Vet Hart ramburg vackt storsta uppseende
utt Julius Campe, utgifvaren af Geschichte der
Deutschen Höfe von Vehse (hvilken bok. jag
malyserade -i mitt bref af den 20 Dee.), blif-
vit arresterad. Hamburgs borgare veta att
häktningsåtgärden skett på Mecklenburgisk
git de se sig derigenom hotade i sin
rihet och hafva i en gemensam ansökan
ändt sig till senaten för att få Campe fri-
sifven, sedan han förgäfves erbjudit en hög
borgen. Detta är ett tecken till politiskt del-
agande som i vår likgiltiga tid förtjenar an-
.ecknas.
— Med anledning af den beryktade freds-
och kongressbroschyren innehåller Daily News
en artikel, hvaruti den sansade engelska de-
maokratien uttalar sina åsigter så väl öfver
ifrågavarande skrift som ock öfver Englands
ställning till krigs- och fredsfrågan i allmän-
het. Artikeln har följande lydelse:
En pamflett, förordande sammankallandet
af en europeisk kongress, tyckes ha förbryl-
lat. alla. nygiriga i Paris. Man har tillskrif-
vit den.en hög inspiration. Hr Drouyn de
Lhuys, hr Walewsky, hr. Guizot, kejsaren
sjelf. ha alla blifvit utpekade att ha haft sitt
finger med i spelet. Ville vi utleta någon
mer eller mindre inflytelserik författare till
denna skrift, skulle: vi snarare gissa på hr
Silvestre de Sacy såsom pönhällare och en
viss prinsessa såsom den höga inspirationen,
än på någon af ofvannämde personer. Dess
tendenser -äro ryska och -dess språk en för-
fattares, väl förtrogen med den allmänna to-
nen i;vestra Europas tidningar. Men, vi miss-
tänka . starkt;. att då allt kommer omkring,
så är det en produkt af någon namnlös pam-
flettist, och-att allt detta gissande-på förfat-
taren endast-är en bokhandelsmanöver, utförd
af en puffande förläggare.
Den panace för de krigsolyekor, ounder
hvilka Europa nu suckar, som af pamfletten
förbrdas, är en generalkongress-—: det vill
säga en kongress af Europas suveräner.. Men
för. att talacrent ut har Europa redan haft
mer än nog. af. slika kongresser. De hafva
en :hvar för sig och alla tillsammans visat sig
vara ingenting mindre: än en sammansvärj-
ninig af. konungarne emot deras undersåtare,
hv:irvid de stora: makterna: tillika sökte: narra
de ismå.. Deras justeringar af Europas affärer
ha! ej haft andra än bräckliga och efemera
restiltaterz menniskorna vämjas vid blotta nam-
net; och vilja ej mer höra talas derom. : Och
bvilka skulle väl utgöra denna kongress?
Huru skola. de bringa sina öfverläggningar
till: ett praktiskt afgörande? Skola Europas
alla suveräner der representeras? Skall hvar
och. en ha sin röst, eller är detta privilegium
förbehållet de -Jedande makterna, under det
de mindre slår, ihop i klumpar för att utgöra
en röst tillsammans? . Eller skola alla hafva
en i mänga af röster; utlöttade-till hvar och
en i Förhållande till dess undersåtare, såsom
fall; är med de slafegande staterna i nord-
merikanska unionen? Eller.i förhållande till
detas verkliga eller förmodade fikedom;så-
som fallet är på några af våra socken- eller
ologeslönthor Skola kongressens ledamö-
ter vara bundna af en enkel majoritet, eller
fordras absolut majoritet? Tvåting äro vissa:
1:o att ett beslut öfver Europas iangelä-
genheter, fattadt af en Kongress, hvaruti
England ej. deltager, endast kommer. att
bli en. tom--ordform; 2:o--att engelska. fol-
ket icke skall tillåta sin regering att låta binda
sig af en sådan kongress beslut. Fem mak-
ter äro invecklade i kriget: Ryssland å ena
sidan; Frankrike, England, Sardinien och Tur-
kiet å den andra: Tvenne af dessa äro mak-
Åter af första rangen, tvenne af andra. Låtom
oss nu antaga, att England, Frankrike och
Ryssland skola få hvar sin röst; Sardinien och
I Turkiet en tillsammans. Vidare skola väl
Österrike och Preussen, såsom makter af för-
sta rangen, göra anspråk på hvar sin röst;
de skandinaviska staterna, Holland, Belgien,
T de italienska staterna (utom Sardinien) samt
Tysklands alla små Ond och storhertigar
lära väl få -åfnöja sig med bråkdelar af röster.
Österrike och: Preussen skola — derom är in-
el tet tvifveli — tåga Rysslands,parti i alla frå-
gor af. vigt. . Det skulle alltså bli tre röster
på det nationala oberoendets sida emot tre rö-
ster på det usurperande och offensiva Ryss-
lands, och den jemnt sväfvande vågskålen
skulle: alltså :få sin riktning genom de öfriga
makternas sammansatta. röster, — dessa mak-
ter, af hvilka de flesta äro hopplöst hängifna
åt det ryska inflytandet. . Hvarje engelsk mi-
nister, som skulle. föreslå England att. anse
sig bundet af en sålunda, sammansatt dom-
-Istols beslut, Ange uthärda vindstöten af en