häliet har man, mer än i något annat, för-
stått att anlita tvenne hjelpmedel, genom
hvilka menniskan lärt sig tusendubbla sina
krafter och utföra storverk, icke anade ens
under sådana tider, då en allrådande herr-
skares bud haft att förfoga öfver millioner
slafvar, att resa minnesvårdar öfver hans makt
och hans storhet. Dessa hjelpmedel, som gi!
vit menniskan öfvermenskliga krafter, och i
hvilkas användande anglosachsarne gått länge
än. någon annan folkstam, de äro associatios-
andan och maschinkraften. Vi komma fr m-
deles i tillfälle att iakttaga hvad som i .ör-
bund med dessa båda makter blifvit uträttadt
1 moderlandet. Vi ha nu blott att pöpeka
deras närvaro äfven 1 kolonierna.
Vi finna i den engelska kolonialaf: elnin-
gen, att ett drygt antal af denna afd:lnings
exponenter utgöres af dessa bolag eller säll-
skaper, dessa s. k. companies, för hvilka
snart sagdt allt är möjligt, för hvilka intet
företag är för stort, intet afständ för långt,
intet hinder afskräckande, ingen makt oöfver-
vinnelig. Dessa companies, de äro associa-
tionsandan -förkroppsligad; de förmå att på
ett undransvärdt sätt uppsamla otaliga små
krafter, hvilka hvar för sig skulle vara bety-
delselösa och gagnlösa för sina egare och för det
allmänna, men som, då de af bolagen blifvit
förenade till en enda kraft, bilda en makt,
en verklig stormakt, starkare måhända än alla
andra jordiska makter. Nåväl, man läse eti-
ketterna på de engelska koloniernas exposi-
tionsartiklar, eller man bläddre i katalogen
öfver dessa koloniers expositionsafdelning, och
man skall finna, att det är denna stormakt,
som åtagit sig att föra de engelska kolonierna
framåt; det är den som gjort dem till hvad
de redan äro, och som lofvar dem en fram-
tid, hvilken våra blickar äro alltför skumma
att kunna rätt klart urskilja och omfatta, men
hvilken vi dock tycka oss skönja, i dunklet
af ett ej aflägset fjerran, framskymtande ljus,
stor och ärofull.
Vi nämnde, att expositionen vittnar att man
i de engelska kolonierna äfven visar sig förstå
värdet af maschinkraften, hvilken under de
sista årtiondena lyftat England sjelft till en
så exempellös höjd af rikedom och makt.
Visserligen täfla icke kolonierna med moder-
landet i fabriksanläggningar och maschinverk-
städer; de taga naturligtvis ofantligt mycket
af sina behof af fabrikater, maschiner och red-
skap från moderlandet; men man finner emel-
lertid på expositionen, att benägenheten och
förmågan att begagna mekaniska hjelpmedel,
öfverallt der sådana med någon fördel kunna
användas, följt engelsmannen äfven öfver haf-
ven. Man ser t. ex. från Canada -flerahanda
maschiner af landets egen tillverkning och ännu
flera fabrikater och produkter, -hvilka förut-
sätta alla de mekaniska hjelpmedel; som nyare
tiders uppfinningar beredt näringarne. Då vi
talat. om associationsandan och maschinkraf-
ten såsom de redskap för framåtskridandet,
hvilkas. närvaro i de engelska kolonierna vi
spårat. vid. pariserexpositionen, och då vi af
dem lofvat oss mycket för dessa koloniers
framtid, må man dock ej föreställa sig, att vi
i dessa tvenne hjelpmedel finna hela och enda
förklaringsgrunden till de : engelska kolonier-
nas uppblomstring, eller att vi på dem bygga
vårt hela och värt enda hopp för deras fram-
tid. Vi förbise naturligtvis 1cke det omätliga
inflytande som utöfvas i materielt hänseende
t. ex, af kreditväsendet; eller i moraliskt hän-
seende af den allmänna frihetskärleken och
frihetssträfvandet, den åjelfkänsla och den för-
måga af sjelfstyrelse, som öfverallt uppenbarar
sig och hvilken, efter hand som de nya samhäl-
lena konsolidera sig, afskuddar det ena efter det
andra af de beroendets band, som påläggas af
moderlandet. Men allt: detta är egentligen ej
af natur att kunna framläggas på en industri-
exposition, och vi ha. här satt sysselsätta oss
endast med hvad der: företer sig. - Likväl är
det icke utan, att några af de. moraliska egen-
skaperna förstått santaga förkroppsligad gestalt
och framträda på cexpositionen. : Eller hvad
säger oss-detta väldiga exemplar af en austra-
lisk tidning, hvilket vi finna på expositionen,
om icke att. det är samma mtelligens, som
bygger i: Melbourne .och i London, — att ett
bland de första behof, som den britiske ko-
lonisten söker fylla, hvarhelst han slår ned
sina bepålar, det är behofvet efter kunskap,
efter offentlighet! i: alla riktningar, efter Ari
öfverläggning i alla ämmen, — att, med ctt
ord, hans public spirit följt honom till :verl-
dens ändas Gifves ieke samma vittnesbörd
äfven deraf, att det unga samhället i provin-
sen Victoria redan haft sin egewindustriexpo-
sition, från. hvilken man till Paris skickat
teckningar, vyer m. m.; eller hvad annat vitt-
nar denna botaniska trädgård i Sidney, hvil-
ken man har att tacka för en till pariserexpö-
sitionen insänd utomordentligt rik och intres-
sant samling af Australiens trädslag samt en
mängd andra växtrikets alster? Det visar sig
således vid närmare påseendeyatt de moraliska
krafter, som röra sig uti och gifva lif åt sam-
hällena i de engelska kolonierna, dock icke
äro alldeles orepresenterade vid pariserexposi-
tionen. ;
Efter deana blick på de engelska kolonier-
nas allmänaa karakter, torde det tillåtäs mig
yttra några få ord om hvad: expositionen än-
gifvit såsom egendomliga drag hos hvar och
en bland dem särskildt.
De vestindiska besittningarne synas jemfö-
relsevis mindre lefmadsfriska än de öfriga en-
gelska kolonierna. De ha exponerat hufvud-
sakligen jordbrukets alster, samlingar af de
växtrikets produkter som gå i handeln under
dem allmänna benämningen Kolonialvaror, så-
som söcker, kaffe, tobak, kakao o. s. v., jemte
åtskilliga medieinalier, Detta förhållande kan