een
(Insändt.)
Om Riddarholmens tornur.
Ibland tornur i Stockholm torde intet vara af den
vigt som Riddarholmens. Man kan på sätt och vis
anse detta såsom en fatalieklocka, ithy att de vig-
tigaste embetsverk, belägna å samma holme, icke
hafva något annat att vid behof rätta sig efter.
Dertill kommer äfven att ångbåtsfarten i Mälaren
reglerag efter samma ur. Med så mycket mera harm
måste man då åse huru ibland flera dagar bemälte
ar står stilla. Sålunda har det t. ex. sedan i går
morse visat orörligt på , till 7, och då detta nedskrif-
vea klämtas (dagen derefter) 10. - Insändaren känner
ej huruvida den herren, som har sig. uppsigten öfver
bemälta tornur anförtrodd, tillhör det stationära ele-
mentet och på grund deraf, vill stanna tiden i sin
far, men anser likväl det ej vara ur vägen om
samme herre, som förmodligen ej tjenstgör lönlös,
Åtminstone en gång om dygnet täcktes kasta en blick
å ifrågevarande urtafia. Det vere för hang eget
ästa; emedan man eljest lätt kunde falla på hvarje-
handa tankar rörande bans vaksamhet ech hans —
sysktolsättainger. Den 4 December. PB
nad