utan äfven det allmänna ropet emot oss. Er-
farenheten kom dock snart till stöd för de
åsigter vi omfattat, och genom riksdagens en-
hälligt uttalade önskan fann regeringen sig
ändtligen föranledd att upphäfva de inre spärr-
ningarne. En ytterligare erfarenhet visade
kort derefter skadan och gagnlösheten af de
ännu qvarstående hindren mot de utrikes kom-
munikationerna ; då föllo äfven dessa, och vi
hoppas nu för alltid vara befriade från en
lagstiftning, som så länge ådragit oss utlan-
dets medömkan och åtlöje samt tillfogat de-
lar af vår egen befolkning namnlösa lidanden
och betydliga ekonomiska förluster.
Våra motståndare inom pressen hafva med
stor ifver begagnat tillfället af den tillkänna-
gifna förändringen inom bladets redaktion, för
att söka göra troligt att vi ingenting ärligt
menat med våra bemödanden, och att dermed
ingenting blifvit uträttadt. De hafva för detta
ändamål isynnerhet framhållit två frågor, nem-
ligen den om inrättandet af en handelsaktie-
bank i hufvudstaden och om religionsfrihe-
ten. Det må här tillåtas oss att med några
få ord vidröra dessa ämnen.
Hvad den förra af dessa frågor angår, med-
gifva vi villigt att vi misslyckats så tillvida, att
den bankinrättning, för hvars verkliggörande
vi i mån af vår förmåga sökte verka, icke
kom till stånd. Det är också möjligt att för-
slaget blef för tidigt väckt, liksom det är sä-
kert att de grundsatser, på hvilka det var
bygdt, då ännu icke hade allmänna meningen
för sig. Det har alltid varit vår öfvertygelse
att sådana stora företag, som gå ut på
att uppsamla och fruktbargöra en mängd smär-
re spridda kapitaler, icke kunna hvila på
den här ännu allmänt omfattade grundsatsen
af solidarisk ansvarighet, och att hvarje sådan
förening, som till arbetarnes och den mindre
förmögenhetens fördel så att säga demokrati-
serar kapitalet och den derpå hvilande affärs-
företagsamheten, måste söka en annan rätts-
grund att stödja sig på. De som då arbetade
1 motsatt syftning åberopade sig hufvudsak-
ligen på Englands exempel. Detta exempel
har under tiden blifvit undanröjdt genom en-
gelska parlamentets under innevarande år an-
tagna lag om den begränsade ansvarigheten,
i öfverensstämmelse med andra civiliserade
länders banklagstiftning. Den grundsats vi
förfäktade har således erhållit sin bekräftelse
genom hvad annorstädes blifvit vedertaget,
och om företaget att i Sverge grundlägga en
sådan bankinrättning för den gången öfver-
gafs, är det sannolikt att den högst kän-
bara saknaden för vår inhemska rörelse af en
sådan inrättning skall föranleda förslagets åter-
upptagande, om också under några i enskilda
detaljer modifierade former.
Likaledes är det sannt, att våra bemödan-
den för tillvägabringande af vissa förändrin-
gar i den religiösa lagstiftningen — utom hvad
som angår afskaffandet af kyrkoplikten — icke
hittills varit krönta med framgång, och att
tvärtom en lag blifvit stiftad (den om sakra-
menternas utdelande genom lekmän), hvars
tillkomst vi på det lifligaste motsatt oss, och
hvars sanktion vi, i likhet med största delen
af pressen, på det djupaste beklagat. Man har
lagt oss till last, att vi i dessa frågor icke
haft ett klart, bestämdt mål, dervid förbise-
ende huru tydligt och bestämdt vi förnyade
gånger uppställt den genom vår konungs eget
mitiativ i Norge antagna dissenterlagen, hvil-
ken nu i åtta år varit till alla partiers belå-
tenhet i gällande kraft uti brödrariket, såsom
det praktiska mål hvartill vi ville hinna. Man
har likaledes förbisett, eller låtsat förbise, att
om ännu ingenting i lagstiftningsväg vunnits
för den större frihet på det religiösa områ-
det, hvilken hela det öfriga bildade Europa
numera åtnjuter, så har dock upplysningen i
dessa ämnen under dessa få år hos svenska
folket gått betydligt framåt, och en allmän
öfvertygelse börjat alltmer göra sig gällande
egell sak ar de Tbratärdae tv äs stFTANS sn
hvad de sista ständerna, upptagna af de stora
materiella frågorna, ej hunno uträtta för dem
som äro af en mera ideel art, torde nu-
mera vara något hopp att nästa riksdagsför-
samling ej skall lemna ogjordt.
Man har äfven förvitat oss fientlighet mot
konungamakten, mot dynastien och regentens
höga personligket, Vi tillbakavisa denna bo-
skyllning, framkastad i landets officiella tid-
ning, med den ovilja hon förtjenar. Vår op-
position har varit riktad mot styrelsegrund-
satser, ej mot person, aldraminst mot de per-
sonligheter, hvilka ej blott genom häfd utan
genom besvuren lag äro fridlysta från klander.
Om deremot denna opposition under det nu
tilländagångna året antagit en starkare beto-
ning och ett skarpare språk, så har sådant
endast varit föranledt af sakernas egen makt,
if den efter vår uppfattning allt tydligare och
tydligare framträdande riktningen till allena- :
styrelse, och af de öfverraskande historiska !
uppenbarelser, genom hvilka under årets lopp
råden af samma sedan snart ett halft sekel
ortlöpande tendens blifvit så skoningslöst .
agd 1 dagen. Våra bemödanden hafva der-!
öre gått ut på att genom den allmänna me- !
ingens inverkan bidraga till införandet af (
n verkligt ansvarig regering, i full öfver- ;
nsstämmelse med grundlagarnes anda och s
f
Vv
C
S
S
s
ydliga ordalydelse, genom tronens omgif-
ande med rådgifvare, som hade sjelfständig-
et nog att hysa öfvertygelser och karakters-
asthet nog att med dessa öfvertygelser stå
ler falla, som egde anseende nog hos mo-
nssssissssssksER RN
nen
örjade sy med stor ifver, så snart hon sattk
io ned. Han undarntHada ann a Loo -