estaltat sig.- Rysslands välde:har börjat att
blifva skakadt; och utgigterna för möjligheten
af dess stäckande hafva vidgat sig ansenligt.
I samma mån således, som en svensk rege-
ring måhända förut af sjelfva fruktan för
ryska öfvermakten blifvit ledd till ett un-
ergifvenhetssystem i den yttre politiken och
till sträfvandet efter ett inre Ryssland i
den inhemska förvaltniigen, i samma mån
bör cen: ovilkorligt med glädje : varseblifva
utsigten att kunna emancipera både nationen
och dynastien undan detta ok, en utsigt der-
jemte till ära inför histörien och till efter-
verldens tacksafnlet. Om mer än ett hand-
lingssätt. då kunde komma i fråga från rege-
ringens sida, det förutsatte i vår tanka verk-
ligt förräderi, och dessutom en sådan in-
skränkthet och missförstånd om egen ställ-
ning, att visst ingen misstänker konung Oscar
derför, äfven om försigtigheten skulle fordra
att sätta otåligheten af nationens sympatier på
prof ännu för någon tid. Attregeringen ännu
icke handlat aktift ha vi ej heller hört någon
gansad klandra, och om afsigterna äro rena,
kan man vara obekymrad för nationens till-
gifvenhety, när stunden kommer.
Men äro afsigterna lika rena eller rättare
lika oblandade hos det egentliga kotteri eller
arti som Svenska Tidningen representerar?
åtom oss se. För att komma ur käxets
vämjeliga dy vill den nu äfven tillstyrka
krig; men till hvad ändamål hufvudsak-
ligen? - Jo, detta uttalas oförbehållsamt för
partiets räkning: på det svenska folket måtte
pblifva underkåstadt allvarliga pröfningar; och
de allvarligaste sådana, som ett krig medförn,
och på det nätionen må återfå sitt sjelfmed-
vetande. Och hvari skall detta sjelfmedve-
tande bestå? Jo deruti att regeringen skall
blifva stärks — på hvad sätt den nu varit
försvagad då den fått allt hvad den begärt
hos ständerna, säger icke Sv. Tidningen, —
således förmodligen en ökad eller mera ab-
solut makt än den nästan oinskränkta som
vår regering redan har — helst, tillägger
Sv. T. naift, — helst vårt monarkiska rege-
ringssätt dertillskulle inbjuda. — Man skulle
icke, såsom nu, väga håna hennes åtgärder
och begrina hennes personer, — lycklige vi
Sparre; Palmstjerna, Gripenstedt consortes,
då skulle vi ändtligen få sitta ifred och ro!!!
Och slutligen skulle det icke mera prutas på
militäranslagen, - och .armeens befäl skulle
icke mer kunna afspisas med dränglöner!v
Se der partiets ögnamärken. Sv. Tidningen
önskar väl för egen del på inga vilkor krig,
men hellre än att tidningarne skola prata, och
de reaktionära förlora sin inflytelse och ko-
nungen föranledas att välja ett populärt sy-
stem, så må kriget gå!! Partiets organ har
emellertid underrättat oss om det stora sven-
ska mål, som dess patroner dervid hafva för
ögonen, och härom torde icke något vidare
behöfva yttras. ov