Tramgent, Nar vi ICKE Med samma Iattnevisom
nu kunna sitta: i ro och skära pipor i vas-
sem, så måste de, våra landtmän; tillågna
sig och med urskilning använda allavde!för-
Fbättringar som i deras MÄNgaldiga Xeke göras
dels af vetenskapligt bildade landtmöän! och
dels af sådana vetenskapsmän hyilka använda
.sin tid åt forskningen till fandibrakets byst
Att våra landtmän klart inse; detta, ådaga-
lägges: ock derigenom att nästam hvarje-aibete
i landtbruksväg, som hos oww: utgifvem, har
en strykande afsättning, Vi egå derförredan
en ganska god landtbrukslitteratur, och en
dålig. på köpet, om; hvilken: sednare vi icke
Pdenna gång hafva: för afsigt att yttra; oss.
Det är dock icke tillfyllestgörande att ldndt-
mannen, studerar landtöruks-ööcker ; ty dessa
kunna ej utgifvas lika ofta söm de förbättrin-
gar i. landthushållningen uttänkas. eller hpp-
täckas, hvilka. det vore skada att: icke förr få
Kännedom em än i nästutkommunde-hand-
Bökp. j
Derföre, i ålla andra länder der ländtbiuket
jantingen står högre eller lika högt som här
(allt:i parentes: sagdt) — i vissa fall. kanvårt
landtbruk allt för väl mäta sig med: hvilket
annat lands som helst — wtgifoas tdsktifter
i. landtbruket och saknas sällan Hos någon
landtman som vill följa med famn tid: För-
:medelst. dem. utbyta: landtmännen. erfardnhet
med: hvarandra: och; inhömta underrättelser af
stort praktiskt värde. i
I Tyskland och Ehgland utgifvas rå be
bruksjournaler under beskydd eller: pål be-
kostnad af något sällskap eller någon akademi.
Ju. bättre: sällskapet. är;: desto. bättre är! dess
journal — Vi: hafva ock huskållssällskaper
som stundom utgifva sina Handlingar; imen
om flertalet iblånd dem är just ieke mycket
att säga; de tyckas samtligen vara tillkömna
på de, menlösa barnens dag. Vår låndt-
bruksakaderni utger. ock en bok årligen,i som
kallas. dess: Handlingar; men de hafva! hit-
intills ieke lyckdts tillvinna sig. allmänhbtens
intresse; och frågar man förläggaren: shkurh går
det med försäljningen af. akademietis;Hand-
lingar?, — så svarar han :taekar mjukabt —
mycket: dåligto. . God vilje fattas visst: icke;
men akademiens: officiella natur är en!svår
åle i köttet. Emellertid ega vi nuw tvenne
Tinidtbrukstidskrifter väl värda att läsas, hem-
ligen professor. Arrhenii pför landmanna- och
-kommunal-ekonomien. samt herr Bergtlins,
hvilken : egentligen: gifvit: anledningen till
denna: uppsats. Den förra- värdera vi som en
gammal god vän, hvilken i sin anspråkslös-
het givit oss många goda undervisningar.
Under en lång rad af år har den redigerats
af hr ÅA. oaktadt hans tid: varit strängtanlitad
af: en mängd andfa mödosamma: bestyr för
vårt landtbruks- bästa: Tidskriftens pris är så
billigt, att den visstiicke bereder utgifvaren
vinst. motsvarande mödan; men det är icke
heller den pekuniära. vinster som han. afser.
Vi önskaratt den! förtjenstfulle utgifvaren
icke nu må anse: sin tidskrift öfverflödig, utan
framgent fortsätta densamma; och vi tro
att den både kan och bör bestå jemte den nya
tidskriften. En - täflan. mellan dem: skadar
visst icke utan lifvar de: begge utgifvarne till
ökad verksamhet.
Hr Bergelins tidskrift är tilltagen i vida
större skala än hr Arrhenii, och modellerad
efter samma plan som Englands. bästa åker-
bruksjournaler, hvilket vi högligen gilla, eme-
dan engelsmännen: häri; såsom i allt annat,
äro praktiskt folk; Den är utstyrd med myc-
ken elegans; de plåncher och träsnitt som
åtfölja hvarje häfte äro väl teeknade, och ikor-
rekt utförda. . Icke heller denna tidskrift tye-
kes: egentligen -varas beräknad: på vinst, utan
förnämligast framkallad af ett lifligt intresse
för befordrandet- af ökade insigter i vårt lands
modernäring.
Hvad; dess innehåll. angår, så utgöres det
ännu företrädesvis af; artiklar antingen direkt
öfversatta ifrån, eller-bearbetade efter utländ-
ska författare. Man har likasom ogillat -det
(se: hr Arrhenii tidskrift n:o 1: för inneva-
rande år. — programmet); emedan man före-
trädesvis fordrat, originalartiklar. Dettarklan-
der: synes!sdock s ej: fullt rättvist: Man bör
nemligen bemärka, att våra landtmän ännu
hysa nästan: en panisk fruktan: för att offent-
ligen meddela - sin egen erfarenhet; hvilket
nogsamt förnimmes vid våra allmänna landt-
bruksmöten, der de i landtbruket mest be-
vandrade äro de minst talsamma:.
Vi tro dock att denna återhållsamhet! nog )
ger med sig med tiden. Till dessvär det en
god utväg att till ossvöfverflytta andra länders
rika skatter af rön. om försök i landtbruksväg,
desto heldre somv hos oss ett jemförelsevis
ringa antal personer: ännu haft tillfälle attve-
tenskapligt behandla landtbruket. — Vi anse
derföre ganska lämpligt; att utgifvaremw i öf-Å
versättning intagit uppsatser af så aktade ock!
insigtsfulla män som: Stöckhärdt, Liebig, Wolff,
Haubner; Schneitler -Hartstein m. fl Här till
väljas dock fördelaktigast artiklar afipraktiskd.
syftning, och detvär alltid: skäl att) ejrlemna
för mycket inrymme åt de obepröfvade:teori-)
erna för hvilka flera tyska författareshyse on)
viss förkärlek:
Att här referera alla i tidskriften intagna
artiklar vore föga lämpligt; vi anse-öss! dock
böra .omförmäla några ibland dem; - Dedlesta
synas oss ganska intressanta — nästan alla
iro: af praktiskt värde, hvilket påtagligen är:
Mo hufvudsaklig- vigt. Till denna kategori
hänföra vi hr? Bergeling uppsats om foder-
nedlens näringsvärde (bearbetad eftör Emil
Wolfis förträffliga arbete), och hr Nathhorsts
1. ä. uppsats om :stark ock svag utfodring;
också em bearbetning efter några utländska
örfattare.-- I dessa uppsatser behandlas -en
ör hvarje landtman högst vigtig fråga, nems-
igen: fodermedlens relativa värde. Det är nem-
igen bekant, att: i samma mån :boskapsskött
;eln bedrifves :med : mera omsorg, är. det af
stort praktiskt värde att kunna beräkna det
na foderslagets värde i förhållande till det
ndra. Ganska upplysande äräfven hr Juhlin
Dannfeldts artikelom guano (bearbetad efter den
rejdade:-Stöckhardts idas: Guano-bichleins)
vilken: uppsats just na är apropos, då den
ånet drifna spanmålsoroduktionen till afealn