hela kompaniet är af samma bonitet, loftalet derför
dig beredt, loftalet öfver din klokhet, löftalet af de
andra, som genera att hålla loftal öfver dig — lmr
klokt beräknadt! — hålla loftal öfver sig sjelfva,
och som derför blott då skulle fördöma dig, om du
icke vore: som de andra.
Vi ha med flit här låtit Kierkegaard sjelf
tala, enär omskrifningar ej skulle ha kunnat
Dg annat än ett matt, urblekt begrepp om
en väldiga svada, som flöt från de läppar,
dem intet klerikalt motstånd, endast döden
förmådde tysta. Denna rika förmåga öfver
ordet, ehuru stilen i dessa, för en stor och
blandad publik beräknade skrifter ej sällan
fsigtligt antager en burlesk ton, uppenbarar
sig äfven här på ett skraftigt och gripande
sätt. Hvad sjelfva angreppet emot det bestå-
nde angår, vilja vi derom endast yttra, att
Kierkegaard städse ville, som han uttrycker
sig — framhålla idealerna, samt att med den
väckelsekraft, som i vissa gifna tidsögonblick
sifves individer för höga ändamål, nästan all-
id är förenad denna för sekulara naturer egna
sxentriska benägenhet att slå öfver målet;
en benägenhet, som likväl ej är synnerligt
vådlig, enär den beslutande massa, hvilken
på tillbörligt afstånd följer dylika naturer i
åren, nog lärer akta sig att ens komma
nålet nära. Tonens bitterhet kunna och vilja
vi ej försvara; mildrande kan den dock för-
slaras af den feberaktiga stämning, hvaruti
roppsliga lidanden och medvetandet af en
stan fullkomligt isolerad ställning försatt
örfattaren,. Häraf ock det anakoretiska i
iela hans sinnesriktning, som kom honom att
västan uteslutande vilja betrakta menniskan
nstaka, med förbiseende af dess samhälliga
vatur. Detta går ända derhän, att i de sista
krifterna, som flutit ur hans penna, icke blott
vigseln utan hela äktenskapet fördömmes så-
om okristligt. — Detta oaktadt förblifver all-
id föreningen hos denna underbara natur af
let djupaste, hjertligaste allvar med den mest
ekande humor, den stoltaste sjelfkänsla, med
len anspråkslösaste ödmjukhet ett märkligt
sykologiskt fenomen; och hvad vida mera
ir, uti den snart stundande, redan äfven hos
ss började strid, som skall utkämpas emellan
raditionens anspråk, det officiellas sjelfbeva-
ingslust å ena sidan och en på fullt allvar
öretagen tillämpning af bibelordet, innerlig-
wetens fordringar å- den. andra, skola käm-
arne för de sednare, tacksamt, om ej i allo
rillande, blicka tillbaka på förkämpen Sören
Aaby Kierkegaard: