häliet har man, mer än i något annat, förstått att anlita tvenne hjelpmedel, genom hvilka menniskan lärt sig tusendubbla sina krafter och utföra storverk, icke anade ens under sådana tider, då en allrådande herrskares bud haft att förfoga öfver millioner slafvar, att resa minnesvårdar öfver hans makt och hans storhet. Dessa hjelpmedel, som gi! vit menniskan öfvermenskliga krafter, och i hvilkas användande anglosachsarne gått länge än. någon annan folkstam, de äro associatiosandan och maschinkraften. Vi komma fr mdeles i tillfälle att iakttaga hvad som i .örbund med dessa båda makter blifvit uträttadt 1 moderlandet. Vi ha nu blott att pöpeka deras närvaro äfven 1 kolonierna. Vi finna i den engelska kolonialaf: elningen, att ett drygt antal af denna afd:lnings exponenter utgöres af dessa bolag eller sällskaper, dessa s. k. companies, för hvilka snart sagdt allt är möjligt, för hvilka intet företag är för stort, intet afständ för långt, intet hinder afskräckande, ingen makt oöfvervinnelig. Dessa companies, de äro associationsandan -förkroppsligad; de förmå att på ett undransvärdt sätt uppsamla otaliga små krafter, hvilka hvar för sig skulle vara betydelselösa och gagnlösa för sina egare och för det allmänna, men som, då de af bolagen blifvit förenade till en enda kraft, bilda en makt, en verklig stormakt, starkare måhända än alla andra jordiska makter. Nåväl, man läse etiketterna på de engelska koloniernas expositionsartiklar, eller man bläddre i katalogen öfver dessa koloniers expositionsafdelning, och man skall finna, att det är denna stormakt, som åtagit sig att föra de engelska kolonierna framåt; det är den som gjort dem till hvad de redan äro, och som lofvar dem en framtid, hvilken våra blickar äro alltför skumma att kunna rätt klart urskilja och omfatta, men hvilken vi dock tycka oss skönja, i dunklet af ett ej aflägset fjerran, framskymtande ljus, stor och ärofull. Vi nämnde, att expositionen vittnar att man i de engelska kolonierna äfven visar sig förstå värdet af maschinkraften, hvilken under de sista årtiondena lyftat England sjelft till en så exempellös höjd af rikedom och makt. Visserligen täfla icke kolonierna med moderlandet i fabriksanläggningar och maschinverkstäder; de taga naturligtvis ofantligt mycket af sina behof af fabrikater, maschiner och redskap från moderlandet; men man finner emellertid på expositionen, att benägenheten och förmågan att begagna mekaniska hjelpmedel, öfverallt der sådana med någon fördel kunna användas, följt engelsmannen äfven öfver hafven. Man ser t. ex. från Canada -flerahanda maschiner af landets egen tillverkning och ännu flera fabrikater och produkter, -hvilka förutsätta alla de mekaniska hjelpmedel; som nyare tiders uppfinningar beredt näringarne. Då vi talat. om associationsandan och maschinkraften såsom de redskap för framåtskridandet, hvilkas. närvaro i de engelska kolonierna vi spårat. vid. pariserexpositionen, och då vi af dem lofvat oss mycket för dessa koloniers framtid, må man dock ej föreställa sig, att vi i dessa tvenne hjelpmedel finna hela och enda förklaringsgrunden till de : engelska koloniernas uppblomstring, eller att vi på dem bygga vårt hela och värt enda hopp för deras framtid. Vi förbise naturligtvis 1cke det omätliga inflytande som utöfvas i materielt hänseende t. ex, af kreditväsendet; eller i moraliskt hänseende af den allmänna frihetskärleken och frihetssträfvandet, den åjelfkänsla och den förmåga af sjelfstyrelse, som öfverallt uppenbarar sig och hvilken, efter hand som de nya samhällena konsolidera sig, afskuddar det ena efter det andra af de beroendets band, som påläggas af moderlandet. Men allt: detta är egentligen ej af natur att kunna framläggas på en industriexposition, och vi ha. här satt sysselsätta oss endast med hvad der: företer sig. Likväl är det icke utan, att några af de. moraliska egenskaperna förstått santaga förkroppsligad gestalt och framträda på cexpositionen. : Eller hvad säger oss-detta väldiga exemplar af en australisk tidning, hvilket vi finna på expositionen, om icke att. det är samma mtelligens, som bygger i: Melbourne .och i London, — att ett bland de första behof, som den britiske kolonisten söker fylla, hvarhelst han slår ned sina bepålar, det är behofvet efter kunskap, efter offentlighet! i: alla riktningar, efter Ari öfverläggning i alla ämmen, — att, med ctt ord, hans public spirit följt honom till :verldens ändas Gifves ieke samma vittnesbörd äfven deraf, att det unga samhället i provinsen Victoria redan haft sin egewindustriexposition, från. hvilken man till Paris skickat teckningar, vyer m. m.; eller hvad annat vittnar denna botaniska trädgård i Sidney, hvilken man har att tacka för en till pariserexpösitionen insänd utomordentligt rik och intressant samling af Australiens trädslag samt en mängd andra växtrikets alster? Det visar sig således vid närmare påseendeyatt de moraliska krafter, som röra sig uti och gifva lif åt samhällena i de engelska kolonierna, dock icke äro alldeles orepresenterade vid pariserexpositionen. ; Efter deana blick på de engelska koloniernas allmänaa karakter, torde det tillåtäs mig yttra några få ord om hvad: expositionen ängifvit såsom egendomliga drag hos hvar och en bland dem särskildt. De vestindiska besittningarne synas jemförelsevis mindre lefmadsfriska än de öfriga engelska kolonierna. De ha exponerat hufvudsakligen jordbrukets alster, samlingar af de växtrikets produkter som gå i handeln under dem allmänna benämningen Kolonialvaror, såsom söcker, kaffe, tobak, kakao o. s. v., jemte åtskilliga medieinalier, Detta förhållande kan