och Ödmjuker Er, alla tre utmärkta af sam-
ma egenskaper som gjorc hr Malmströms äl-
dre sånger så kära för den svenska allmän-
heten, men kanske ändå mer än någon före-
gående genomträngda af det på en gång djupa,
lugna och rörande allvar, hvartill skalden en-
dast adlas genom lifvets eget allvar, hvartill
hans ande luttras endast genom pröfningarnes
skärseld.
Med rörelse återfinna vännerna af hr Malm-
ströms skaldskap allra sist i bokerm en liten
romans, kallad Fiskarflickan vid Tynnelsön,
så vidt det är oss bekant den första sjelfstän-
digt utkomna produkten af hr Malmströms
sångarförmåga. Det är snart tjugo år sedan ett
litet blygsamt häfte i blått omslag uppenbarade
för allmänheten de gryende anlagen, som läto
vänta så mycket. Skörden af två decenniers
diktande verksamhet ligger nu framför 0ss i ett
oktavband af 300 sidor. - Det är ej mycket —
till. qvantiteten; man hade, från en så lof-
vande början, måhända hoppats vida mer.
Men skaldens bana är i våra zoner mera törn-
beströdd än hvarje annans, och den akademi-
ske lärarens höga och stränga, i detta enskilda
fall med yttre fördelar endast alltför kargt
belönade, värf hafva tagit ianspråk hela kraf-
ten. af sångarens mannaålder, och endast då
och då unnat honom en flyktig hvilostund att
röra strängarne af sin allför länge förstum-
made harpa. Skall detta ädla tonverk ännu
ljuda till fäderneslandets ära och glädje, eller
skall det i förtid dömmas till tystnad? Det
beror i närvarande ögonblick, uti en ejringa
mån, af deras godtfinnande, som hafva vär-
den om det högsta undervisningens angelä-
heter i sina händer.
— Samlade Vitterhetsarbeten af J. D. Vale-
rius. Sednare delen. Stockholm 1855. Noer-
stedt Söner.
Vid anmälandet af denna samlings förral
del sökte vi framställa en bild af Valerii poe-
tiska personlighet samt de tidsförhållanden,
under hvilka den uppträdde; och äro sålunda
i tillfälle att nu kunna fatta oss kort. Före-
varande del innehåller visor oeh sångstycken,
akademiska tal samt minnesord, uttalade inem ):
Frimurareorden 1836 —1841 öfver dess med
döden afgångna ledamöter. Bland visorna
igenfinner man dessa gamla bekanta, så kära
för den ungdom, hvilken för ett halft sekel
sedan sjöng dem, t. ex. den friska barnsån-
gen Kom sköna Maj och blicka! den tju-
sande Jag helsar dig, fredliga: flagga m. fl.
Talen utmärka sig genom denna blyga enkel-
het i anda och form, som är ett utmärkande
drag för Valerii prosa. Minnesorden äro nätta,
väl tecknade miniaturbilder, ieke alltid pane-
gyriker, t. ex. dem öfver Roxendorf och Schin-
kel. Sannolikt är en traditionel typ på för-
hand gifven för dessa ordenstal, hvilket kan
förklara det ofta upprepade lofordet för trägna
arbeten inom orden, den vid årets slut al-
drig uteblifvande invokationen, icke blott till
ordens öfvermästare utan ock till dess höge
jordiske beskyddare, hvarvid tillfälle öppnas
att anbringa en smula politik, synnerligen vid
1840 års märkvärdiga tidskifte. Huru hof-
samt och humant Valerius förstår behandla
dylika ämnen, derom vittnar följande vackra
tänkespråk: Säkert finnes ingen bättre med-
borgare än den som är liberal mot andras
meningar och servil för egna plikter, konser-
vativ 1 öfvertygelse och radikal i uppoffring.
Z. Stjernkammaren. Historisk roman af W.
Harrison Ainsworth. ÖOfversättning.. Tvenne
delar. Linköping Ridderstad 1854.
2, Susanna, eller Stugan i Hampshire. Öfver-
sättning: Linköping Ridderstad 1854.
Den förra af. dessa skrifter är en romanti-
serad tidsbild från Jakob I:s regering och,
som hvad ämnet och hjeltens ställning be-
träffar, påminner om- W. Scotts. berömda ro-
man - Fortunes ef Nigels. Men härmed är
ock likheten slut. Att ingen Walter: Scott
här haft sin. hand med i spelet, märkes lätt,
ej mindre på kompositionen än på stilen, syn-
nerligen i dialogen, hvilken är mäkta. klen
oeh ej sällan -mer än billigt enfaldig. Såsom
ett litet prof vilja vi. blott anföra Ta delen;
pag.-189,; der. hjeltinnan, vid underrättelsen
om-att henmes älskare är inspärrad i Stjern-
kammarens ohyggliga fängelse, Fleet, yttrar
sig sålunda: Hvad, är han fången i Fleet?
det visste jag ieke! Af de politiska eeh re-
ligiösa förföljelser, sem gitvit Stjernkamma-
ren en så olyeklig ryktbarhet, finner man för-
öfrigt här ingenting; de här förekommande
processer ha alla sin grund i hofkabaler och
enskild egennytta.
Susanna, eller Stugan i Hampshire, är en
af dessa små engelska noveller, der man fin-
ner en trogen uppfattning af folklifvet, ren
diktion och det hela genomträngdt af den
okonstladt fromma anda som förlänar denna
litteratur ett så egendomligt behag och gifver
de af osund estetisk spis mattade organerna
en sann vederqvickelse.
— Sverges Nomader. Bilder från fjellöck-
narnes herdelif, af G. H. Mellin. Stocklolm.
A. Bonnier 1855.
Nordens natur och folklif förete så många
egemdomligheter, en sådan rikedom på intres-
santa, sins emellan olika scener och karak-
tersdrag, att såväl den bildande konstnären
som diktaren här kan finna en outtömlig guld-
grufva af stoff och motiver att behandla. Och
huru föga studium. och uppmärksamhet ha
icke hittills blifvit egnade häråt; huru mån-
a af de svenskar, som med större eller min-
re talent och sakkännedom yttra sig om
naturscenerier och folklif i Tyskland, Frank-
rike och Italien, ha väl tagit någon närmare
kännedom om hvad intressant vårt eget fo-
sterländ företer i så oändligt varierande mång-
fald, ifrån Lappmarkens isfjell till Skånes bör-
liga slätter. Det. bör erkännas, att på sedna-
ste tiden flera författare sökt fästa allmänhe-
tens uppmärksamhet. på natur, lif och hem-
seder 1 särskilda trakter af Sverige. Hr Mel-
lins id att i berättelsens form inväfva dylika
skildringar. och sålunda göra dem mera lef-
vande, åskådliga och populära, är särdeles
2 Ae Ny 1 RA
TA radien SR rn a PR RV IR