Summa 40 - oo
om
BLANDADE ÄMNEN.
famnuel Begers.
Öfver denne nyligen aflidne vördnadsvärde
skriftställare meddelar Times följande ka-
rakteristik :
Samuel Rogers biografi skulle innefatta hela Eu-
ropas historia från den stund då Georg III i blom-
man af sin ålder för sina undersåter förklarade,
att han satte ena Ara i att kallas britts. Det
är nu mer än ett tredjedelz sekel sedan denne mo-
nark fördes till grafven i hög ålder, uttärd af ajäls-
och kroppslidanden. Låtom oss nu taga århundra-
dets märkligaste drama 1793—1815, Napoleon Bona-
partes uppkomst, aftagande och fall i betraktandsa.
Dessa voro blott en episod i Sammel Rogers! lif.
Då generalstaterna i Frankrike sammankallades, var
han en ung man med ett visst anseende i rerlden,
oeh tillräckligt gammal för att kunna uppfatta hän-
delsens betydelse och vigt. Om vi rätt minnas, var
han verkligen närvarande i Paris vid eller omkring
denna tid, och kunde med egna öron hafva hört
Mirabeau slunga hotelser emot hofvet, och sett Dan-
ton och Robespierre, hviskande till hvarandra, att
deras tid ännu icke var kommen. TLåtom oss nu gå
tillb till andra tider såsom en måttstock för vår
sämmanställning. Likasom franska revolutionskriget
och kampen emot Napoleon voro episoder i HRo-
gers mannaålder, så var amerikanska kriget en epi-
sod i hans gosseår. Han hade hunnit till den åldern
att han kunde uppakatta händelsernas storhet om ej
deras politiska betydelse, då Rodney vann sina sjö-
segrar, och Elliot med så mycken framgång försva-
rade Gibraltar. Han kunde minnas våra tvister med
våra amerikanska kolonier och slagen vid Bunkers-
kill, Brandywine och German Town, lika väl som en
hn fullmogen man kan minnas de tre ärofulla Juli-
dagarne ech polska uppresningen. Att hafva lefvat
i general Washingtons dagar samt hört diskussis-
nerna om lämpligheten ait medgifva de nordameri-
kanska provinsernas sjelfständighet — oeh atttill
ha lefvat i , synes nära vara en omöjlighet, och
Jikval var detta fallet med Samnel Rogers. Då han
första gången 3 na ögon för dagsljuset, var
detta siora och md som nu Br kändt så
som MNordamerikas le Suter, ett obetydligt
appendix till moderlandet — någonting visst icke ar
den vigt som Antillerna, åfven i deras förfall, äro i
närvarande stund. Nu bilda de en af de mäktigast
stater i nationernas samfund. Låtom oss taga ex
annan mätare -— vårt indiska rike. Ej mer än tre
eller fyra år före hans födelse vann öfverste Clive
slaget vid Plassy, och lade derigenom grunden till
nämnde rike. Rogers geromlefde Werren Hastings
indiska regering, oeh alldenstund han var i London
på den tiden, kunde han väl uppfatta de diskussio-
ner som egde rum rörande indiska billen. Då
get vid Assuaye stod, var han en man om fyratio år.
Han var i full besittning af sina själsförmögenheter,
då lorderna Hardinge oeh Gough sedermera vunno
sina segrar i nordvestra Indien. Det skulle vara
öfverflödigt att för våra läsare framlägga motsat-
serna emellan data i andra politiska händelser, dem
dense märklige man måste ha beristat, åtminstone
såsom en intelligent betraktare, Må de blieka till-
baka till Wilkes och hertigen af Graftons dagar
oeh sedan påminna sig blotta namnen på de stats-
män som förvaltat landets angelägenheter från den
tiden tills nu, så skola de häruti hafva eo lista på
framlidne mr Rogers bekanta och vå Som
man kan vänta sig, roro hans intimaste förbindelser
med det liberala pariiets ledare; men så stor var
hans humanitet i lynne oeh sätt att vara, att han
.sted på en vänlig fot äfven med persener med
hvilka man visste honom Jänka olika pol
d af sin bana. Det är i århut
ittersaturhistoria sem vi bnfvr en
en korrekt uppfattning af Rogers lif. Han öfrerlefde
ieke blott två eller tre sl af menniskor, utan
ock två eler tre litterära pe Minnets skald, som
man kallat honom, wmåste ej hastigt bedömas af
mak blifvit dels för-
den m e lenien, hval
å lad, dels vandaliserad genom sednare skrifiställares
aster; — vi tala nu om en samtida till doktor Johns-
Ön. Rogers måste ha varit en ung man, några och
tjugo år gammal, då den store lexikografen dog, och
sålunda måste del Johnsons skrifter för honom
ha varit semiid Lit dem som äro benägna
att stösa sig vi tarsare inspirationer, för
ett ögonblick betänka hvad engelska poesien var emel-
Jan Goldsmitbs och Johnsons död och Walter Seotis
första stora poem. Endast Cowper räddar den öda-
liga öknen från att helt och hållet fördömmas såsom
den olyekligaste epok i vår litteratur. Rogers bil-
dade utan trvifvel sin stil efter äldre mönster, men
han var ingeu trälaktiN kopist — han kunde utan
någon böjelse till apakiig härmning uppfatta skön-
heterna hos sådana författare som Dryden oeh Pope.
Det poem, hvarigenom hans namn mest är kändt för
publiken (Pieasures of Memory) skall städse fortlefra
ibland engelska litteraturens klassiska stycken, under
det några af hans smärre poemer aldrig skola för-
gätas så länge engelska språket är förstådt. Detta
är likväl ej rätta stället att ingå i någon kritisk un-
ning af de erära förtjensterna hos den
ge man, som nyligen slutat sin långa bana.
Vår afsigt har blott varit att fista uppmärksamheten
på den märkvärdiga längden af hans lif, och lemna
en, gärd af vördnad åt minnet af en man, som så
örtjente det, Ibland de många märkliga om-
igheter, som kunna omförmälas i hans lefnad,
åsom en litteratörs, rmmå nämnas, att han
usder större delen af sitt lif var en rik bankier i
Londons City. Det måste ha varit genom en utom-