han i öfrigt visserligen anser Svenska Tid-
ningen hafva varit fullt befogad att tillrätta-
visa, till den kraft och verkan saken i afse-
ende på det hela kan medföra. ev
ess
I förgår qväll kl. 11 inkom å polisvaktkontoret
vid Myntgatan en åkaredräng, medförande en ung
bättre klädd mansperson, hvars uppförande tillkänna-
af att han förtärt starka drycker och hvilken efier
vängens uppgift icke kunde förmås erlägga betal-
ning för 5 timmars körning. Nämnde person, som
för tillfället blef inhyst å ett hotell för resande, upp-
hemtades i går på morgonen till polisförhör. Inställd
till förhör uppgaf han sig vara studeranden vid Up-
sala akademi Gustaf Axel Björkman. Han hade rest
hit endast för att muntra sig några dagar och med-
förde derföre intet pass. Under förhöret uppförde
sig Björkman mycket trotsigt och utfori svordomar.
Han påstod sig vara mycket het till lynnet och lade
stor vigt derpå att han vore student, hvilketsednare
yttrande gaf hr underståthållaren anledning att an-
märka, att Björkmans beteende ingalunda vore vär-
digt den aktade studerande ungdomen i Upsala.
Björkman dömdes att böta för fylleri och oljud å
gata 5 rdr bko, samt blef, då hanicke hade penningar
att betala böterna och fortfor att uppföra sig oskick-
ligt, insatt i häkte, för att med 6 dygns fängelse vid
vatten och bröd aftjena böterna. I dag hafva emel-.
lertid böterna blifvit erlagda och Björkman satt på
fri fot.
— KL. !7, 11 i går afton var eldsvåda nära attut-
bryta i huset n:o 9 i Jacobsgränd. Genom i tjenst
hos traktören Andersson varande pigan Johanssons
vårdslöshet vid upptändande af eld uti kakelugnen,
antändes sängkläderna i en säng, af hvilka större
delen jemte å väggen hängande gångkläder uppbrun-
no. Genom hastigt tillkommen hjelp släcktes elden.
Pigan Johansson dömdes i dag för vårdslöst umgående
med eld böta 3 rdr 16 skö bko.
— Polisen har återigen lyckats inom kort tid upp-
täcka en djerf stöld och tillrättaskaffa det stulna.
Skepparen Carl Andersson från Strengnäs och skep-
paren Johan Eriksson från Westerås blefvo i går qväll
på vägen mellan Fittja och Södertelje bestulna å en
större penningesumma. I natt anmäldes stölden å
polisvaktkontoret, och redan i dag på morgonen lyc-
kades det polisöfverkonstapeln Muhr att uti huset
N:o 21 vid Tjärhofsgatan gripa tjufren, som innehade
514 rdr 28 sk. bko. Vidare i morgon.
— Med timmermannen Andersson, häktad och till-
talad för stöld af kopparplåtar ur källaren under
kongl. slottet, fortsattes i går pölisförhör. -Brandmä-
staren vid kongl slottet hade låtit inkalla vittnen,
hvilka styrkte angifvelsen mot Andersson. Ett af
vittnena hade tydligen sett att Andersson haft plå-
tarne under skinnförklädet.
Målet remitterades till rådhusrätten, och Anders-
sons förnyade begäran att komma på fri fot afslogs.
— Nämndemannen Anders Andersson från Lerbäck
i Örebro län, 70 år gammal, har äflidit utaf koölos.
Såväl för detta som öfriga i dag förekomne mål kan
ej utförligare redogöras förr än i morgen.
En egendomsherre söm mördas af sina under-
lydande,
(Slut från måndagsbl.)
Carlsson åter, som redan vid början af Petterssons
misshandling mot Jxdren blifvit förskräckt och af-
stått från sin föresats att deltaga i våldet, hade
gömt sig bakom några buskar och en stund hört Ja-
drens jemmerrop, men sprang derpå oförtöfvadt till
Skomakaretorp, bultade på ett fönster, bad att få
tala med Ersson och sade sig hafra något roligt
att meddela. Ersson giek ut och talade med Carls-
son, fiek af honom veta att Jedren blifvit slagen,
och bjöd Carlsson in i stugan, der Ersson, vid ytter-
ligare tal om händelsen, visade sig mycket glad och
bans hustru, på Erssons tillsägelse, kokade kaffe och
lemnade Carlsson, jemte annan undfägnad. När Carls-
son under förtärandet häraf lät förstå, att äfven han
skulle deltagit i slagen mot Jedren, frågade Ersson:
Du slog väl icke ihjel honom heller ? Hvartill Carls-
son svarade, ja, det vet jag bäst sjelf, genom hvil-
ket yttrande han ville göra troligt, att han afhändt
Jedrin lifvet, och derigenom bereda sig vedergäll-
ning af Ersson.
När drängen, som åtföljt Jadren och sprungit fram
till Näringsberg efter hjelp, återkom med tillkallade
biträden till grinden, befanns schäsen kullstjelpt vid
sidan af vägen öfver Jedröns lik, som mycket blo-
digt låg framstupadt i diket, med ansigtet på en
kullrig sten.
Jedrån, som vid sin död var fyratiotre år gammal,
med stor och stark kroppsbyggnad, befanns vid ob-
duktion hafva hufvudskålen krossad i flera riktnin-
gar, jemte åtskilliga yttre sår å hufvudet samt blå-
nader på högra armen och handlofven. Läkare har
intygat, att Jadren ljutit döden i följd af den ho-
nom i lifstiden genom yttre våld tillfogade hufvud-
skada, hvilken varit af en oevilkorligt dödande be-
skaffenhet; och Pettersson, hvilken blott vid första
tillfrågan, morgonen den 1 Augusti, förnekat sin
brottslighet, har sedermera förklarat sig ej vilja be-
strida, att han tillfogat Jxedrin berörde skada, icke
blott i bakre delen af hufvudet, utan äfven när Ja-
drån vände sig om till sjelfförsvar, möjligen ett par
anmärkta sår i pannan ooh vid venstra tinningen.
Carlsson erkände utan omsvep sin delaktighet i
brottet, men Ersson deremot gaf i det längsta und-
vikande och vrängda svar på frågor om händelsen,
samt kunde först gerom förnyade vistelser i mörk
cell förmås att inför Stockholms häradsrätt, derran-
sakningen skedde, fullt erkänna sin brottslighet; lik-
väl aldrig sitt uppsåt, att lifvet skulle afhändas Jae-
drån, ty de yttranden han haft, utmärkande dylik
sigt, hade, enligt hans försäkran, varit meningslösa.
Svea kofrätt har den 1 Mars 1854 dömt Anderx
Gustaf Petterson, för mord å husbonde, samt Mag-
nus Ersson, för det han bjudit och rådt Pettersson
till missgerningen så, att den derigenom skett, att
halshuggas, men Anders Magnus Carlsson, för hvad
honom i målet till last låg, att under sex månader
hållas till arbete å fästning.
Öfver detta utslag, som har blifvit Kongl. Maj:ts
pröfning i underdånighet hemstäldt, anförde dess-
utom åklagaren i målet underdåniga besvär i hvad
angiek Anders Magnus Carlsson, under yrkande, att
äfven han måtte anses skyldig till dödsstraff.
Anders Gustaf Pettersson och Magnus Ersson sökte
att, af nåd, varda från dödsstraffet förskenade.
Kongl. Maj:t pröfvade hofrättens utslag i hvad
det angiek Anders Gustaf Pettersson och Magnus
Ersson vara lagligen grundadt; hvaremot, enär vid-
kommande Anders Magnus Carsson, denne enligt hvad
handlingarne utvisade, ieke allenast på förhand för-
klarat sig villig att i det tillämnade våldet emot
Jedren deltaga och i sådant ändamål åtföjt Anders
Gustaf Pettersson till det ställe, der våldet föröfva-
des, samt vid förberedelserna dervid biträdt, utan
äfven tillika med Anders Gustaf Pettersson legat i
försåt och varit vid gerningens begående tillstädes,
Kongl. Maj:t funnit, att Anders Magnus Carlsson må-
sto anses häfvå till gerningen så hulpit, att den deri-
genom inträffat; hvarföre Kongl. Maj:t med ändring
af kofrättens utslag i denna del, jemlikt 12 kap. 14
och 61 kap. 1 4 missgerningsbalken samt förordnin-
gen d. 16 Juni 1841, dömt Anders Magnus Carls-
son att, för hvad honom i målet till last låg, mista
lifvet gemor halshuggning; och hade Kongl. Maj:t
icke funnit anledning att Anders Gustaf Pettersson
någon nåd förunna; men med afseende å förekomne
omständigheteter af nåd förskonat Magnus Krssonp
och Anders Magnus Carlsson från dödsstraffet samt
tillåtit att de i stället finge umgälla sitt brot, hvar
för sig, med tjugoåtta dagars fängelse vid vatten
och bröd, uppenbar kyrkopligt samt arbete å fäst
ning, Magnus Ersson under sin återstående lifstid