de visade sSI3 på Sslatten, beskjutna ar ett batteri om fem kanoner, hvilkas eld genast besvarades af vårt artilleri. Under skydd af en brant strandvall gjordes en väg, hvaruppå infanteriet framryckte till skyttarnes understöd i skogen; det besvarade med eftertryck fiendens emot dem riktade koncentrerade eld. Öfverste Ballards tapperhet, som höll manskapet ståndaktigt och modigt och mycket bidrog till framgången, kan ej nog lofordas. Under det sakerna så stodo gent emot batteriet, detascherade Omer pascha Osman pascha med sex bataljoner till ett vad, som häåde blifvit upptäckt vid pass 11, mil längre ned i floden. Der funno dessa ett lifligt emottagande af dem på andra stranden i betydande styrka posterade fienden. Trots strömmens hastighet och flodens djup trängde de turkiska trupperna, sedan de gifvit eld plutonsvis, i åsynen af en väldig eld, ned i floden och drefvo ryssarne på ett lysande sätt genom ett bajonettangrepp in i den bakom liggande skogen. Nästan i samma ögonblick gick öfverste Simmonels i spetsen för 2 bataljoner infanteri och 3 kompanier jägare i fronten af en utaf ryssarne uppkastad förskansning öfver floden och angrep dem under en mördande eld. Här blef hans adjutant, kapten Dymock, dödad, då han tappert framryckte i spetsen för sin bataljon, under det en rysk kolonn, som fallit dem i flanken, af de kolonner; som stodo under öfverste Symmonds eget befäl, angreps med bajonetten och full komligt sprängdes. Detta afgjorde utgången denna dag. Ryssarne utrymde i den yttersta förvirring batteriet och lemnade i våra händer, utom ungefär 50 fångar, 5 kanoner och krutvagnar. Marken var betäckt med döda och sårade; ryssårnes förlust måste ha varit ganska betydlig, ehuru den ej låter sig bestämdt uppskattas, enär många undkommo i skogarne och der funno sin död. Öfver 300 döda ha redan blifvit funna, hvaribland liken af 8 officerare och 2 öfverstar. Jag har f ett enda ställe sett liggande 22 döda ästar. Vår egen förlust belöper sig till ungefär 400 döda och sårade, hvaribland ungefär 100 döda. Skyttarne allena ha förlorat 26 döda och 75 sårade. De fem i striden deltagande engelska officerarne ha hållit sig ganska tappert; för tre bland dem undanskötos hästarne, en dödades. — Berättaren är af den mening, att segern ej kan förfela sitt intryck på Mingrelierna, bland hvilka en stor del bestod af ryska trupper, helst de förra föröfrigt ej hysa någon öfvermåttan stor tillgifvenhet för ryssarne. Han uppskattar ryssarnes totalstyrka i fäktningen den 6 November till 10.000 man, hvaribland 6000 man reguliera trupper och 4000 man mingrelisk milis. Till följd af denna affär hade ryssarne utrymt den vid Ingur belägna fästningen Ruchi och voro i full reträtt emot Kutaiss Från Konstantinopel berättas af den 15 November till Monitören ännu flera enskildheter öfver striden vid Ingur. Ryska armåen bestod enligt dessa berättelser af 8000 man reguliert infanteri, ungefär 12.000 man mingrelisk och georgisk milis samt några sotnier kossacker, Ryssarnes hufvudställning försvarades af ett med åtta kanoner besatt jordverk med bröstvärn, varggropar och grafvar. Detta framför Anaklea uppkastade verk intogs af turkarne med storm och beredde dem efter fem timmars strid öfvergången öfver Ingur. Floden passerades fem särskilda punkter, då ryssarne redan efunno sig i fullkomlig upplösning; den branta och skogiga terrängen underlättade likväl mycket deras flykt. Striden begynte kl. 11 på morgonen och slutade först med nat-: tens inbrott. Öfver 450 döda, deribland 2 öfverstar och 8 officerare, oberäknadt de lik som ännu förblifvit obegrafna, ett ännu icke noga uppgifvet antal fångar, 5 kanoner, vapen, ammunition och 7 krutvagnar voro segertecknen, under det på turkiska sidan ej mer än ungefär 109 man stupat. Omer Pascha förde ej i striden något större truppantal än ryssarne. Sedan terrängen blifvit utforskad och bataljplanen uppgjord, förde Omer Pascha i egen person kallblodigt de erforderliga truppmassorna till angreppet, och var sjelf tre gånger i stor personlig fara. Enligt ett meddelande i Monitören från Suchum-Kaleh ligger öfvergångspunkten vid .Inur. nära byarne Koki och Ikukat eller Ikakatts ryssarne drefvos på flykten efter en fyra timmars strid. Enligt denna uppgift belöpte sig förlusten i döda och sårade på hvardera sidan till 3 eller 400 man; turkarne togo un gefär 100 fångar. D. 7 vidtog serdaren anstalter till ytterligare framryckande emot Sugdidi och Kutais. Omer ipascha har i sin rapport om Ingurs öfvergång — såsom Patries korrespondent skrifver från Konstantinopel af den 19 November -— tillika anmält för Porten, att de inflytelserikaste cheferna i landet lofvat honom sitt bistånd, och att befolkningarne visa sig ganska gynnsamt stämda emot turkarne. Monitören innehåller följande meddelanden: Rysslands samtliga transkaukasiska provinser äro försedda med stråkvägar, som bilda ett strategiskt nät, hvaraf Yermolow, Paskewitsch och andra ryska fältherrar redan med stor framgång betjenat sig i fälttågen emot Persien och Purkiet. Omer paschas armekår, hvars trefaldiga operationsbas befinner sig i Batum,. Redut-Kaleh ochSuchum-Kaleh, är sålunda för närvarande i besittning af utgångspunkten för en af de vigtigaste och förträffligaste kommunikationslimer, hvilken leder från RedutKaleh direkt till Tiflis.. På ryska kartorna igenfinnes den, betecknad såsom Imeretiens stora strategiska väg. Från Redut-Kaleh till Kutais är 21 timmars väg, hvaraf de 11 första ligga på mingreliska området och leda upp till ions högra strand ända till den punkt, der Tzchenis-Tzchali utflyter i förenämnde flod, som utgör gränsen emellan Mingrelien och Imeretien. I sistnämnde tänds hufvudstad Eutais leder midt i sjelfva staden en brygga öfver Kutais, likväl kan floden äfven på flere ställen i trakten af Kutais rvadas: Frår FÖRA Da Ae