NN RA bes Ag OR Av BE TALE TRISS UCS GIF BRGA
i hofrätt, något bevis deröfvet icke behöfver
lösas, äfven om det sker å annan tid än pro-
klamadagen och särskildt protokoll således be-
höfver af expeditionshafvanden utskrifvas för
att komplettera bevakningsinlagan? Man kan
föreställa sig till hvilken villervalla och osä-
kerhet en sådan tvetydighet skulle kunna leda.
Produlktionsbevis. Lösen för sådana är be-
stämd till 2 rdr bko, utan afseende:på anta-
let af artiklar, beviset omfattar. Det skulle
således antingen kosta 2 rdr bko för hvarje
artikel, eller lika mycket för en artikel som
för 100? Kan denna tvetydighet vara afsigt-
lig, eller kan den nuvaratide redaktionen för
något fall föranleda en billig tolkning?
Bouippteckningar. För dessa skola i första
afdelningen betalas dels en inregistreringsaf-
gift dels lösen för bouppteckningen, såsom
för instrument öfver värderingen; hvaremot 12 8
sista mom. i författningen, stadgar, att då för
boupptecknings förrättande, boupptecknings-
procent eger rump, särskild lösen ej må for-
dras, hvarken för bouppteckningsinstrumentet
eller bouppteckningens inregistrering. Nu eger
likväl t. ex. vid justitiekollegiumf i Stockholm
det förhållande rum, att uppteckningsprocent
väl eger rum men icke tillgedonjutes af tjenste-
männen, utan redovisas under rubriken paflö-
nings- och barnhusafgift till stora barnhuset.
Hur skall härmed förhållas? Skola i följd
deraf vederbörande som ingifva bouppteck-
ningar vara skyldiga att betala ej mindre upp-
teckningsarfvode till stora barnhuset än inre-
gistreringsarfvode och lösen för instrumentet
till expeditionshafvanden, eller skola de sist-
nämnde anses pligtiga att för intet bekosta
bouppteckningarnes upprättande och utskrif-
ning m. m., hvarigenom de torde förlora 12
till 1500 rdr bko förut egande årlig inkomst ?
Och hvilken skall i sådant fall hålla dem
skadeslösa?
Kallelse å part. Skriftlig. För denna fin-
nes lösen bestämd med 24 sk. bko endast vid
hofrätt eller annan öfverrätt, men icke för
underrätt. Det händer likväl, åtminstone här
i Stockholm, hvarje fättegångsdag, att så vil
vittnen som parter utan ordentlig stämning
kallas genom en skrift af notarien. Hur skall
denna lösas? Eller jår kanske sådan kallelse
hädanefter icke ega rum?
Protokoll. Den komite, som var nedsatt för
att utarbeta förslaget till den nya taxan, hade
föreslagit att lösen för annat protokoll, än i
revisionssak och för auktioner, skulle, ehvad
det innefattar beslut eller icke, lösas vid un-
derrätt: 1:a arket med 1rdr 16 sk. och hvarje
af. de öfriga med 32 sk. samt: vid öfverrätt:
l:a arket med 2 rdr och. hvarje af de öfriga
I rdr, allt bko; äfvensom. lika lösen blifvit
föreslagen för resolution med rubrik i em-
betsverk hörande till första och andra afdel-
ningarne. Den extra komiten inom konseljen,
hvari, enligt hvad vi sedan sist erfarit, jem-
väl statsrådet Wallensteen såsom substitut för
br Fåhreus deltagit, har man funnit för godt
att nedsätta berörde lösen för tredje och öf-
riga arken till 24 sk. bko per ark. Detta
njuggeri har ett betydande inflytande på do-
mares inkomster af expeditionslösen och är i
öfrigt särdeles obilligt. När utskriften för ett
ark med den tätare stilen icke kan beräknas
lägre än 8 sk. bko och domaren anses kunna
författa ett ark på 2 timmar, så uppgår den
vedergällning han derför åtnjuter icke till
mer än 8 sk. bko i timman, hvilket väl tor-
de få anses alltför lågt. Vid underrätterna
äro dessutom de mål, hvilka erfordra det stör-
sta arktal protokoller, med få undantag, de
mödosammaste, åtminstone vida besvärligare
än de expeditioner, hvilka icke upptaga mera
än ett eller två ark. Detta synes icke hafva
bort undfalla uppmärksamheten hos statsrå-
derna och grefvarne Sparre och Mörner, hvilka,
hvar för sig, både åtföljt häradshöfdingar
på ting och varit ledamöter i hofrätten.
Vår oförgripliga mening är, att de flesta
rättsinniga parter gerna skulle vilja betala
dubbel lösen emot hvad i expeditionstaxan
finnes stadgadt, allenast de kunde få sina
rättegångar skyndsåmmare afgjorda. än. för
närvarande, då t. ex. vid många häradsrätter
saker ofta uppskjutas 4.å 5 ting med särskildt
lösen för protokollet vid: hvart och ett. Långt
ifrån att söka afhjelpa detta genom den sporre
till skyndsamhet, som en högre expeditions-
lösen skäligen kan innefatta, synas bestäm-
melserna i expeditionstaxan snarare vara läm-
pade efter den åsigt, att sjelfva processen
vore för parterna en bisak, men deremot be-
sparandet af lösen en hufvudsak. Utur sist-
nämnde synpunkt ha auktorerne af den.nya
expeditionstaxan framför allt haft sig särde-
les angeläget, att med en minutiös noggrann-
het bestämma (se 7 ) icke blott antalet ra-
der på hvarje sida, hvilket må vara nödigt,
efter som det redan i visst fall är bestämdt i
vår gamla lag (30 kap. 3 Rätteg.balken) utan
derutöfver antalet dbokstäfver på hvarje rad.
De förra skulle således, uppgå till 28 och de
sednare till 24 i rubrik och 36 i det öf-
riga af expeditionen. För underdomare, hvil-
kas tid i öfrigt är så fullt upptagen, lärer
det ändå komma att falla sig. särdeles be-
svärligt att sysselsätta sig med att räkna bok-
stäfverna i expeditionen. Sådant blir dock
för expeditionshafvanden oundvikligt om han
icke vill -äfventyra att för hvarje expedition
med för få bokstäfver böta 20 rdr. Hvad
som är ännu värre är, att genom det ifråga-
varande stadgandet skriften, med så tät stil
på så litet arkformat som våra charte sigil-
late, måste blifva högst -svårläst, så framt
stilen icke är destomer- redig. -Härigenom
kommer man således, hvad expeditionens
äslighet angår, att befinna sig ungefär på
samma punkt som förut.
Vet du, Malmp, sade hon, sjag riktigt
sörjer min stackars ko, min vackra snälla
TREE FEL h SU