag, tyst och utan att deras dödsdag
haft något namn; under. det att bataljerna
haft namn, och Malakow och Inkerman äro
inskrifna på fanorna. i
Om uppfinningen af jernvägarne icke gjort
annat än mångdubblat hastigheten och icke
gjort något för säkerheten, så hade man kun-
nat finna fördelen något för dyr; men man
måste i fråga om ångan:framför allt ihåg-
komma hennes allmänlighet; det är derigenom
som hon är den förnämsta demokratiska och
sociala institution -som kommit till verlden
sedan boktryckerikonstens uppfinning. ÅAn-
gans styrka ersätter hästarnes; det är som då
boktryckerikonsten ersatte de handskrifna ko-
piorna. Vi hafva talat om statistiken ; bland de
mest lärorika och intressanta arbeten i denna
vetenskapsgren äro de af doktor Lardner.
Han är författare till flera utmärkta verk och
har ett namn, som är kändt i både Europa
och Amerika. I ett af sina arbeten under-
söker doktor Lardner om det är sannt att de
omätliga fördelar, som äro vunna genom ån-
gan, det må nu vara i hastighet eller bespa-
ring af kostnader, blifvit förvärfvade genom
en motsvarande tillökning i faran. För att
jemföra antalet af olyckor som inträffa på
jernvägarne med dem. som skett vid begag-
nandet af vanliga åkdon, är det naturligtvis
nödvändigt att taga i betraktande antalet af
resande. I England uppgick deras antal 1834
till mer än 111 millioner. Men det är icke
nog att jemföra antalet af dödade och sårade
med antalet af antecknade resande, ty sådant
skulle förutsätta att risken vore lika,. huru
stort än afståndet vore. Det skulle vara att
sätta i samma rang en resa från Paris till St.
Cloud och en resa från Paris: till Brisscel:
Doktor Lardner anmärker med skäl att risken
står i förhållande till resans längd, och att en
100 mils r sa har 10 gånger mera fara än en
resa som blott afser 10 mils väg. Det är så-
ledes efter de tillryggalagda vägstyckena och
icke efter de resandes antal som äfventyrlig-
heten bör beräknas. Och resornas längd, som
bestämdt emotsvaras af inkomsterna, kan all-
ti! med noggranhet utrönas.
De tal på hvilka Lardner grundar sin be-
räkning äro hemtade ur engelska källor
och afstånden äro utförda i engelska mil;
men skillnaden måste vara till Frankrikes för-
del, ty olyckorna äro mycket sällsyntare på
de franska än på de engelska jernvägarne.
Man finner emellertid att på jernvägarne i
Storbritannien de båda åren 1831 och 1832
de dödas antal utgjorde 434 och de sårades
693. Det är klart att då den tillryggalagda
distansen varit 2 milliarder, 282 millioner,
752,736 mil, så är detta detsamma som om
samma antal resande färdats 1 -mil. Från
denna utgångspunkt kommer man; då man
undersöker huru många blifvit dödade och
sårade vid transporten af en million resande
å 100 mils afstånd, snart till det resultat,
att de dödades antal utgör 2,98 (elleri jemt
tal 3) och de sårades 24,44 (eller i jemt tal
25). Eller med andra ord: en resande som
tillryggalägger 100 mil har sannolikhet som
stone ER