dagen år 1834.
Då för tiden förklarade förbundsbeslutet af
den 18 Sept. 1834 med anledning af Eng-
lands och Frankrikes reklamationer, att ge-lM
nom förbundsfördragets införlifvande med kon-
gressakten, hade de-främmande makter, som
undertecknat denna kongressakt, hvarken fått
sig medgifven någon rätt att bevaka upprätthål- I gö
landet af tyska förbundsaktens deri sanktio-
nerade grandsatser eller fått.sig uppdragen nå- re
gon förpligtelse att skydda de särskilda ty alte
förbundsmedlemmarnes oafbängighet.
Många Nberala statsrättslärare, på hvilkas Jc
deduktioner vi här ieke kunna nät vare ingå, )de
hafva i Tyskland städse varit a. den åsigten, 50
att wienerkongressakten innev r hvarken ka- an
rakteren af- em allianstrakt.: eller af ett ga-lof
rantifördrag för upprättsällandet af det till-1
stånd som genom densamma blifvit grundaät,
men likaledes också att i densamma ickr kan
sökas något verksamt skydd emot en enskild ar
makts möjliga tilltag.
Zeit är således fullkomligt. i vilfarelse, då
den anser -Stockholmsfördruget af den 21
tien för det svenska territc ;riet skulle Vv öf-
vertagen redan af medkryntraheanterna i Wie-
nerfördraget. Just 1 Psskland har detta all-
tid blifvit bestridt s väl af stormakterna som
från den liberala dan. Hade Ryssland gjort
då af att hh DN? got sätt bemäktiga sig en del
DL det svenska territoriet, så skulle detta hafva
lifvit skydd 4 genom svenska nationens mo-
diga motst and, men icke genom wienerkon-
gressakter ,,
Jag tror mig veta att i preussiska utrikes-;f
War crens arkiv finnes en promemoria af
Waelm von Humboldt, som var Alexander
vOn Humboldts bror och dog 1835, hvilken
promemoria uppfattar wienerkongressakten, en-
ligt den här utvecklade åsigten, såsom ett er-
kännande af det europeiska röctstillståndet, I
men icke såsom en garanti för. detsamma.
Efter denna digression, för hvilken jag med
afseende på det stora intresse- stockholmska
fördraget Väckt, måste oe edra läsare om ur-
säkt,, vill jag med några ord återkomma till
sitaationen för dagen. Tyska pressens vara
eller icke vara är i fråga sedan åtta dagar.
Skall Pre:ussen eller skall det icke understödja
Österrike;s förtroligt meddelade förslag? Det
handlar som bekant är om de mellan de de-
cember-allierade fastställda fredspropositio-
nerna, som grefve Esterhazy d. 17 December
fört till sPetersburg. Diplomafien har ända
tills de sednaste dagarne försäkråt att Preus-
sen i trots af kejsär Franz Josephs. enträgna
ibref icke skall understödja dem. Hr v. Man-
teuffels offieiösa korrespondenter börja der-
emot efter hans återkomst från landet, der
han tillbragt julhelgen, försäkra att preussiska
sändebudet 1 Petersburg buäfvit förständigadt
att smycket varmt eller eftertryckligt,, eller
på något dylikt sätt unfjerstödja: de österriki-
ska propositionerna. Hvem har nu rätt? Båda,
som nästan alltid, när det är fråga om Preus-
sisk politik.
TFoOlyckligtvis förstår Ryssland med. Svarta
hafvets neutralisation icke blott någonting helt
annat än vestmakterna, utan nära nog mot-
satsen. Ryssland vill öppna det för alla mak-
ters flottor, vestmakterna vilja utestänga. alla
Trigsskepp, Rysslands egna icke undantagna.
Hvilken neutralisation skall nu Preussen -un-
derstödja, vestmakternas eller den ryska? Alla
gissningar deröfver öfverlemnar jag åt läsa-
ren. Måhända ger honom den förflutna tidens
erfarenhet några fingervisningar i ämnet.
Föröfrigt fortfara motsägelserna emellan
berliner- och pariseruppgifterna med afseende
på fredsutsigterna lifligare än. någonsin. I
Paris säger man: Freden är slutad. - Man är
öfverens och det återstår blott några detal-
jer. Man skrifver. bland annat på,ensluld
väg: Det .berättas att; ett vad blifvit ingäns
get emellan ;en; af. de inflytelserikaste dirk-
tförerna för Credit mobilier och hr de M:orny.
Den sistnämnde tror med: all gevalt ;på fre-
den och skall ha förbundis sig att betala den
andre ep. summa af 500 fr. om dagen i hän-
delse freden ej vore afslutad inoni en viss
tid c. :
Men alla dessa börsånderrättelser göra här
i väl underrättade och sanningsälskande kret-
sar intet intryck. Man har likalitet låtit in-
verka på sig af pariserbroschyren om kon-
gressen, som af sachsiska sändebudet hr von
Seebachs niission: till Petersburg. Broschyren
.som än tillskrifves hr von Cormenin, än en
f. d. journalist hr Duveyrier, är en uppfordran
till förmån för rådplägning öfver 1815 åra
fördrag, en älsklingsid hos Louis Napoleon.
Dertill skola de östra måkterna väl svårligen
låta förmå sig: Man fruktar dessa öfverlägg-
ningar af orsaker söm ligga nära till: hands.
Till och med om, såsorh engelska och fran
ska diplomater försäkra, 1815 årsfördrag blött
skola bli bekräftade ej reviderade; vädrar man
der bakom de gamla Napoleoniska idertia och
drar sig skygg tillbaka. Broschyren har hos
alla partier i Tyskland gjort ett fullständigt
fiasko. Bg
Angående hr v. Seebach och hans resa till
Petersburg: kan jag yttra mig ännu kortare.
Denne diplomat, måg till kansleren Nessel-
rode och officiös representant för de intres-
sen som Ryssland har att under kriget be-
vaka i Frankrike (t. ex. behandlingen af der
bosatta ryssar, krigsfångarne etc.), låter gerna
mycket talas: om sig. Det, är honom icke
illräckligt att våra chsisk minister i Paris;
ESSER TEESE rs
allmänna säkerheten både inom hufvudstaden
och på landet deromkring. :
Han fick tillnamnet Kyrknisse för sina
AE TT a CM I Jätten VA te MANN RA ÄR fr lg SN