Hvad är det der, squire, frågade gamle Bill med en ansträngning. Ingenting annat än bläck, onkel Bill, sade squiren. En lång lista med saker upptecknades nu, och squiren fyllde åter på bläck). Han smackade med oh och fortsatte med all tillbörlig högtidlighet sitt påbegynta verk. Då det var slut torkade han sig i ögonen och begynte läsa, rag stolen litet närmare, squire.n EN villforhans begäran och uppläste derefter högt testamentet. Det är allt riktigt, Squire; men ni har inte skrifvit upp allt ännu. Squiren gick mot dörren, och gamle Bill sträckte sig öfver sängen mot bordet, för att ta pperet, men öfverväldigades af sin inbilla e svaghet. Det är nära på: alldeles ute med gamle Bill! O de vanartige pojkarne! Jag visste jag skulle dö innan de kommo tillbaka. Nu få de se hur godt det blir ! Nå, onkel Billy, sade squiren, vill.ni då inte så gerna ta ett glas med mig, innan ni ger er af? Ta,j hvad för slag — hur. sa ni? — ta ett gl— sade gamle Bill skarpt. iren visste hur man skulle taga honom. Han hade många gånger förr sett honom i detta tillstånd. Hvart enda år, eller rättare dt hvar gång gossarne inte gjorde som han ville, fick gamle Bill i sitt hufvud, att han skulle kola af. Nu satte han sig emellertid upp i sängen medan squiren räckte honom ett glas whiskey. Den gamle hederspojken ålog det i sig med samma fart som han brues Jag tror jag är liksom litet bättre nu, squire Ni behöfver icke skrifva dit de der resterande artiklarne ännu.