Article Image
den som kallar sig massan eller millionerna, som tillryggalägger hundra gånger längre vä än förfäderna, ned hundra Sängar ä nindee tr nolikhet till fara, och som helt hastigt hänföres af en återuppvaknad . passion för förfädernas kuskar. Sedan någon tid hör man en, och annan säga: Må man bringa oss tillbaka till rapphönahv; och för att kröna denna återgång har en celeber man uttalät dennä djupa åsigt: nom femtio år skall någon göra sin lycka med att uppfinnacddiligenser. Denna ritourneHe af-en ryktbar: kompositör -har gjort lycka; den har blifvit uppstämd på alla tonarter. Med anledning af reform-agitationen i England liknade Sidney Smith öfverhuset. vid en arfvinge till jorden, som ville med en qvast hindra hafvet, som plötsligen steg upp på land ; och han tillade helt-allvarsamt att det var hafvet som segrade i striden. Vi tro också, att i denna strid med diligensen det är ångan som skall få öfverhanden, icke blott derföre att den är den starkaste, utan äfven derföre att det är den som erbjuder mesta säkerheten. Liksom många andra ordspråk är äfven dettä: Det som går långsamt går säkert, just motsatsen af sanningen, och statistiken bevisar att fiakerns häst förorsakat flera offer än ånglokomotivet. Men: han har gon det i tysthet, ett och. ett i sender; han har icke låtit mer än en hvarje. gång ropa, och, detta rop har icke hörts långt. Angan deremot har olägenheten af. sin storhet och sin oförbehållsamhet. Man har sagt att stora makter icke kunna göra små krig; det är på samma sätt med ångan,som ej kan förorsaka små olyckor; men dessa olyckor. äromycket sällsynta, liksom de stora krigen... Det är Inbillningskraften och publiciteten som göra dem fruktansvärda. Diligenser, fiakrar,, omnibusar och postyagnar döda eller stympa en menniska på chaussåen, på den makadamiserade vägen eller på den vanliga landsvägen; och tidningarne, om icke. de i orten, fästa ingen uppmärksamhet dervid; sådant händer hvarje dag: Men då två jernbanståg stöta ihop: ller då ett jernbanståg kommer ur sin bana, så är tilldragelsen en katastrof; i:stället för en individuel olycka är, det en gemensam, i stället för ett nödrop, är-det ett: sorl af: olyckliga, och publiciteten och historien taga saken om hand. På samma sätt är det med kriget. På Krim hafva flere menniskor omkommit genom köld, sjukdom: och ansträngningar än genom eld och ;svärd. -Men de förra. hafallit. dag efter dag, tyst och utan att deras dödsdag haft något namn; under. det att bataljerna haft namn, och Malakow och Inkerman äro inskrifna på fanorna. i Om uppfinningen af jernvägarne icke gjort annat än mångdubblat hastigheten och icke gjort något för säkerheten, så hade man kunnat finna fördelen något för dyr; men man måste i fråga om ångan:framför allt ihågkomma hennes allmänlighet; det är derigenom som hon är den förnämsta demokratiska och sociala institution -som kommit till verlden sedan boktryckerikonstens uppfinning. ÅAngans styrka ersätter hästarnes; det är som då boktryckerikonsten ersatte de handskrifna kopiorna. Vi hafva talat om statistiken ; bland de mest lärorika och intressanta arbeten i denna vetenskapsgren äro de af doktor Lardner. Han är författare till flera utmärkta verk och har ett namn, som är kändt i både Europa och Amerika. I ett af sina arbeten undersöker doktor Lardner om det är sannt att de omätliga fördelar, som äro vunna genom ångan, det må nu vara i hastighet eller besparing af kostnader, blifvit förvärfvade genom en motsvarande tillökning i faran. För att jemföra antalet af olyckor som inträffa på jernvägarne med dem. som skett vid begagnandet af vanliga åkdon, är det naturligtvis nödvändigt att taga i betraktande antalet af resande. I England uppgick deras antal 1834 till mer än 111 millioner. Men det är icke nog att jemföra antalet af dödade och sårade med antalet af antecknade resande, ty sådant skulle förutsätta att risken vore lika,. huru stort än afståndet vore. Det skulle vara att sätta i samma rang en resa från Paris till St. Cloud och en resa från Paris: till Brisscel: Doktor Lardner anmärker med skäl att risken står i förhållande till resans längd, och att en 100 mils r sa har 10 gånger mera fara än en resa som blott afser 10 mils väg. Det är således efter de tillryggalagda vägstyckena och icke efter de resandes antal som äfventyrligheten bör beräknas. Och resornas längd, som bestämdt emotsvaras af inkomsterna, kan allti! med noggranhet utrönas. De tal på hvilka Lardner grundar sin beräkning äro hemtade ur engelska källor och afstånden äro utförda i engelska mil; men skillnaden måste vara till Frankrikes fördel, ty olyckorna äro mycket sällsyntare på de franska än på de engelska jernvägarne. Man finner emellertid att på jernvägarne i Storbritannien de båda åren 1831 och 1832 de dödas antal utgjorde 434 och de sårades 693. Det är klart att då den tillryggalagda distansen varit 2 milliarder, 282 millioner, 752,736 mil, så är detta detsamma som om samma antal resande färdats 1 -mil. Från denna utgångspunkt kommer man; då man undersöker huru många blifvit dödade och sårade vid transporten af en million resande å 100 mils afstånd, snart till det resultat, att de dödades antal utgör 2,98 (elleri jemt tal 3) och de sårades 24,44 (eller i jemt tal 25). Eller med andra ord: en resande som tillryggalägger 100 mil har sannolikhet som stone ER

10 januari 1856, sida 2

Thumbnail