Summa 40 oo om BLANDADE ÄMNEN. famnuel Begers. Öfver denne nyligen aflidne vördnadsvärde skriftställare meddelar Times följande karakteristik : Samuel Rogers biografi skulle innefatta hela Europas historia från den stund då Georg III i blomman af sin ålder för sina undersåter förklarade, att han satte ena Ara i att kallas britts. Det är nu mer än ett tredjedelz sekel sedan denne monark fördes till grafven i hög ålder, uttärd af ajälsoch kroppslidanden. Låtom oss nu taga århundradets märkligaste drama 1793—1815, Napoleon Bonapartes uppkomst, aftagande och fall i betraktandsa. Dessa voro blott en episod i Sammel Rogers! lif. Då generalstaterna i Frankrike sammankallades, var han en ung man med ett visst anseende i rerlden, oeh tillräckligt gammal för att kunna uppfatta händelsens betydelse och vigt. Om vi rätt minnas, var han verkligen närvarande i Paris vid eller omkring denna tid, och kunde med egna öron hafva hört Mirabeau slunga hotelser emot hofvet, och sett Danton och Robespierre, hviskande till hvarandra, att deras tid ännu icke var kommen. TLåtom oss nu gå tillb till andra tider såsom en måttstock för vår sämmanställning. Likasom franska revolutionskriget och kampen emot Napoleon voro episoder i HRogers mannaålder, så var amerikanska kriget en episod i hans gosseår. Han hade hunnit till den åldern att han kunde uppakatta händelsernas storhet om ej deras politiska betydelse, då Rodney vann sina sjösegrar, och Elliot med så mycken framgång försvarade Gibraltar. Han kunde minnas våra tvister med våra amerikanska kolonier och slagen vid Bunkerskill, Brandywine och German Town, lika väl som en hn fullmogen man kan minnas de tre ärofulla Julidagarne ech polska uppresningen. Att hafva lefvat i general Washingtons dagar samt hört diskussisnerna om lämpligheten ait medgifva de nordamerikanska provinsernas sjelfständighet — oeh atttill ha lefvat i , synes nära vara en omöjlighet, och Jikval var detta fallet med Samnel Rogers. Då han första gången 3 na ögon för dagsljuset, var detta siora och md som nu Br kändt så som MNordamerikas le Suter, ett obetydligt appendix till moderlandet — någonting visst icke ar den vigt som Antillerna, åfven i deras förfall, äro i närvarande stund. Nu bilda de en af de mäktigast stater i nationernas samfund. Låtom oss taga ex annan mätare -— vårt indiska rike. Ej mer än tre eller fyra år före hans födelse vann öfverste Clive slaget vid Plassy, och lade derigenom grunden till nämnde rike. Rogers geromlefde Werren Hastings indiska regering, oeh alldenstund han var i London på den tiden, kunde han väl uppfatta de diskussioner som egde rum rörande indiska billen. Då get vid Assuaye stod, var han en man om fyratio år. Han var i full besittning af sina själsförmögenheter, då lorderna Hardinge oeh Gough sedermera vunno sina segrar i nordvestra Indien. Det skulle vara öfverflödigt att för våra läsare framlägga motsatserna emellan data i andra politiska händelser, dem dense märklige man måste ha beristat, åtminstone såsom en intelligent betraktare, Må de blieka tillbaka till Wilkes och hertigen af Graftons dagar oeh sedan påminna sig blotta namnen på de statsmän som förvaltat landets angelägenheter från den tiden tills nu, så skola de häruti hafva eo lista på framlidne mr Rogers bekanta och vå Som man kan vänta sig, roro hans intimaste förbindelser med det liberala pariiets ledare; men så stor var hans humanitet i lynne oeh sätt att vara, att han .sted på en vänlig fot äfven med persener med hvilka man visste honom Jänka olika pol d af sin bana. Det är i århut ittersaturhistoria sem vi bnfvr en en korrekt uppfattning af Rogers lif. Han öfrerlefde ieke blott två eller tre sl af menniskor, utan ock två eler tre litterära pe Minnets skald, som man kallat honom, wmåste ej hastigt bedömas af mak blifvit dels förden m e lenien, hval å lad, dels vandaliserad genom sednare skrifiställares aster; — vi tala nu om en samtida till doktor JohnsÖn. Rogers måste ha varit en ung man, några och tjugo år gammal, då den store lexikografen dog, och sålunda måste del Johnsons skrifter för honom ha varit semiid Lit dem som äro benägna att stösa sig vi tarsare inspirationer, för ett ögonblick betänka hvad engelska poesien var emelJan Goldsmitbs och Johnsons död och Walter Seotis första stora poem. Endast Cowper räddar den ödaliga öknen från att helt och hållet fördömmas såsom den olyekligaste epok i vår litteratur. Rogers bildade utan trvifvel sin stil efter äldre mönster, men han var ingeu trälaktiN kopist — han kunde utan någon böjelse till apakiig härmning uppfatta skönheterna hos sådana författare som Dryden oeh Pope. Det poem, hvarigenom hans namn mest är kändt för publiken (Pieasures of Memory) skall städse fortlefra ibland engelska litteraturens klassiska stycken, under det några af hans smärre poemer aldrig skola förgätas så länge engelska språket är förstådt. Detta är likväl ej rätta stället att ingå i någon kritisk unning af de erära förtjensterna hos den ge man, som nyligen slutat sin långa bana. Vår afsigt har blott varit att fista uppmärksamheten på den märkvärdiga längden af hans lif, och lemna en, gärd af vördnad åt minnet af en man, som så örtjente det, Ibland de många märkliga omigheter, som kunna omförmälas i hans lefnad, åsom en litteratörs, rmmå nämnas, att han usder större delen af sitt lif var en rik bankier i Londons City. Det måste ha varit genom en utom