Tramgent, Nar vi ICKE Med samma Iattnevisom nu kunna sitta: i ro och skära pipor i vassem, så måste de, våra landtmän; tillågna sig och med urskilning använda allavde!förFbättringar som i deras MÄNgaldiga Xeke göras dels af vetenskapligt bildade landtmöän! och dels af sådana vetenskapsmän hyilka använda .sin tid åt forskningen till fandibrakets byst Att våra landtmän klart inse; detta, ådagalägges: ock derigenom att nästam hvarje-aibete i landtbruksväg, som hos oww: utgifvem, har en strykande afsättning, Vi egå derförredan en ganska god landtbrukslitteratur, och en dålig. på köpet, om; hvilken: sednare vi icke Pdenna gång hafva: för afsigt att yttra; oss. Det är dock icke tillfyllestgörande att ldndtmannen, studerar landtöruks-ööcker ; ty dessa kunna ej utgifvas lika ofta söm de förbättringar i. landthushållningen uttänkas. eller hpptäckas, hvilka. det vore skada att: icke förr få Kännedom em än i nästutkommunde-handBökp. j Derföre, i ålla andra länder der ländtbiuket jantingen står högre eller lika högt som här (allt:i parentes: sagdt) — i vissa fall. kanvårt landtbruk allt för väl mäta sig med: hvilket annat lands som helst — wtgifoas tdsktifter i. landtbruket och saknas sällan Hos någon landtman som vill följa med famn tid: För:medelst. dem. utbyta: landtmännen. erfardnhet med: hvarandra: och; inhömta underrättelser af stort praktiskt värde. i I Tyskland och Ehgland utgifvas rå be bruksjournaler under beskydd eller: pål bekostnad af något sällskap eller någon akademi. Ju. bättre: sällskapet. är;: desto. bättre är! dess journal — Vi: hafva ock huskållssällskaper som stundom utgifva sina Handlingar; imen om flertalet iblånd dem är just ieke mycket att säga; de tyckas samtligen vara tillkömna på de, menlösa barnens dag. Vår låndtbruksakaderni utger. ock en bok årligen,i som kallas. dess: Handlingar; men de hafva! hitintills ieke lyckdts tillvinna sig. allmänhbtens intresse; och frågar man förläggaren: shkurh går det med försäljningen af. akademietis;Handlingar?, — så svarar han :taekar mjukabt — mycket: dåligto. . God vilje fattas visst: icke; men akademiens: officiella natur är en!svår åle i köttet. Emellertid ega vi nuw tvenne Tinidtbrukstidskrifter väl värda att läsas, hemligen professor. Arrhenii pför landmannaoch -kommunal-ekonomien. samt herr Bergtlins, hvilken : egentligen: gifvit: anledningen till denna: uppsats. Den förravärdera vi som en gammal god vän, hvilken i sin anspråkslöshet givit oss många goda undervisningar. Under en lång rad af år har den redigerats af hr ÅA. oaktadt hans tid: varit strängtanlitad af: en mängd andfa mödosamma: bestyr för vårt landtbruksbästa: Tidskriftens pris är så billigt, att den visstiicke bereder utgifvaren vinst. motsvarande mödan; men det är icke heller den pekuniära. vinster som han. afser. Vi önskaratt den! förtjenstfulle utgifvaren icke nu må anse: sin tidskrift öfverflödig, utan framgent fortsätta densamma; och vi tro att den både kan och bör bestå jemte den nya tidskriften. En täflan. mellan dem: skadar visst icke utan lifvar de: begge utgifvarne till ökad verksamhet. Hr Bergelins tidskrift är tilltagen i vida större skala än hr Arrhenii, och modellerad efter samma plan som Englands. bästa åkerbruksjournaler, hvilket vi högligen gilla, emedan engelsmännen: häri; såsom i allt annat, äro praktiskt folk; Den är utstyrd med mycken elegans; de plåncher och träsnitt som åtfölja hvarje häfte äro väl teeknade, och ikorrekt utförda. . Icke heller denna tidskrift tyekes: egentligen -varas beräknad: på vinst, utan förnämligast framkallad af ett lifligt intresse för befordrandetaf ökade insigter i vårt lands modernäring. Hvad; dess innehåll. angår, så utgöres det ännu företrädesvis af; artiklar antingen direkt öfversatta ifrån, eller-bearbetade efter utländska författare. Man har likasom ogillat -det (se: hr Arrhenii tidskrift n:o 1: för innevarande år. — programmet); emedan man företrädesvis fordrat, originalartiklar. Dettarklander: synes!sdock s ej: fullt rättvist: Man bör nemligen bemärka, att våra landtmän ännu hysa nästan: en panisk fruktan: för att offentligen meddela sin egen erfarenhet; hvilket nogsamt förnimmes vid våra allmänna landtbruksmöten, der de i landtbruket mest bevandrade äro de minst talsamma:. Vi tro dock att denna återhållsamhet! nog ) ger med sig med tiden. Till dessvär det en god utväg att till ossvöfverflytta andra länders rika skatter af rön. om försök i landtbruksväg, desto heldre somv hos oss ett jemförelsevis ringa antal personer: ännu haft tillfälle attvetenskapligt behandla landtbruket. — Vi anse derföre ganska lämpligt; att utgifvaremw i öf-Å versättning intagit uppsatser af så aktade ock! insigtsfulla män som: Stöckhärdt, Liebig, Wolff, Haubner; Schneitler -Hartstein m. fl Här till väljas dock fördelaktigast artiklar afipraktiskd. syftning, och detvär alltid: skäl att) ejrlemna för mycket inrymme åt de obepröfvade:teori-) erna för hvilka flera tyska författareshyse on) viss förkärlek: Att här referera alla i tidskriften intagna artiklar vore föga lämpligt; vi anse-öss! dock böra .omförmäla några ibland dem; Dedlesta synas oss ganska intressanta — nästan alla iro: af praktiskt värde, hvilket påtagligen är: Mo hufvudsakligvigt. Till denna kategori hänföra vi hr? Bergeling uppsats om fodernedlens näringsvärde (bearbetad eftör Emil Wolfis förträffliga arbete), och hr Nathhorsts 1. ä. uppsats om :stark ock svag utfodring; också em bearbetning efter några utländska örfattare.-I dessa uppsatser behandlas -en ör hvarje landtman högst vigtig fråga, nemsigen: fodermedlens relativa värde. Det är nemigen bekant, att: i samma mån :boskapsskött ;eln bedrifves :med : mera omsorg, är. det af stort praktiskt värde att kunna beräkna det na foderslagets värde i förhållande till det ndra. Ganska upplysande äräfven hr Juhlin Dannfeldts artikelom guano (bearbetad efter den rejdade:-Stöckhardts idas: Guano-bichleins) vilken: uppsats just na är apropos, då den ånet drifna spanmålsoroduktionen till afealn