rfål HAN ect fOrCic, SO Kuna ravtlaradiga Haus Uv nämnande? Vi veta visserligen att han haft i uppdrag till en del telegrafliniernas utstakande och äfven stolpärnes uppresning; men, utom det föga meriterande som ligger häri, månne icke äfven andra i dessa afseenden gjort sig lika myeket oeh kanske ännu mer förtjente? Fordrades nu sådana meriter, hafva då desså andra frivilligt dragit sig tillbaka eller ha de blifvit förbigångna? Om deremot, såsom ti förmena, dylikå meriter ieke alls varit af nöden, fanns det icke andra mera förtjenta personer, hvilka funnits villiga att mottaga denna befattning? Det förefaller som för något hvar lätteligen skall framstå tanken på litet intrig och minnet af ordspråket om abiskopen till morbror. En lika stor förvåning väckes ock af sättet söm begagnats wid tillsättningen af den öfriga tjenstepersonalen. För att icke tala om den första uppsättningen, då förhållandena gjorde det mera ursäktligt, råder ännu ett förfarande af enskildhet, för ati ieke säga -hemlighetsfullhet, som förefaller mer än besynnerligt. Hvarföre har man ieke här, såsom vid tillsättandet af tjenster vid andra embetsverk, genom offentligt tillkännagifvande underrättat allmänheten om såväl, att tjenstebefattningar voro lediga, som om de egenskaper och kunskaper, som gjorde hugade sökande dertill konpetenta? )Förutom att vid det nu använda förfarandet mången tjenlig person rent af varit i okunnighet om att han kunnat egna sin verksamhet åt detta håll, har dessutom äfven duglige oeh fullt qvalifieerade personer dels sett sina ansökningar lemnmade utan afseende, dels afhållit sig att söka inträde vid ett verk, hvarest de efter chefens godtyeke än kunde oåtsporda, hvilken stuhd em helst, förflyttas från den ena ändan af landet till den amdra, än utar undersökning eller tillfälle att rättfärdiga sig helt enkelt entledigas utan annär orsak än att möjligen blifra misshagliga. Den an märkning som vi hört göras, att sådant af den nuvarande ehefen ieke kommer i fråga, gäller ieke; ty inom kort kan verket ha en annan ehef, som ieke drager i betänktande att handla på annat sätt. Det är således snarare slumpen än vederbörande man har att tacka, att den vederbörande embetskåren är så ged som den är — ty många. duglige oeh skickliga personer. finnas deribland — men vi våga påstå att den under andra förhållanden kunnat blifva och säkert blifvit ännu bättre sammansatt. Med den ringaste eftertanka borde vederbörande hafva funnit, att dessa tjenster, såsom förtroendeposter af ganska ömtålig natur, bordt tillsättas efter så noggrant oeh omsorgsfullt val som möjligt, hvarigenom naturligtvis till verkets eget bästa så myeket större förtroende derför ingifvits hos allmänheten oeh detsamma vunnit ett anseende, sem det så väl i början af sin tillvare kan behöfra. ÄR fr fr JT RR HÄR JR PN KR Ft rt RR RR UV ) Detta allt naturligtvis under den, såsera ess synes, riktiga förutsättningen, att verkets tjenstemän, aåväl öfyersom underordnade, endast behöfde använda krafter ech tid åt sina befattningar vid telegrafverket. ) Förutom de vanliga annoserna i tidningarne om lediga tjenster, ha vi just i dessa dagar sett att polismyndigheten ansett ett sådant tillkännagifvande vara tillbörligt; men kanske är telegrafverket icke en allmän inrättning, utag ett enskildt företag? sesems RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Polisöfverkonstapeln Lundberg oeh poliskonstapeln Lönnmark, hvilka på öfverståthållareembetess befallning varit afresta till Gefle för att söka vinna upplysningar om det uppgifna rånet å handlanden Alsing, hafva i dag till öfverståthållareembetet inlemnat en längre rapport öfver de upplysningar de lyckats inhemta. Enligt hr polismästarens benägna löfte komma vi i tillfälle att i morgon kunna meddela våra läsare densamma. Vid rånet skola Alsings handelsböcker äfvenledes hafva blifvit tillgripna. Alsing har för några dagar sedan ingifvit sin cessionsansökan. Bruksläkaren vid Söderforss bruk, medieine doktor G. W. Lokrantz, har besigtigat Alsing och afgifvit ett läkarebetyg, hvaraf i morgon ettutdrag skall meddelas. Förhör med Alsing, för utrönande om verkliga förhållandet, kommer att hållas inför landshöfdingeembetet i Upsala. — Sextonårige ynglingen Axel Pettersson, hvilken som måtros medföljt å en af skepparen Vietor Österling förd slup kallad Vlygaren, har på resa från Waxhölm hit till staden under natten till förliden söndag haft olyekan falla öfverbord samt omkomma. — Förre rättaren Johan Forssen, hvilken varit boende i huset n:o 32 vid Storgatan, har förl. lördagsafton funmits hängande död å ett till nämnde egendom hörande plank. Den döde, hvilken under sednaäre tiden skall varit grubblande till lynnet, är afförd till stadens bårhus. — Det rid Gefle rådstufvurätt länge handlagda målet, hvari K. M:t och kronan genom ombud, stadsfiskalen Koek, anmält sig såsom mellankemmande part, angående af handlanden Erik Östman i Gefle oeh hans hustru väekt påstående om utbekommande af arf efter i Havanna å Cuba aflidne målaregesällen Alexander Malmberg, utgörande 12,000 rdr bko, har nu af bemälde rådstufvurätt blifvit afgjordt sålunda, att arfret tWlldömts K. M:t ech krenan såsom danaarf. — Penningarne äre härstädes depenerade. — Hudiksvall. Sistlidne ensdag företegs vid urtima ting med Ferssa härad, ransakning. angående 70-årigo bemdea Jeham Jensson från Björka, anklagad för det han slagit dalkarlenOlof Olefsson från Funsta, så ati han deraf blifvit död... De slag samme aflidne undfått, hade endast tilldelats hönom på kroppens mjukaro delar, eller ena låret, hvaraf likväl det evanliga inträffat, att, enligt läkarens intyg, inflammatoriskt tillstånd uppkommit i den slagna delen af kroppen, hvilket öfvergått till kallbränd, som i förening.med suppnurationsfebern orsåkade döden. Den anklagade, döf eeh med en bräcklig kropp, syntes under ransakningen sjuk ech medtagen, som han uppgaf vore en följd af sorg och bekymmer öfver sin enda sons utsväfvande lefnad samt den olyckliga utgången af de slag han gifvit Olef Olofsson. Han erkände, att då han en-dag i veekan före sistlidne Michzeli bemärkt Olof Olofsson komma rusig till hans gård med en bränvinsflaska i fiekan, som han varit förvissad Olof Olofsson ämnade föra till Johan Jonssons son, hade han fått Olof Olofssön till mötes i en skillnad mellan tvenne byggningar, der Olof Olofsson omkullfallit till följd af sin rusiga belägenhet; och då han en längre tid varit i gården på arbete och derunder förledt Johan Jonssons son att öfverlasta sig och sysslolös stryka omkring samt i smyg föra till honom bränvin, dermed han då varit på väg, hade Johan Jonsson, utaf sorg oeh förtrytelse öfver den oordentliga lefnad Olof Olofsson åstadkommit i huset, med en pötaåtispieka som Johan Jonsson haft i handen, emedan han varit på väg till ett potatisland att der upptaga jordpäron, först slagit sönder den med bränvin fyllda flaskan Olof Olofsson haft hos sig oeh sedermera gifvit honom några slag på låret, aldrig anande att dessa slag kunde vålla hans död, till hvilka slags utdelande Johan Jonsson syntes blifvit mera uppmuntrad derigenom att Olof Olofsson i sitt öfverlastade tillstånd hvarken kunde taga emot eller i stället slå Jehan Jönsson, dertill Olof Olofsson, såsom frisk oeh stark, i sitt nyktra tillstånd egt vida större krafter än Johan Jonsson. Den tilltalade, som väl var sorgbunden, syntes doekicke anse sin gerning vara så brottslig som utgången deraf blifvit, utan påsted sig lida oskyldigt, då! sonens liderliga lefoad och Olef Olefesons benägenhet att densamma beferdra, försnledt Jeham Jenssen blifra vid tillfället uppbragt, Fanrsakningen skall fortsättas den 29 i denna månad. (H. V.) -— Christienstad d. 31 Nov. fBSroas tryckfrihetsmål lärer i går hafva blifvit afgjordt i kongl. hofrätten, dervid juryns beslut blifvit i hufvudsaken faststäldt . 2 2 KR EV RE RR ro an NT