UDDLILVJJUN:.
Kejserliga franska ångkoörvetten Pelikan
utpasserade vid Sandhamn i går e. m.
LITTERATUR.
FPattigvårdsfrågan.
Om pauperismen, bidrag till Sveriges fattig-
vårds-lagstiftningshistoria af O. J. Hultgren,
e. o. kanslist i K. M:ts ecclesiastikdeparte-
ment. Stockholm 1855, pris 32 sk bko.
Från titeln till denna lilla skrift, som för-
delaktigt vittnar om både insigter och en hos
våra yngre tjenstemän sällsynt reda och talent
i framställningen, skulle man -väl egentligen
kunna utesluta den första rubriken: Om pau-
perismen; d. v. s. om orsakerna till och teck-
ningen af eländet inom de arbetande klas-
serna i vår tids samhällen, emedan denna
fråga endast i förbigående sysselsätter förfat-
taren. Deremot afhandlas i inledningen nä-
stan uteslutande frågan om sjelfva fattigvår-
den samt de två hufvudprineiper, hvarifrån
lagstiftningen i detta hänseende utgått och
utgår, nemligen den enskilda välgörenheten
och den offentliga, legala, genom staten ord-
nade, fattigvården. Författarens egentliga ämne
är likväl en historia om fattigvårdsväsendet
här i Sverge.
Hvad inledningen beträffar, länder det förf.
till förtjenst att han, utan att fördjupa sig
i vidlyftighet, likväl opartiskt framhållit
skälen för de stridiga åsigterna om grund-
satserna för fattigvården. Författaren erin-
rar först, att den nuvarande tiden fordrar att
man framför allt försöker förekomma nöden
och först sedan det är tydligt och klart att
detta ej är möjligt beviljar understöd för att
afhjelpa det ondas följder, hvilket bör åstad-
kommas ej allenast genom enskild välgören-
heten utan ock genom :statens åtgärd, eller
egentligen taladt genom tvångspligt. Detta
system för fattigvården benämner författaren
det protestantiska, i motsats till det katolska,
hvilket grundar fattigförsörjningen hufvudsak-
ligen på den enskilda välgörenheten, genom
frivilligt och kraftigt deltagande för behöf-
vande likar, samt betraktar statens inbland-
ning häri endast såsom en nödhjelp då den
enskilda välgörenheten befinnes otillräcklig.
Tvisten om dessa grundsatser har varit och
är ännu ganska liflig och torde ur den tredje
synpjarikte, som hvarken är. protestantisk el-
ler katolsk, utan helt enkelt praktisk och stats-
ekonomisk, måhända vara oafgjord. Det säkra
är, att, om än den enskilda välgörenheten icke
alltid förslår för att på ett tillfredsställande