sådant med garänterad säkerhet kan vågas, mot den
hotande Kolossala polypen, som redan med sina in-
triger i Finmarken och sin usurperade titel af arf-
vinge till Norge, har visat sin goda vilja att också
smyga sig på oss en vacker dag. Af dessa känner
sig äfven Danmark omsnärjd. När tjufvens lägliga
tillfälle kommer, får väl den tyske tjufgömmaren,
liksom det gick med Polen, en bit med, för att stoppa
honom munnen till, i hopp att längre fram äfven
kunna taga detta.
Om kansliexamen.
Redaktionen har emottagit en insänd ar-
tikel angående den i bladet förut flera gån-
er vidrörda frågan om de otillräckliga kun-
skapsfordringarne för kansliexamen och den
väsentliga olikhet som, förundransvärdt nog,
i detta hänseende eger rum vid våra begge
universiteter. Denne insändare upplyser så-
ledes, att för examen i Lund erfordras minst
3 goda och försvarliga insigter icke blott i
litteratur, historia, statistik samt moralfilo-
sofien i alla dess grenar och således äfven
jus gentium, utan ock i lagfarenheten så
vidt den omfattar civilrätten och rättegångs-
ordningen, äfvensom i franska och tyska språ-
ken.
Uti Upsala deremot fordras för kansliex-
amen intet förhör hvarken i lagfarenheten,
eller i tyska och franska språken.
Någon äldre kongl. författning som be-
s:ämdt föreskrifver de ena eller andra for-
dringarne för kansliexamen har insändaren
icke kunnat upptäcka. Deremot citerar han
ett kanslersbref af den 28 November 1839
till konsistorium vid Lunds universitet af in-
nnehåll, att väl särskildt förhör tillåtes ila-
tin, historia, statistik moralfilosofien och lef-
vande språk, men att betyg för kansliexamen
icke få utdelas innan fordringarne äfven för
examen till rättegångsverken blifvit uppfyllda.
Emellertid har det inträffat, att inträde i ko-
nungens kansli vunnits. äfven af sådana yng-
lingar, som i Lund aflagt kansliexamen utan
lagfarenhet, äfvensom af dem, som endast tagit
den så kallade juridico filosofiska kandidat-
examen, hvilken knappt förutsätter ett större
kunskapsmått än hos en fullgången gymna-
sist och dessutom innefattar endast en huma-
nistisk preliminärkurs för juris utriusque kan-
didatexamen, men icke i och för sig utgör
något slags fullständig examen; ja, man lä-
rer enligt insändarens uppgift hafva ex-
empel på, att kandidater sluppit igenom denna
examen med endast 3 till 4 approbatur och i
öfrigt admittitur, hvilket sednare betyg vid
Upsala universitet lärer utdelas till ock med
utan tentamen. Så klent utrustade, lära vissa
herrar blifvit inskrifna i satsexpeditionerna af
kongl. kansliet och på den såkallade kansli-
sidan i rikets kollegier.
Insändaren klandrar detta missförhållande
och anser med rätta juridiska insigter vara
behöfliga för tjenstgöringar både i konungens
kansli och i samtlige de förvaltande verkens
kanslier. — Han finner detta behof mera
framstående nu än förr, emedan i anseende
till juridiska examens försvårande ett allt färre
och färre antal juridiskt examinerade söka in-
träde i de administrativa verken. Insändaren
föreslår derföre, att Kongl. Majestät måtte så-
som oeftergiflig fordran för inträde i de kongl.
och de förvaltande verkens kanslier före-
skrifva icke blott den nuvarande humanisti-
ska, s. k. kansliexamen, med tillägg af ma-
tematik eller, i dess ställe, filosofisk eller juri-
disk-filosofisk kandidatexamen, utan derutöfver
förbör i de delar af lagfarenheten som innefatta
byggninga- och handelsbalkarne, äfvensom i
kamerallagfarenbeten och i de administrativa
författningarne, hvarvid insändaren jemväl
föreslår, att en så beskaffad fullständig ad-
ministrativ examen måtte berättiga till inträde
äfven på den s. k. kontorssidan iräkenskaps-
verken, hvarför hittills ingen annan examen
än kameralexamen ansetts gällande.
Redaktionen behöfver icke tillägga, att den
anser det ifrågavarande förslaget förtjena myc
ken uppmärksamhet. Redaktionen ville lik-
väl göra några ytterligare tillägg i fordringarne
för kansliexamen, så att den i afseende på
lagfarenheten icke inskränktes till ett par bal-
kar i lagen, utan omfattade hela den all-
männa civilrätten, ty denna utgör ett för-
studium, som äfven af våra jurister ex professo
ofta allt för mycket försummas, hvaraf det
ock kommer sig att hvad man kallar juris-
prudens numera saknas här i landet, och att
man ej sällan åtnöjer sig med att läsa och
tolka lagarne allt som det faller sig och inga-
lunda efter en vetenskaplig grund och en
derifrån härledd metod. Det är eljest just
genom en sådan ritkigt fattad och förstådd
metod som man lärer sig att både rätt läsa,
tillämpa och skrifva författningar — och det
är denna konst, hvari bristerna hos våra ei-
vilistiske embetsmän äro så ofta märkbara,
En förmåga af detta slag förvärfvas dock icke
genom att lära sig endast vissa balkar af la-
gen eller plugga in en hop författningar i
minnet, utan genom ett allmännare juridiskt,
historiskt och kamerslt studium.
P. M.
Emedan Aftonbladet flera gånger under loppet af
innevarande år ingått i undersökning angående gil
tigheten af kansliexamen utan lagfarenhet. torde efter-